XA ^RTi iyi7 ÅRS-BERÅTTEL ^^^.^^^^.^^ ^^' ^X.3 OM \^ ^ PiAx^if^tj^/t^i BOTANISRA ARBE' OCfl UPPTACRTER F6R ÅR 1837. - <■ TILL KOJSGL, VETENSKAPS-JICADEMIEN AFGIFVEN DEN 31 MARS 1838. AF JOH. EM. WIRSTROM, HOI ,-\NiCAi STOCKHOLM, 1839. Tryckt hos P. A. Nor stedt & Soner, Kongl. Boktrjckare. XA 'Ril 1 N JN E H Å L L. ^ I. Phy togry phie. VON LiNjsÉ*s Sexual-System. Sid. Linnæi Opera Lolanica &c. Fase. V — IX. ... 2. JussiEu's Naturliva Vaxt-Syslem. End lic her Genera Plantaruin. Nro II & III. . . 3. De CandoUe Prodromus Systematis Naturalis Ilegni Vegelahilis. Pars sexta 4* IMcissner Planlarum vasculariiiin Genera (Sce. Fase. I & n i5. Kun ill Eniuneralio Plantarum omnium (Scc. T.s U.vs. 16. Acotyledoneæ. FuNGi: Corda Icones Fiingoriim &e. T. I. 25. Nees v. Esenbeck jun. Das Sy- stem der Pilze. T:ste Abtlieiliing. 26. Libert's Precis des Observalions sur la Familie des Hypoxylons. — . Algæ: Meyen's Anmarkningar om Sar- ^assimi iiatans A.g.h 28. Schwabe'.s Afiirg om Alster. . . — . Rabenhorst's Forteckning of ver Arter af Chara i Nedre-Lausitz. 2C). LiCHENEs: ' Hampe's Aflilg om Arter dS Cla- donia — • — — Alhrr om Lafvar . . 33. Fe'e Afh:g om Gassicoiirtia . . 34* Hepaticæ: Anmarkningar om Lefvcr-Mos- sonia 351 Lindenberg's Monographie der Riccicen — . IV Musci rnoNDOSi FlLICE* Marsileaceæ: Sid. Bruch & Sch i m per Bryologia euiopæa. Fase. I — III. . . , ^2. Hampe's UppstaUning af de Ty- ska Lof-Mossonia 4^* — — Afb:g om Notar isia . 46. Fiinck's Anniarkningar om Octo- diceras Julianum — . C B. Pr esl Tentamen Pterido- graphiæ — . Kunze Analecta Pteridographica 47* Francis Analvsis of the british Ferns. . . " 48. Trevirani Afh:g om en art af Plijsematiwn — . Bory's Afh:g om hybrida Orm- bunkar [Filices] — .. M e y e n's A f h:g om arter af Azolla. 49* Duna Ts Af h:g om MarsiUa Fabri. 5o. Aroideæ: Gramijmeæ : LiliAceæ: AMARYLLIDACEyE; Orciiideaceæ: Mon ocotylcdon eæ. Cesati's Afh:g om Ambra siiiia. . 5i. Tausch's Afh:g om Gr ds- Arier. 53. Krause's Abbildung (Sec. aller 6cc. Getreide-Arten. 5:s — 8:s Heft. . ^^. Fischer's (Sc G. A. Meyer's Afh:g om Sddes-Arter {Cerealia). . . 56, SteinheiTs Afh:g om Scilla . . 5^, Salm B.eifferscheid Dyk Mo- nographia Generum Aloes (Scc. Fase. II:s Qo, Herberfs Amaryllidaceæ &c. . — . Fr. Otto (Sc Alb. Dietrich's Anniarkningar om Amaryllis rutila Ker 61. Ba tem an the Orchideaceæ of Me- xico. P. 1 63. S c h o m b u r g k's Anniarkningar om Orchidéers form-fdrandringar . 70. L i n d 1 e y's Anniarkningar om Or- chidters form-fdrandringar . . yi. Fr. Otto Anniarkningar om Or- chidéers odling 73. Orguideaceæ : Nymph.eaceæ; Myrtaceæ: Cacteæ : Araliaceæ; Guttiferæ; ClSTACEÆ r Malyaceæ : Cedrelaceæ: Euphorbiaceæ: Tamariscineæ; Paronycuieæ: Morren's Anmarkningar om Ar- ter a f Vanilla V Sid. 76. Dicotylcdoneæ». Schombiir^k's Afliii? om Vic- toria rc^alis. Fr. Otto's Afh:g om de Ny-HoU landska arterna af Eucalyptus. Pfeiffer Enameratio 3. Poiteau Anmarkningar om Saflens utflytning hos Lianer 4^^* Mohl's Untersueliungen iiber die winlerliehe Far- bung der Blatter 4^^- Unger Afb:g om Parasit-Vaxter 4^9* Lindenberg's physiologiska iakttagelserom /i/cc/Wt'. 442- Sehleiden's iakttagelser om Ceratophyllimi. . . 44^^- Fritzsehe's Granskning af Vaxternas fVo-mjol. . 444* Meyen's Anmai'kningar om Fro-Djur i blasor hos Blad-Mossornas ironi joKs-k nappa i- .... 44? XII Sid. E. Otto (Sec. Anmaikningar om Vaxternas forok- ning genom Salt-qvistar 44^* Cogniard-Latour Anmaikningar om Svamp-Ar- ter i jast — . Sch\vann's Afh:g om Vin-jasnings-phænoraenen. . 449* Da.ssen's Iakttagelser om Bladens initabiiite'. . . /^52. v. Berg die Biologie der Zwiebel-Gewachse. . . 4^^* Physiologiska Afhandlingar 4^4- V. Liiran om Vaxt-Petrificaterna eller For nve r Idens Flora. Ad. Br on gni art Histoire des Vegetaux fossiles. i3:mc Livraison 4^7* — — Afh:g om fossila Lycojiodiacter. . . ^^S. G op pert de Fioribus in statu fossili 459* G. llose's Anmarkningar om Bernstenen ^5i. Bronn's Letliæa geognostica. Lieferung 6 — 8. . . 4^^* VI. Botanikens Historia. Meyen's Jahresbericht iiber die Resultate der Ar- beiten im Feide der Physiologischen Botanik. 4^^* Tyska Nalurforskarnes och Lakarnes Ars-Samman- komst i Prag år 1837 4^^* Tillagg till Forteckningen ofver Botanister. . . . — . E. Meyer^s Afh:g om Albert i Magni Botaniska Aibeten — . Trau tvette r Grundriss einer Geschichte der Bo- tanik in Bezug aiif Russland — . Necrologie: D:r Thornton, Jos. Sabine, Gottfr. B.einh. Treviranus, Jul. Gott fr. C. v. Hecht, H. Chr. Lvngbye, K. E. A. Hoff, C. E. v. Moll, j; K. Zenker, Th. Fr. JVees v. Esenbeck 4^7* Ad. Brongniart Notice historique sur Ant. Laur. deJussieu » . 4^^* XIII Of ver Sl gt af Svenska Botaniska Ai beten och Upptdckter for Jr i83j, I. Phy tographie. JussiEu^s Naturliva Våxt-Sysltm. m Acotjlcdojieæ. Sid. FuNGi: Ad. Afzelii & El. Fricsii Fungi Guineenses &c. P. 1. . 4^g. Algæ aquaticæ: J. G. Agardh Novæ Species AI- garuin. 472* Monocotj-ledoneæ. be den i i Bidrag men om Najas marina L. . 473' Najades: Th eden i i Bidrag till Kannedo- Floror. Save Synoj^sis Floræ Gothlandicæ. P. I & IL . 477* Beskrifningar of ver Botaniska Trddgdrdar. 'Walilenberg's Historisk Underraltelse om Upsala Universitets Botaniska Trådgard 4^4* Botaniska Larobocker. J. Ar r hen i i Afhrg Om Natural-Hislorien såsom Undervisnings-Ånme vid Sveriges Gymnasier . 492« Bjdrlingson De Notione Antidoti (5cc 494' II. Vaxt-Geograpliie. H isinger Anteckningar i Physik och Geognosie &c. (Vl:te Styckel) 496. v. Diiben Gonspectus Vegetationis Scaniæ <&c. . . 499' L i n d b I o m's Strodda Anmarkningar rorande Vaxt- Geographien i allmanhet och Vegetationens for- hållande innom Bleking i synnerhet .... 5o8. 0-: XIV Sid. Underrattelsei- om J. G. Agardlr.s Bot;iniska Resa i Sodra Europa ar 18J7 5i2. IV. Viix t- Physiologie. J, G. Agardh's Ob>ervalioner på Sporidiernas 10- relse hos de Grona Algerna Sio. — — Bidrag lill en noggrannare Kannedom af Propagation-5-Organcrna hos Algerna . . — . VI. La r an om Vax t-Pe trifica ter na eller For n ve r Idens Flora. His Inger Lethæa Suecica 524» VI. Botanikens Historia. Ad. Afzelii Botaniska Samlingar inkopta af Uni- versitetet i Upsala 5'jo Aspegrens Botaniska Samlingar inkopta af Adjunc- ten Lindblom N e c r o 1 o g i e : A d. A f z e 1 i u s , N i I s O 1 1 o A h n f e 1 1. — Biograpliie ofver Ad, Afzelius 5 li _ _ ofver N. O. Ahnfelt — Biographiskt Lexicon. 3:dje Bandet .... — Ofversigt af Svenska Skrifter i T r a d gr å r d s - S k o t s e 1 n. Vothmann's Trådgards Katekes. 5:te Uppl. . . 532. Ohngren's Handbok i Tradgårds-Skotseln. . . . 533. Anvisning &c. att bereda Socker af Hvit-Bctor. . — . Granberg's Beraltelse om Mii/Zbiir s-V\anlcnngen och Silkes-Odlingen på Bellvue 534* XV Ofversii^t af Botaniska Arbeten ocli Upptackter i Nornge Ar i83y. I. P li y t o g i' a p hie. Jussi EU 's Naturliva Vlixt-Systcni. Monocotyledoneæ. Gramixee; Som merfel t's Beskiifnmg om Sid. 2:ne nya Grcis-Artcr, . . . 538. Coleanthus subtilis Seidel, "pp- tackt i Norrige 53g. IL Vaxt- Geos^rapbie. o p Blytt's Berattelse om en Botanisk Resa till Dovre- Fjell 54u. Underriittelser om Lindblom's Botaniska Piesa till Dovre-Fjell år 183/ 586. Underratlelser om Areschoug's Botaniska Resa i JVorrige ar 1837 587. VI. Botanikens Historia. Blytt, utnamnd till Botanices Professor vid Uni- versitetet i Christiania 588. Lind])l()m's Berattelse om en Botanisk Resa till Dovre-Fjell i JNorrige år 1837 589. Tr y c kfe 1: Sid. 80 (i Marginalen) står: Ennmeratio liis: Eniimeratio — 102 rad 10 Tillagg furst i raden ROSACEÆ. — 124 — 3 sVår: STELL ATÆ. lUs: RUBIACEÆ. — 146 — (sitlan) 156 — (Sid.) l46. — 234 — 27(i Noten)— Chloriden — Cliloridem. — 253 (i Marginalen) — Echlon — Ecklon — — — 35 (i Noten) efter Zeiher. tillagg: Pars III:a. __ 323 — 34 står: Dcel. las: 4:de Deel. — 330 — 10 — Ouvivanda — Onvirnndra — 494 (i Marginalen) — Borlingson — Bjorlingson — 533 — l4(;iNotcn) — bskrifne — beskrifnc \ Ibland Botanikens sarskilcla delar har det hitintills varit Pliytographien eller Vaxt- Beskrifniiigen , hvilken framfor de ofriga blifvit bearbelad och alltid halt och for- modligen alltid får det storsta antalet af Idka re. Men i de sednaste 3 me åren har åfven Vrixt-Physiologien blifvit ansenligt upparbetad, och de vidstracktaste forsok och undersokningar i densamma anstiillas nu mera i de fiesta af Europas mest upplysta Lander, så att snart nog afven denna del af Vetenskapen torde få många Idkare, hvilka uteslutande sjsselsatta sig med densamma. Betvdliga speciella bidrag for Viixt-Geogra- phien tillkomma iifven årligen, och upptack- terna i Petrificat-Liiran hafva blifvit vidastor- re och vigtigare an man någonsin formodat, h varpa nyligen Gop})ert's Skrifter lemnat hogst uppljsaiide bevis. I dessa Åis-Berattelser har jag stadse haft for afsigt att fornamnligast anfora det, som kan interressera Svenska Vetenskaps- Idkare och derfore alltid meddelat mer el- ler mindre lUforliga utdrag, allt efter arbe- tenas olika vigt, men hiicklande och sma- dande recensioner, sådana som man vanli- gen finner i Litteratur-Tidningar, aro hvar- ken tjen liga for dessa Års-Beriittelser eller enliga med mina tjinkesatt. Hedern af att framstalla dessa till storsta delen onyttiga critiker lemnar jag åt dem, hvilka uti de- ras forfattande finna sitt noje och sin till- fredslallelse. Prof. Wikstroms Jrsber. 1838. ' 2 1. Pliytographie. VON LiiSNÉ's Seæual-S yste/n, Linnspi Richter liar lemnat fortsaltnins: af sin bo/anka.upplag^ af Linne's bolaniska arbelen, Sy- '^^'**J;^^~'slema Vegelabiliuni, Geiieia&Species Planta- runi, med V:Le — IX:de Fasciklarna, hvilka nppLaga slutet af Pentandiien till och med boijan af Diadelphien ^). Detta arbetes beskaf- fenhet ar redan tillfdrne omnamiid. Yid dess ulgifvande har FcJrf. begagnat alla Lin- ne's botaniska skrifter, så att de i Lin- iié's sednaste arbeten besUimda arter iifven bar iiro intagna. Framfor hvarje dass aro de essentiella slågt-kannemarkena ifrån Sy- stema Naturæ anforda, samt in uti arbetet utforligare slagt-kannetecken meddelade ifrån Genera Plantarum och for sjelfva arterna upp- tagas kiinnemiirken ifrån de forniimnsta af Linné's arbetenj dessulom framstallas de vig- tigaste synonymer, u{)pgifter om vaxt-stiillen, beskrifningar ifråu olika verk samt slutligen Utgifvarens egna critiska jemnforelser af Linné's olika y ti randen om samma Vaxt, ^) Caioli Linnæi Opera. Edilio prima c-ritica, &c. G. L i n n æi Systema, Geneia, Specics Plan- tarum uiio Volumine. Editio critica, adstricta, conferta sive Codex bolaniciis Linnæaniis tex- tum Linnæanum inlegrnm 6cc. exhibens. In usiim Botanicoriim practlcuni edidit breviqiie adnotatinne explicavit H e r r m. Eberh. Rich- ter. — Fase. V (& VI, VII, VIII <& IX. Pj>. 9.H9 — f)88. — . Lipsiæ. 1837. — 4«^- 3 och vid omlvisLade arter nnforas siirdeles Hit Wa li le nb er g's och Fiies*s å sig Ler om desamma. Uti de nii utgifna Fa- sciklar aro 929 Slagten ocli 5 168 arter af- handlade. JussiEu's Natur/iga P^aæt-Sjstem, Endlicher fortsatter ntgifvandet afE"Ji'- sitt arbete ofver Vaxt-Sliigtena, uppstalldanerapian- efter det Naturliga Systemet ^). Detta år^^^Hilfc' ett med mycken granskning, stor grund- ^"• lighet, utmarkt noggianhet och o vanlig flit bearbetadt verk, uti hvilket Slagt-kanne- tecknen aro critiskt bestamda. Efter kan- nemiirkena, hvilka kunna kallas synoptiska eller esseutiella, ehuru de aro utforligare an de Liuneiska, foljer en korrt ofversigt af Slagtenas geographiska utbredning samt en characteristik af arternas allmanna utse- ende, hvarefter meddelas synonymer hos olika forfaltare samt hanvisningar till verk, i hvilka forekonniia figurer af frorednings- delarna. Uti N:o II af detta arbete eller 2:dra Fascikeln fos tsattas beskrifningarna af Gra- inineæ Juss. {Griisen), efter hvilka folja Cy^ peraceæ DC, Centrolepideæ Desv., Restia- ceæ Br., Enocauloneæ L. C. Rich., Xjrideæ ^) Genera Plantarurn secnndiim ordines natura- les disposita. — Auclore Stepliano Endli- cher. — N:o II. — Vindobonæ. i836. ^:o. (pp. 8i — 160) (Ordo XLII— LIX). — & Con- spectLis diagnosticus pp. I — IV". — N:o III. — Vindobonæ. 1837. (pp. 161 — 7.^0) (Ordo LIX— LXXII). 4 Kunlli. , Coinmelyiiacece ^uA\, {CommeUna- ceæ Bartl.), Alismaceæ Br., Butomaceæ Lindl., Juncaceæ Ag.li., Pliilydrece Br., Melanthaceæ Br., Pontederaceæ Ach. Rich., Liliaceæ Juss., Sniilaceæ Br., Dioscoreæ Br., l^accaccæ \Ånå\.^ HydrocharideæDC. Ull N:o III eller 3:dje Fascikelii fort- sjitlas Fifdrocliarideæ; efter clessa fol ja Bur- mafi n ia cen^ Blume, Iiideæl^Y., Haemodora- ceæ Br., Hrpoæideæ Br., AinaryJlideæ YiWy Bromeliaceæ Lindl., OrcA/V/eci^ Juss., Aposta- sieæ Br., Zingil)eraceæ L. C. Richard., C«/z- iiaceæ Ag.li. , Mnsaceæ Ag.h., Najadeæ Ach. Rich., Aroideæ Juss. Vid Fascikeln N:o IL har Forf. bor- jat att bifoga en "Conspectus diagnosticus," uti hvilken meddelas essen tiella kannemar- lien for alla afdelningar (Regiones, Sectio- nes och Classes), Familjer och deras under- afdelningar. De Can- De Candollc ut£:af under sidstlidne til Prodro^- år Sjette Delen af sin Prodromiis Systenia- """' ^y tis Naturalis Recjjni Yec^elabilis ^). Denna Del Watiiraiisinnehåller fortsattninoen och slutet afSynsje- vegetab. nesist-Ordningarna ^enecionideæ och Lyna- ^' ^^' reæ, hvilka aro fordelade i talrika Slagten en- ligt nyare åsigter af Syngenesist-blommorna. Arbetets stora varde ar erkiindt och jag torde har blott bora omnamna det, som i denna del kan interressera svenska Botani- ^) Prodromus Syslematis Naturalis Regni Vege- tabilis &c. Anclore Aug. Pyraiiio De Gan- dolle. — Pars sexla; sistens Compositarum conliniialionem. — Parisiis. MDCGGXXXVII. — 8:0. pp. 687. 3 ster. ItVaii j4c!i.illea L. skiljes Ptarmica Tournef., li vårs arter mest iiro Alp-Viix- ter "*). Till detta Slagte horer P, viil^aris Blackw. Herb. (^Acli, Ptarmica L.), som iir allman i Europa, i Sibirien allt intill Ir- CLitsk och i INorra America, hvarest den torde vara inford. — Ach, MiUefoJiiun L. iir allman i Europa och i JNorra Asien ^) Ptarmica.- //ii>o/z/<:r«w campanulatiim, squa- mis margine fiisco-scariosis. Recept. planiim ant vix. convexum latiini paleaceum. Li^ulæ 5 — 20 planæ expansæ invokicrum longe su- perantes. Acheiiia calva obcompressa, exter, sæpe margine subalata. Achillea: Involucrum ovalo - oblonguni, squamis imbiicatis rarissime margine liiscis. Recept. angustuni, nunc planiusculum, nunc in iisdem sæpe speciebus elongatnm racliidi- forme, paleas oblongas hyalinas inter flores gerens. Corollæ tubus obcompressus. Ache- nium oblongum glabriim obcom pressum cal- VLim non alatum sed marginibus subnervifor- mibiis instructum. Leucanthemwn skiljer sig ifrån Chrysan- themwn och Pyrethrum egentligen med Aclie- niernas olika form. Leucanthcinum Tournef.: Achenia exalata teretiuscula slriala inter se conformia disco epigyni magno terminata, disci sejnper omni- no calva, radii nunc calva nunc pappo auri- culæfornii donata. Pyrethrum Gærtn.: Achenia exalata angu- lata conformia, pappo coroniformi sæpius dentato inlerdum auriculæformi achenii dia- metro æquali superata. Chrysanthemum L. : Achenia radii trique- tra aut trialata, angulis alis ve 2 laleralibus, tertio ad latus interius exserto; disci com- pressa aut subteretia, alå brevi ad latus in- terius exserla. Pappiis nuUus aut coroni- formi s. siiiiit inford i jNorra Aiiieiica. — Letican- tlienium Tournef. aiitnges: L, vu/gare La- iiiarck (ChrjsaTitheinnm LeucanthemuniluX tir ali man ofver hela Europa. Uli Slagtet Pyretkruni foiekonima afven P. indicum Cassin. {Clirysanth indicnrn) L.) ocli P, sinense Sabine {Chrjs, indiciun Thunb., ej Linn.), P. Tanac.etum DC. {2'anacetum Balsamita L.), hvilken sidsLnamnde fore- kommer i Hetriirien, i Schweitz och i Sodra Frankrike. — Calendnla år fdidelad i fle- ra Slagten, ibland hvilka Dimorphotheca Vaill., till hvilken horer D, pluvialis Mænch {Calendida pluvialis L.). — « Jrte- misia ar bearbetad enligt Besser's åsigter i dess monographie och har har i85 arter. — jért, campestris L. finnes så vål i Eu- ropa som i Sibirien. — yért. Dracunculus L. (^Dragon) våxer villd i Ryssland ifrån Chersonensiska Gouvernementet lill Caspiska Hafvet vid Tanaim, vid Sodra Wolga, i hela sodra och altaiska Sibiiien inlill chi- nesiska Mongolien. — Art, saliua Willd. och uért. niaritima L. erkånnas såsom ar- ter. — Art, Abrotanum L. (^Abrodd) vå- xer villd på backar i Italien vidVicenza,i Kårnthen, i Sodra Frankrike omkring Mont- pellier (?) och i Mindre Asien, men Forf. anmårker, att dess våxt-orler ånnu kunna anses såsom osåkra. — De Candolle an- tager Besser's åsigt, att den olåndska Art, laciniata år en nyare art, nåmn- iigen A, latifolia Ledebour Fl. Alt. och ej den ratta Art. laciniata Willd., hvil- ken antages att endast forekomma i Sibirien. Af Art. latifolia Ledeb. antager Besser4 7 varieteter: a. laxa Bess. i Ostra Sibirien. j3. stricta Bess. vid Tobolsk, Jenisei, på de secundaira altaiska Alperna. S. Palla- si an a Bess. och g. Odandica Bess. f rån Oland. Jag skall i noten an fora skillnader- na emellan dessa bada arter ^). — - Af Art. ? ^) Artemisia latifolia Ledeb. Fl. Alt. IV. p. 70. lllustr. t. 4^9-) • sulFiiiticosa glabra erecta, foliis carnosulis punctatis subbipinnaliparli- tis, lobis patentibiis, iobulis lanceolatis acu- tis, floralibiis pinnatifidis aut indivisis , capi- tiilis racemoso-paniciilatis globosis nutantibus paniciilå stricta aphyllå. \> %. — In herbidis Sibiriæ altaicæ. — Ledebour Mein. Acad. Pelr. V. p. 569 excl. Syn. A. piinctata Bes- ser Abr. p. 4^ excl. Var. y et J. — Gmel. Fl. Sib. 2, t. yS. fig. dextra. «. laxa Besser I. c. foliis laxis, snperio- riim lobis magis distantibiis inlegris phis minus incisis, rachi dentatå. — In Sibiria orientali. p. stricta Besser 1. c: foliis strictis, su- perioium lobis vix serra tis, rachi eden- tatå. — Ad Tobolsk, Jeniseam, in montibus altaicis secundariis etc. d' Pallasiana Besser I. c. : foliis slriclis decuisive bipinnatifidis, lobis falcatis, racemis axillaribiis longis palnlis. fi. Oelandica Besser 1. c.: foliis strictis, lobis approximatis, Iobulis angustiori- biis, junioribus subsericeis. — In Oelan- dia. — A. laciniata Wahlenb. Fl. Sv. II. p. 5io. Art. laciniata (Wilhl. Sp. Pl. III. p. i843, Besser Abr. N:o 24)* SufFiuticosa erecla. fo- liis subnudis, inferioribus tripinnatisectis seu Iripinnatifidis, lobis divaricatis, Iobulis line- aribus aculiusculis, capitulis paniculatis sub- globosis nutantibus, paniculå stricta aphyllå, involucri squamis inteiioribus scariosis, corol- Moxa DeC. (Jbsinthluin Moxa Besser), som viixer i China, bereda Chineseine de- ras bekanta Mnxa. — A f Art. rupestris L. har ForF. 4 former: cl, oelandica , som forekommer på Olaiid, på GoLLland och i Sibirien; p. tJiurin^iaca , hvilken viixer i Thuringen, Y. viridlfolia i altaiska Sibi- rien och "in IrcLitia" {^Art, viridlfolia Le- deb. ill Reicheiib. Pl. Cr., A. rupestris Fl. Alt.). ^. viridis i Altaiska Sibirien. — Art, Abnnthinm L. forekommer i Eu- ropa, i Sibirien, i Mauritanien och på Ter- re Neuve, men måhanda dit iiiford. • — • lis subnudis. De Gand. I. c. — t* ^* If^ pratensibus Sibiriæ. Helichry sum Vaillant. : ^"Capitulum multi- floiLim, nunc homogamum fl. omnibus tubu- losis hermaplir. 5-dentatis, nunc heteroga- mum fl. radii uniseriatis sæpe paucissimis femineis gracilibus. InvoL inibricatum, squa- niis scariosis, intcrioribus conniventibus ant radiantibus. Recept. planum epaleaceum, nunc nudum aut areolatum , nunc fimbrilliferum. Achenia erostria sessilia, areola terminaii. Pappas uniserialis, setis subscabris (nee plu- mosis), nunc liberis nunc æqualiter basi sub- concretis, nunc inæqualiter subcoadunalis seu raniosis" DC. Gnaphaiium hmn.l ''^Capituliwi «ijultiflorum heterogamum, fl. omnibus tubulosis, radii pluiiserialibus femineis lenuissimis, disci her- niaphroditis. InvoL ovatum disco sæpius æquaie, squamis imbricatis adpiessis subhyali- nis. Recept. planum omnino nudum. Anthe^ ræ basi bisetæ. Achenia teietia aut tereti- uscula subpapillosa. Pappus i-serialis, setis disci et radii filiformibus vix scabiidis" DC. Ofualotheca Gassin. : "omnia Qnaphalii _, sed flores feminei i-seriales et Achenia ob'« cornpressa obovoidea." De Gand.. Jrt. vul^iiris L. viixer i Europa, i Norra Africa, i Orienten, i Sibiiieii, i Norra Ame- rica, men mojligen dit inford ocli på Go- da Ilopps-Udden. — Tanacetuin vu/gare fmnes vild i Europa ocli i Taurien, samt od las i Tradgardar allmant ofver hela Werl- den. Af Soliva Ruiz. & Pavon {Gyinno- styles Juss.) upptagas i i arter. — Af Erio^ cepJiahts 2 2. — Helichrysuni Vaiil. med 2i5 arter. Hit hiinforas afven flera af de svd-europeiska fordom till Gnaphalium rak- nade arter, såsom H. StoecliaSj, cæspitosuin^ angustffoliu/n j microphyUum m. fl. och ibland de allmant kiinda Hel. orient ale Tournef., Gærtn. {Gn. oriental e L.), are- nariwn DG. {Gnapli. arenariuin L.), hvil- ken sidstniimnde ar siillsynt i Frankrike, men allmannare i Tyskland, i Danmark, i Osterrike, i Taurien, i Persien och pa top- pen af Olympus. — H. fulgidum Willd., bracteatiun Willd. (^. lucidum Hænke). — Helipterum DC. med 26 arter. — Gnu- phaliuni med icy arter. Ibland dessa iiro afven 3 svenska arter: G, luteo-albam L., som ar en af de ofver jorden allman- nast utbredda Vaxter, ifrån Oland till Nea- pel, på Madera, på Canarie-Oarna, i Sene- gal, på Gap, i Ægypten, i Syrien, i Min- grelien, i Ghina, på Nya Holland, på Nya Zeeland, på On Norfolk, på S:te Helena, och i Provincen Rio Grande i Brasilien. — Gn, uliginosiim L. vaxer i Europa ifrån Lapp- maiken till Neapel, i altaiska Sibirien, i Dahurien, i Norra America (i Pennsylva- nien), på Terre-Neuve. — Gn, pilulare W.b.g ar hitintills eiidast funnen i Kemi Lappmark af Wali len berg och vid Tor- neå af Lessing. Af denna upptages så- som Varieté /3. Gn. nuchtm HofFm. Fl. Germ. ("teneilum viride glabrnm, foliis linearibus" DC), endast funnen vid Miinster. — Gn. sjlvaticnm Linn. forekommer allman i Eu- ropas och i Sibiriens skogs-trakter och af- ven i Norra America; men troligen dit inford: a. rectuin [Gn, rectnni Sm.). j3. fuscatnni (Gn. fuscatum Pers., Gn. nor- vegicnm Jacq. CoUect. IL p. 21). — Till Slagtet OmaJotheca Cassin. horer endast O. supina DC. {Gnoph. supinum Linn.), som våxer i fjell-trakter ofver nastan hela Europa och på Caucasus; dess varieté /3. subacaulis (W.b.g Fl. Lapp. , Gn. pusilluni Hæuke) viixer i samma trakter, i syiinerhet på Corsica och i Persien vid Guriel. — Fila^o L. bibehålles enlio;t sednare Forfat- tåres åsigter: F. germanica L. finnes i na- stan hela Europa, i Taurien, i Persien all- man; i Norra America, troligen dit in- ford. j3. pjramidata (F. pyramidata L.). y. lanuginosa. ^. spathulata. — F. montana L. forekommer ofver hela Europa, p. supi- na DC. — y. minima {Gn. minimum Smitb.). Denna har lik val of tast blifvit ansedd att vara foljande. — F, arvensis L. på san- diga åkrar i Europa, på Madera, på Tene- riffa och i Orienten. Af beskrifningen kan man ej inse någon betydligare skillnad från F, montana ^). Till Antennaria Gærtn. ^) Fila^o arvensis L. : "caule erecto paniculato, foliis lanceolatis moIHssime lanatis, capitulis 3-6 adgregralis lateralibus terininalibuscpie I I liantoras A. alpina Gærtn. {Qnaph, alpi- rncm L.), som vaxer på Gronland, i Lapp- marken, i Norrige , i Scliweilz, i Danphi- jie och pa Carpatherna. — y4nt, carpatliica BlufT & Fingerh. Fl. Germ. {Gn. carpathi' ciirn W.b.g), hvilken finnes i Lappmarken, i Schweitz, i Karnthen och på Carpatherna. — Jnt. dioica Gærtn. (Gn, dioicum L.) forekommer i Europa, i Taurien , i Persien, i Sibiiien, i Dahurien, ifrån hafs-stranden intill den eviga snon. — Till detta Slagte horer ock den nord-americanska ^rit. mar~ garii(/ce(i Br. (Gn» margnritaceiirn Linn.). — Till Slagtet Emil la Cassin. hanfores E, soncJiifolia DeC. (Cacalia sonchifoUa L.). — Slagtet Cineraria utgores af en del ai' de eapska arterna, men alla de fordom hit ho- vande europeiska arter afvensom flera eapska hanforas till Senecio; andra fordna C/Tzera- r/Vf-arter iipplagas nti Sltigtena SeneciUis Gærtn. och Liaularia Cassin.. — Arnica montana L. forekommer i synnerhet i den kallare delen af Europa. — Arn. angusti- foUa Vahl. (^Arn, alpina Sw.z.) tillhorer Gronland, Lappmarken, Dahurien, och Nord- vix spicatis, invol. sqiiamis dense lanuginosis apice siimino mucronatis'' De Gand. 1. c. p. il\^. Antennaria Gærtn., '^Capitula iniiltiflora dioica aul subdioica. Receptaculurn convexum alveolatum. Invol. squaniæ imbricatæ apice coloratæ aiit subscariosæ. Cor. tubulosæ , fem. filiformes 5-dentatæ. Antheræ semiexsertæ basi bisetæ. Stylus fl. fem. apice bifidus, fl. mase. simplex ant vix bifidus abortiens. Acheniuni teretiusculum. Pappus i-serialis, fl. fem. se- iis filiformibus, masculis apice clavatis" De Gand. I. c. p. 269. I 2 America vid Eschscholl//s och S:t Lauienlii vikariia. Foi f. tror, att den vid Laurentii- viken vaxaiide , hvilken har sniåtandade blad, måhanda ar skild från den vanligare, som har helbraddade biad. — Slagtet iS'e- necio ar enhgt De Candolle's bestam- ning det storsta i denna Vaxt-Familj och måhanda ibland Phanerogamerna, 696 ar- ier bhfva har upptagna. Slagtet innefattar utom de aldre arterna afven en stor mangd af arter, hvilka hitintills varit hånforda till andra Slagten, men Forf. har endast knn- nat uppstiilla dem efter en geographisk ord- ning, namnligen iSerierna: I. Caucasici. II. Chinenses seu Japonici. III. Indici. IV. Australasici. V. Sandwicenses. VI. Mau- ritiani. VII. Madagascarienses. VIII. Ca- penses. IX. Canarienses. X. Caribæi. XI. Patagonici. XII. Chilenses. XIII. Brasili- enses. XIV. Peruviani. XV. Mexicani. XVI. Boreali - Americani. Till de forst- namnda raknas åfven foljande svenska ar- ter: S. vidgaris L., som ar allman i Eu- ropa, i Norra Africa, och i det tempere- rade och Norra Asien på odlade stallen, samt ar ofverford till Norra America och numera nastan allestades, h vårest Europæer bosatt sig. — S. vlscosus L. &: S. sylva- ticus L. forekomma afven ofver nastan he- la Europa. — S. aqaaticas Huds. vaxer i Sverige, i England, i Frankrike, i Holland, i Sciiweitz, i Tyskland, i Bulgarien och i Grekland. — • S. Jacobæa L. ar allman i Europa och i Sibirien. — S, erucæfoUus Huds.. Enligt Smith ar den Linnæiska arten af detta namn uti Linne's Herb. i3 skild iMii denna. — S. paludosus L. fin- nes fifven ofver nasUm hela Europa. — De i ty ska Alp-trakter vaxande arter, hvilka for- dom varit hantorda till Cineraria , uppta- gas hiir af De Can do Ile, — S, campe- stris DG. (Ciner, campe stris Relz.) ocli S, palustris DC. {Ciner, palustris Linn.) fore- komma så viil i Europa som i Nor ra Asien. De Canariensiska, flera af de capska och caraibiska fordna arterna a f Ci tier a ria upp- foias nu iifven innom Senecio. V. Cyfiareæ : Calendula ojficinalisl^, viixer uti Sodra Europas åkrar och C, ar- vensis L. i medlersta och i Sodra Europa, på Madera och på TeneritTa. — Xeranthemum annuum L. ar iordelad uti flera arter: X. r a (li at um Lam a rek (A. annuum Jacq. Fl. Austr. tab. 338). — X. erectnm Presl. (AT, annuum /3. Linn.). — X. cylindraceum Sibt. & Smith. — CJiardinia Xeranthemoi- des Desfont. (Xer. annuum Y. L., X. ori- ental e Willd.). — Till Saussurea DC. hiin- fores S. al pin a DC. [Serratuia a /pina L.). — Carlina vuigaris L. iir allmiin i Eu- ropa och i Orienten. — Centaurca har har 2 36 arter: C. Jacea L. ar yninig i Medlersta Europa. — C. ni^ra L. i Euro- pa och på Terre Neuve. — C. phrj-gia L. vaxer på Alperna i Frankrike, i Schweitz, i Piemont, i- Tyskland , i Danmark och i Finland. — C. Cyanus iir alhiuin ofver hela Europa och finnes numera iifven i andra Verlds-delar. — C, Scabiosa vaxer allmiin i Medlersta och i Sodra Europa. — Cartha- mus tinctorius L. iir nrsprungligen vild i Ost-Indien, och odhis i Ægyplen, i Orien- ten, i Barbariet, i Europa, på Madera o. fl. st.. Blommorna gi f va den beka n ta fiir- geu Sajflorj, och i Ost-Indieu odlas den åfven for att af fron utpråssa en olja. — Onopordon Acantliiuin L. ar allmiin ofver hela Europa. — Vid Cjnara Scolymns L. anniiirkes, att dess fadernesland ar okandt. De Candolle formodar, att den iir en va- rieté af C. Cardunculus L. och har upp- kommit genoni odling. — C, Cardunculus L. vaxer villd i Grekland, på Cre!a, i Barbariet, i Sodra Frankrike och på Saidi- nien. — Carduus nutans L. finnes ofver hela Europa. — C. acanthoides L. foie- komnier afven ofverallt i Europa och i Tau- rien. — C. crispus L. ar aUnian ifrån Ita- lien till Holland, ifrån Ostra Frankrike till Sibirien och ilfven i Norra China. — C, tenuijlorus Curt. finnes i storre delen af Europa, i s^^nnerhet i den sodra delen der- af, ifrån Madera till Taurien och i Per- sien. — Circium har har i S^ arter. — • Clrclum lanceolatum Scop. [Card. Jane, Linn.) ar allmiin i Euiopa, hvarifrån den sannolikt blifvit inford till Norra America, hvarest den nu ar allman upp till Terre Neuve. — C, arvense Scop. {Serratula ar- vensis L.) linnes allman i Europa och nu- niera afven i Norra America. — C palu- stre Scop. (Card. pahtstrls L.) finnes ofver hela Europa och i Sibirien. — C. olera- ceuni Allion. (Cnicus oleraceus L.) viixer i synnerhet i medlersta och i Norra Euro- pa åfvensom i Sibirien. — C. acaule Al- lion. (Card. acaulis Linn.) vaxer ofverallt i Europa och inlill Caucasus. — Lappa It) Tournef. [y4 r et i tim L.). A f delta Slagte upptagas 4 i»i'ter: \, L. tomcntosahixn\*iVQ>k, (Aret, totneiitosiiin Schkuhr, Aret, Lappa p. Linn., A, Bardana Wiikl.) i Europa. — 2. L. jnajor Gærtn. (Z. ^labra j3. La- marcli , Aret, Lappa et. Linn. , A, L^appa Willd., A. nia jus Schkuhr.) i Europa och i Ost-Indien vid Siriaagur. - — • 3. Z. minor DeC. (Lappa ^labra cl, Laniarck , Aret, minus Schkuhr) i Europa och i Westra Asien. — 4- ^- ten ella Fisch. Sc Meyer, i rysska Persien. •— Serratula tin et or i a L. forekommer endast i Europa. D:r Meisner's arbete ofver de pha-Meisner nerosamiska ViixL - Slii^tenas kiinuetecken r«ra va- med anmarkiiiugar om deras Familjer ar*''^'^'*^;"^ afhandladt i tabellarisk form, och till dessa*«^-^F«sc. tabeller foljer en Commentaiius, i hvilken for hvarje Slagte anforas citaterna af de sliillen, hvilka antingen innehalla något af vi^t, som har afseende på slagt-kannemiirke och på sliigtskap, eller eger figurer al' arter eller uppgifter om nya arter, hvilka forut ej varit upptagna i de hittills utgifna collec- tiva verk ^). Forf. foljer i allnuinhet De Cand ollens uppstallning af Familjer och '} Planfaratn vasculariiini Genera eorumqiie cha- lacleres et affinitates tabnlls diagnoslicls ex- posita et seciinclum ordines natmales digesta. Auclore G. F. Meis ner M. D. &c. Accedit Gominenlaiiiis exhibens præter adnolationes alque explicationes va rias generum s^^nonvma et indicalionem librorurn in qiiibus descrip- tiones fiisiores iconesqiie nee non specieriim novariini diagnoses &c. inveniuntiir. Fase. I, II & lir. Lipsiæ. 18^7. fol.. i6 Slaglen. Lsta, II:dra ocli! Illrdje Fascik- larna utkommo sidstlidne år. Al betet iir uppstallt efter Familjerna , borjande med Ranunculaceæ, — For dessa Familjer finnas inga kannemarken i den hil- intills utgifna text. Hvarje sida ar indelad i 2:ne coluniner: i den ena anforas ordnin- garnes (tribuum) kiinnetecken, och under de samma vidare under-afdelningar med korrta, ifrån fructifications-delarne tagna kan- nemarken for Slagten, samt habituella kanne- tecken, upptagna inom parentheser jemnte korrt uppgift om Slagtenas bemland i all- manhet. I den andra mindre colnmnen finnas endast ordningarnes och sliig tenås namn i samma linie med kannetecknen. Vid de storre Familjerna aro likval ordnin- ^ garnas namn gifna i sjelfva texten. — Uti de 3:ne nu utkomna Fasciklar aro LXXI Familjer afhandlade, af hvilka Rosaceæh^Y aro de sidsta. Kunth Af Kunth's Viixt-System: "Enumera- tioPian-tio r^lantarum omnnnn nncusque cognita- tarumom-^,m-j^»' &c. ar Andra Tomen ut£[ifven ^). Den T. Ils. imieliåller beskrifningen a f Cjperaceæ, Be- sk alfen- *) Enumeratio Plantarum omninm hucusqiie cog- nitarum, secnndum Familias natuiales dispo- sita, adjcclis chaiacleribus, dilFerentiis et sy- nonymis. Auctore G. S. Kunth. — To- niLis seciindus. — Stultgardiæ et Tubingæ. MDCCGXXXVII. 8:0. p. 592 — Cyperogia- phia synoptica sive Enumeratio Cyperacearum omnium hucusque cognitariuii, adjectis cha- racteiibus difFerenliis et synonymis. Auclore C. S. Kunth. — Stultgardiæ et Tubingæ &c. MDCCGXXXVII. '7 skaflenheten af delta veik ar forut omta- lad. Ifråii det samma skall jag egentligen leiiina de uiideriiittelser, livilka mojligen kunna interessera svenska Botanister, med sarskildt afseende på de svenska viixt-ar- ternas geographiska utbredning. — Af Cy- penes , ett Slagte som forniiinnligast tillho- rer jordens varmaste Lander, bestammas eller auforas S-yS arter. C. fuscus h., som viixer hos oss i Skåne och påGottland, fo- rekommer for ofrigt allman i Europa, på Greta, på Caucasus, i Sibirien, i Mindre Asien, i Ægypten och i Barbariet. — Af Marlscus Vahl. f^i arter. — M KylUngia 29; af Eleocharis Br. ^3 arter, ibland hvilka foljande iiro svenska: E, acicularis Br. {Sei r pus acicidaris L.), som forekommer i Europa, i Sibirien och i Norra America. — E, palustris Br. {Scirp. palastris L.) finnes i Europa, i en stor del af Asien, på Gap, i Norra America och på Sand- w^ichs-Oariia. — E, multicaulis Dielr. (Scirp. midticaiilis Smitli.) i Sverige, i Danmark, i Frankrike och i England. — E, ovata^w {Sc, ovatus Roth.) viixer i Frankrike, i Tyskland, i (?) Norrige, i N. America (i Pennsylvanien). — Af Seir pus bestammas 82 arter. — For Scirpus parvulus Roem. & Schult. anfores endast Mansfeld och med ? iifven Gap. Den ar derjemnte anmiirkt i Sverige. — Sc. Bæothrjon Ehrh. rir funnen i Europa ocli i Asien vid Baikal-Sjon. — Sc, cæspitosus L. i Europa och i Norra America. — Sc. pungens Vahl. i Europa, i Norra America, i Mexico och på St. Domingo. — Sc. Ta- Prof. PFikstroms Arsher. 1838. ^ i8 ' hernæmontaniLs Gmel. antages såsom egen art; den ar faniien i Europa ocli i Sibi- rieii. — Sc. lacustris L. har en vids trac kt geographisk utbrediiing: i Europa, i Sibi- rien, på Caucasus, i Norra America (?), på Nya Holland (?) och på Sandwichs-Oar- iia. — Sc, maritiinns L. har ibland alla den mest vidstrackta utbredning: i Europa, i Sibirien, på Caucasus, vid Caspiska Haf- vet, i Ost-Indien, i Arabien, i Ægyplen, i Barbariet, i Senegambien, påCap, i Nor- ra America, på Nja Holland och på Sand- wichs-Oama. — Sc, sjlvath us L. : i Eu- ropa, i Sibirien, på Caucasus och i Canada. — EriopJinrum alpimtm L. tillhorer Eu- ropa och Norra America. ■ — • E, vagiiiatum L. : i Europa, på Caucasus, i Norra Ame- rica och på Labrador. — E. Sckeuclizeri Hoppe: i Sverige, i Scottland, på Norr- ska och Rhff^tiska Alperna, på Labrador, på Melville-On och i trakterna vid Kotze- bue's Sund. — E. Ciiamissonis Meyer i Fl. Alt. vaxer j)å Allaiska Fjellen. Denna art skall ock enligt Hartman's Scand. Flora 3:dje Uppl. (Tilliiggel) vaia densamma, som E. russeoluni Fries (Herbarium nor- male Cent. IHra). — E. hitifoliiLm Hoppe: i Europa, i Sibiiien, på ibeiiska Caucasus, i Norra America och på Labrador. — E, an^ustifoUnm Roth. : vaxer i li^uropa, i Norra America, på Labrador, på Melville- On och i traklerna vid Kotzebue's-Sund. Troligen finjH\s den åfven flerstiides i Asien. — ■ E. u^Fdiile Koch: i Euro])a och på New- Fuundlantl. — Fu i rena med 32 arier. ■ — < IsoJepis \S\\ fued i rA Mongolicn ocli i Mc\ico (?). — C litleona' stes L.: i Sveiige och i Biiyern; iv i all- niiinhet en siillsynt art. — C, norvci^ica Willd. och giareosa Wahlenb. enclast i Scandinavien. — C. Schreberi Wiild.: i Europa, i Sibiiien, i Taurien och på Can- casLis. — C. leporina L. (C oval is Goo- den.), i Europa och i Norra America. — C. steUuJata Gooden.: i Europa, på slran- derna af Caspiska Hafvet och i Noi ra Ame- rica. — C\ elon^ata L. hilintills ensamt funnen innom Europa. — C, Gebliardi Schkuhr. : på Alperna i Sodra Tyskland, i Schsveilz samt i Lappmaiken. — C, cane- scefis L. (C ctirta Gooden.): i Europa, på Norra Caucasus, på Altaiska Fjellen, på Camtschatka , i Norra America och på Labra- dor. — C remota L.: i Europa, på Cau- casus, vid Caspiska Hafvets strander, i Iberien, i Nepal och i Nordligaste Ameri- ca. — C, tenuijlora Wahlenb. endast i Scandinavien. — C, loliacea L. : i Scandi- navien, på ett stalle i Tyskland och i Arc- tiska America; ar en hogst salisynt art utom Norden. — C, bicolor Allion. : i Schweitz, på Osterrikiska Alperna, i Lapp- marken och på Labrador. — C, saæatilis har en vidstrackt geographisk utbredning: på Gronland, i Scandinavien, i Scottland, i Schlesien , på Altaiska Fjellen , i Norra America, på Labrador och vid Kotzebue's Sund. — C. putla Gooden.: i Scandinavien och i Scottland. — C cæspitosa L. : i Eu- ropa, på Ostra Caucasus, på Altaiska Fjel-^ len, i Norra America och på Nya Holland. — C acntd L.: i Europa, på Caucasus > 'I-?. i Nona Anieiica och pA Lubiador. • — C, uqiicitilis ^Valilenb.: i Scandiuavien , i ScoU- land och i Nona America (?). — C. stri eta Gooden.: i Europa och i jNordlis^aste i\me- rica. — C. maritihia Muller: i Vestra Sve- rige, i Noriige och på Island. — C. salina W.b.g i Norrige (ovisst om i Vestra Sve- rige; man sagei" ock, att den skall vara funnen i HoUslein). — C. panc iflora Lightf.: i Scandinavien, i Scottland, i Tyskland och i Nor ra America. — C, micro^^lochin W.b.g: i Scandinavien, i Bayern, i Salz- Lurgska Landet, i Walliserland , på Ostra Caucasus och i Dahurien. — C, obtusata Liljebl. {C. microcephala C. A. Meyer i Ledebour's Fl. Alt. T. 4 P* 2o5, Icon. Pl. T. 4 *-• ^'9)* Vaxer på Oland och af Meyer funnen vid floden Tscharysch i Altaiska Fjell-trakterna; den ar ock af Les- sing anmiirkt på elt annat stalle i Sibirien (se Bot. Ars-BeratL for år i(S'i5). — C. rn- pestris Allion.: i Scandinavien, i Dauphine, i Tyrolen, i Savoyen och i Dahurien. — C. VcihUi Schknhr. {C. alpin a Sw z): i Scandinavien, på Curaiska Oarna och på Fjellen vid Baycal. — C. Buæhaumii W.b.g.: i Scandinavien, i Ligermanland och i Nor- ra America. — C. atrata L.: i Europa, i Sibirien, på Altaiska Fjellen och i Norra America. — C. aterrima Hoppe: på Salz- burgska och på Karnthska Alperna. — C. Collin a Willd. (C. montana L.): i Scandi- navien, i Tyskland, i Schweitz, i Frank- rike, i Italien och i England. -^ C. ciliata Willd. (C ericetorum PoUich) finnes niistan ofverallt i Europa. — C, præcoæ Jacq.: i 2D slorre deleii af Europa, j)a Caucasiis, på Altaiska Fjellen ucli i Non a America. — C. pi/ult f er a L. våxer afveii nti slorre de- len af Europa. — C, tonientosa L. : i Eu- ropa, på Caucasus, i Taurien, i Sibirien. C. globularis L. : i Scandinavien ocli på SaJDynensiska Beigen vid chinesiska Mongo- liens grans enligt Lessing; denaren sall- synt arl. — C. flava h. Sc j3. Oederi Ehrh. : i Europa ocb i Norra America. — C, de- missa Hornem.: i Norriire. Forf. fråijar, om den ej ar en form af C. Jlava, — C extensa Gooden.: i Europa, i Taurien odl i Norra Africa. — C. distmis L.: i Europa, i Taurien, på Caucasus och i Norra America. — C falva Gooden. hiL- intills endast funnen innom Europa. — C, hinervis Smith: i England, i Norrige, i Tyskland och i Frankrike. (I Sverige ar den iinnu ej funnen). — C. Horn schuchi ana Hoppe (C. speirostachya W.bg, C. hiner- vis W.b.g. Fl. Sv., ej Smith): i Tyskland ocb i Sverige. — C. rotundata W.b.g. : i Scandinavien och, som man sager, afven i Scottland. — • C va^inata Tausch. {C. sub- spatliacea Woimsk.): i Scandinavien, på Gronland, på Harz ocb i Schlesien. — C, pallescens L.: i Europa, vid Caspiska Haf- vets strander ocb i Norra America. — C. gianca Scop. ((?. flacca Schreb.): i Europa ocb i Norra America. — C. pauicea L.: i Europa, i Taurien, på Caucasus, i Norra America, på Labrador. — C. laæa Wbg. i Lappmarken. — C. limosa L.; i Europa ocb i Norra America; jS. irrigua Wbg. i Scandinavien, i Scottland, i Salzburgska, M Tvrolska och Karntliska Fjellen ; r. r<7/7- flora Wb.g: i Scandinavien , i ScoUland, på Island, på Osteriikiska och på AUaiska Fjellen samt på Labrador. — C, fitl i utmosa Hoppe: på Lappska, Karnlliska och Salz- burgska Fjellen. — C. drjineja Ehrh. : i Europa, i Asieii och i Norra iVmerica. — C, capilhiris L.: i Europa, och i dess sodra del egentligen i fjell-trakter, på 6stra Caucasus, på Altaiska Fjellen, på Curaiska Oarna och i Arctiska America. — (7. digitata L. : i Europa, i Taurien och på Caucasus. — C, ornitliopoda Willd. allmaa i Medlersta Eu- ropa, i det Nordliga sallsynt. — C. peda- ta Jj.i i Scandinaviens Fjell-trakter. — C, Jili for/nis L.: uti det Medlersta och Norra Europa samt i Norra America. — C, evo- luta Hartm. vid Stockholm , i Småland vid Gråfsjon i Tr^^serums Sockeri och på ett stalle i Tyskland. — C. hirta L. : i Euro- pa, i Taurien, och på Caucasus. — C. pa~ ludosa Gooden.: i Europa, i Taurien, på Caucasus, på Cap, i Nepal och i Brasilien. — C, juttons Host.: i Østerrike, i Tau- rien , på Caucasus , i Tartariet och på ? Gland. ■ — C, ri pari a Curt. : i Europa, på Cauca- sus, på Altaiska Fjellen och ? i Norra A me- lica. — C, ampullacea Gooden. och C. ve- sic ar i a L.: i Europa, på Altaiska Fjellen, vid Caspiska Hafvet och i Norra America. C. Pseudo-Cyperus L.: i Europa, i Norra America och på Nya Holland. — I Slagtet Elyna upptagas 4 arter: i. E, spicala Schrad. [Kobresia scirpinaY^'\{\å.): i Fjell- trakterna i Sodra Tj^skland, i Frankrike, i Savoyen, i Scandinavien, på Gronland, i 2^ Dalimjeii, pa Caucaervations sur la Familie des Ilypoxylons. Par Mille Anne L i b e r I. Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. VII. Fevr. ]>p. 121 — 125: -•?: ^3 -• ~ !-• ;r crq 2 as ? O- - ;;S - -: ,j. t -• ;i - zs as <- i-j f" •^ "TTJ 2. C , •^ •n r= p 5 :i j:7 ^ • S " o o 2 M rr, Si c -c >| n3 er -^ sr « >- & >-• -i Co '"• T n ro "" ET* -f- ^ ■-: O 5 i — ^^_»-rt ' ^ S.^^ sr ^ ^ sr ^ u E c' ?;• ? c^ HH y ^ . . .^. 5^ S * ^ § N - r- 2- f. 3 :; ro < CO r-; c/i '^ 2- P" Sl 5:3 2 i ^ «£. n S T » I ^ o ^ <^ O k:. c c/l er P ?= Q o c C// 53' I t-f 5' o C/) C C/l Ol Oq' s: Vi C/5 •TJ O t"' cn O "x 3"-• il" -I' tr 3 c/3 O 5.n3 S ° 2 • E -• er. a- c/3 — '• c/i p ? » ft) c/5 28 cssciiliclla kiiiinelecken, livilka den synes erbjiida; enligt detta organs strucLur har Foif. trott sig fnina skiil att indela dessa Viixler i 4 glepper och 21 Slagten, lor livilka kannemarken framslallus. Jag skall i en note ineddela denna uppstallnlng. Meycus ALGÆ. — ÅlskilUga ainnarkiiingar om om™«r-'^»^^'^o<^^^'^'" /?rt^<:/A25 A.g.li iiro nyligen af gassum ^Iq^^ Il antecknade. — Denna Als:, hvilken vatiiiis ..'', •i/-\ 1 1 ol 11' A.g.h. 1 Atlanliska Uceanen oetacker sa betjuliga striickor af detta Haf, synes ej ega tecken till nagon forutvarande vidfiistning; man har fordom ansett, att den vai it los-sli- ten af vAs^orna och samlad af hafs-strom- marna till en så forundransviird miingd, men Mey en nekar det, och tror, alt den ntbildats på de stiUlen, hvarest den så all- miint fmnes. Han antager derjemnte, att Individer, bildade på vatten-ytan, aldrig visa fructlfication '). Schwa- Schwabe har nieddelat beskrifningar Afii.g*omofver Algerna i Carlsbad's varma kallor *) Æger. samt lemnat figurer af flera ibland dessa Alger. — Foif. anmarker, att det synes honom ganska sannolikt, att alla arter af Oscillatorla fortplanta sig genom korn, hvilka iiro verkliga fron, som utveckla mycket slem, hvilket omgifver de unga Viixt-tiadarna, och med hvilket de klibba tillsammans och bilda hinnor. Ibland Al- gerna beståmmes ett nytt Slagte: Mast/go- 2) The Edinb. JVew Philos. Jouin.. — Oet. 1837. — Jan. 1 838. p. 23 1. ^) Linnæa. Elf ter B.d. i Heft. Ss. 109 — 127. C. Tab. ^9 irema Schw. , som egei* en arl: /)/. ther- male {Oscillatoria suhulata Cortl). — Af Oscillatoria beskrifvas '7 arter. — OJimosa Ag.h (O. aiitumnulis Ag.h Sjsl.) finnes vid Carlsbad på stallen, hvilka genom vatten- ångan ega 4-3o° lill +4o*^ R. — Ose, ge- minata Schw. viii^er på stiillen, h vårest vatten at +56^ till +57" R. utsprides. — Ose. labjrinthiformis ar utsatt for vatten af +58^ lill 59^ R.. — Fischern Schwab, ar iifven ett nytt Slagte med en art: F. therinalis, Rabenhorst leninade år iSS^ en Ra be n- Forteckning ofver de i Neder-Lausitz vaxan- Fil^térk- de arter af Chara "^y De vanliga aro: Ch^^;.fJ;^lY "vulgaris L., piilcliella Wallr. , gracilis chara, Sm., jlexilis L. , hispida L. , syncarpa Thiiill., tenuissiina Desv. och oZ'/«^5« Des v., hvaremot Ch, toinentosa\^,, BntunilGmeX.y batrachosperma Thuill., barbata Mey en och nidifica Miill. aro mera salisjnla. — Forf. beskrifver och afbildar derjenmte en ny art Ch» exigua Rabenh., hvilken iir narmast besliigtad med Ch, tenuissiina» LICHENES. — Hampe undersokteHampes de på Harz-Berget i JNorra Tyskland fore- aiifr^T komniande arter af Ciadottia^). Han ^i\^^^^'^onm. *) Regensb. bot. Zeil. iSjy. \\v Bd. N:o 9. Ss. 129 — \6i. Tab. II. De Bryopsidum fiucliflcatione. Auclore I. Meneghini. Uegensb. bot. Zeit. 1837. j\:o 46. Ss. 721 — 726. Tab. II:a. ^) Linnæa. Elfter B.d. 2:s Heft. Ss. 243 — i^^l Ueber die Cladonien der Floræ hercy- niæ von Ernst Hamp e. 3o marker, att ForlatLarne beskrifvit former utan alt (iista iiågot afseende på mera con- stanta kannelecken; han erinrar derom, alt olika arter bilda likaitade former, och att formerna bero a f localeii och af omgi friin- gen. Han har på Harz endast fniinit 4 typer af Cladonia och hau tror, att man ei behofver antaga flera for att natur-enligt ordna detta Slagtes mångfaldiga former. Hiifvud-kannelecknen åro i:o framfor allt fargen hos frukterna (cymatia). 2:0 snb- stancen och fargen hos thallus och podetier (scyj)hi). AUa fyra lyperna af Cladonia bilda till elt bestamt extrem under samma for- hållanden samma former. De fiesta hiir- stamma ifråii Cladonia rufa ^ och mest derfore, att cortical-lagret ar glatt, hvilken glatlhet det hogsl sallan och blott på korrt tid forlorar, emedan corlical-lagret under fuktig- het och skugga snart ålei stalles. Denua art av hogst lifaktig; genom sol-torka sonderfallen till pulver ar en fuktig vinter tillracklig att lifva Laf-stoftet och alstra nya former, hvilka åro så niycket mer olika den for- storda arten af Cladonia ^ ju fullståndigare forsloielsen varit. Den andra Normal-formen år Cl. coc- cinea , hvilken utmarker sig genom schar- lakans-roda frukter, gidaktiga, låder-artade podetier och tjock låder-artad thallus. Nå- stan alla former, hvilka tillhora Cl, rufa^ visa sig åfven hår; likvål åro de klnfna formeina mindre vauliga, emedan anlaget till npplosning i grodd-pulver gynnas ge- nom brist på ett glatt cortical-lager. Dess 3i degeneration forlgår allLinlill forma furcata ; regeneratioii synes deremot ej gå uLofver C. madreporiformis ^ tlock kunna niojligen i fiiera gynnsamt liige forekomma former af C. ran^iferiuci. Hogst siillan fmner man forma Pa pi Ila ria. Tredje arten ar CL carrieo - badia. Frukten år på fuktigt oc?i skuggigt lii- ge kottfårgad, men på ett torrt låge år den dunkel i smutsbrunt ofvergåeade; po- detierna åro betåckta med ett fjålligt cor- tical-lager, eller betåckta med thallus-arta- de fjåil, och genom ( lessa fina fjiill igen- kånnas de hitliorande former; sådana fjåll iitgora vanligen, mer eller mindie^ beklad- ningen hos de klufna formerna, kånda så- som Cl sc/natnosa. Denna arts degeneratioii synes blott gå till formerna furcata och rangiformis, hvilka hos 67. carneo-hadia endast åro ofullståndigt utbildade, då po- detierna åro upptill oppnå. (Perviæ Fries hora till någon del hit); en i åtskilligt regenererad form, hvilken likvål år mer en forkrympling, år forma fungiformis, men en forma madreporiformis forekommer sållan. Den 1\'Aq arten år CL fusca j hvilken utmarker sig med gult-lefverbruna frukter, pappers-artade, i fuktigt tillstånd gcnom- skinliga podetier, hvika alltid åro betåckta med ett grå-gront pulver, och genom den i yngre tillstånd vårande thallus psoræfor- mis, hvilken under år gronaktigt hvit. Denna arts forgrening går blott till forma furcata, som likvål år sållsynt, emedan po- deticrna hafva foga substance och anlag att ^2 upplosa sig i ell gronakligt grått pulver; afveii fle regenererade fornierna synas vara silllsvnta; eudast Papillaiia lir kiind. De 3:ne sidstnamnda arleriia finiias iifven såsom blott begjnnande former och bilda då flera Lepræ, hvilka for ett vandt oga iiro igenkiinbara af grodd-pulvrets farg. Ham pe beskrifver derefter arlerna med deras former, men bau anforer inga syno- nymer, emedan ban eudast anser så kalla- de original-exemplar ifrån Forfatta rne sjelf- va såsom tillforlitliga. Arleruas kiinnetecken skola biir nedan- for meddelas ^). H a m p e ^) T. Cladonia rufa.- cvniatiis rufis, podetiis chartaceis glabris (leie nunquam pulveru- lentis), diallo loliaceo inlia lacteo margine sæpe nigio fibrilloso. — Af denna antagas ^ climatiska hufvud-fonner, af hvilka den vanligaste fordelas i flera under -afdel- n inga r. B. alpeslris. A. alcicornis. C. endiviæfolia, (forma mon- (forma bore- (forma auslralis). tana). alis campe- stris). Den ar I. normalis. W. degeneran>. III. regenerans, hvardera med många fordel- ningar, under hvilka de sarskilda fornier- na upplagas. II. Cladonia coccinea: cymatiis coccineis, schyphis coriaceis pulvere ochroleuco con- spersis, deinum glabris ochroleucis, thallo coriaceo infia albo tomenloso, juveni viri- di luteo pulverulento. A. bellidiflora. B. coccifcra. (forma montana). (forma campestris). I. normalis. II. degenerans. III. regenerans. 33 Hampe liar ock meddelat åtskllliga Hamp» juar. Lichenologiska Anmarkningar ^). Han fann^^^'"" ""^ J^errncaria inridula Mej. på Harz; pa, samma stalle såg han ock några exeiiiplar, hvilkas frukter bade stor likhet med en PateUaria. Han anser, att denna form ar Lecidea rivulosa Ach., hvars thallus genoni ymnigt ofverstrommande vatten tiiltjock- nat, hvarigenom Apotheciernas utbddning blifvit hindrad. Då Apotheciernas kanter uppdrifvas af den viixande thallns, och våndas inåt , så uppkommer Verruc, viridula Mey.. Han formodar, att detta tillstånd bos Z. rlvulosa kommer nåra Z. contisi^iia ^. hjdrophila Fries, samt tror, att Verruc, plunibea Ach. år ett for- krympladt tillstånd af Lecidea contigua ^ den lått forvittrande kalkstenen år orsa- ken till uppkomsten af Verruc, plumbea utur Lee. contigua. — Han anser, att Verr. muralis Ach. bor jemnforas med Lecidea albo-atra Schær.. ■ — ■ Verr, ni- III. Cladonia carneo-badia : cymatiis carneis demiim badio-fuscis , scyphis sqamiilis gri- seis corticalis, demum denudatis corneis, humenlibus diaphanis, tliallo normali siib- coriaceo infra griseo-albido pulvenilento. A. forma alpestris B. forma campestris. I. normalis. II. degenerans. III. regeneians. IV. Cladonia fusca: cymatiis fuscis, scyphis griseo-viride pulveriilentis papyraceis, hu- meutibiis diaphanis, thallo jiiveni imbricato psoræformi infra albissimo sublanato. A. macrophylla. B. inicrophylla. (forma montana). (forma campestris). I. normalis. II. degenerans. III. regenerans. ^) Linnæa. Elfter B.d. 2:s Heft. Ss. 162 — 164. Prof. Wikstrbms Årsher. 1838. 3 34 c:;rescens bor ock jemn foras med Lee. atro- (dba y. murina Ach:, och Vert\ HocJistetteri & Schraderi med Lee. alho-cævul escens Flies; de iiro osakra såsom arter af /^errw- caria. — Conloloma coccineiun ar en genom localen forkrymplad Parmelia Jiæmalomma Ach., livilken ii)land vaxer på Trad. Fée Fée hearbetade en monooraphie of- 6flifa!™ver ett nytt Slagte, benamndt Gassicur- ^'"■' tiaj for hvilket han framstalit kiinnemar- ken och bestamt dess arter: G. silacea F.; vid Fontainebleau. 2. G. lignatilis F.; vid Marly ^). Forf. hanforer Slagtet till Variolarieæ och påstår, att åtminsto- ne Variolaria communis bor qvarstå såsom eget Slagte, emedan den ar en fidlstandig Vaxt och ej någon form af Porina eller Pertusaria. Han sager, att thecæ aro all- deles olikartade, och att inga forvandlin- gar hos Lichenes stracka sig till thecæ, hvilka han anser vara af stor vigt vid Laf-Slagtenas bestamning, och att thecæ iiro vanligen inneslutna i en lamina proli- gera eller nucleus biidad af en gelatinens forlan^d celle- v af. ^) Linnæa. Elfter Band. 5:tes Heft. Ss. 596 — 606: Monographie du genre Gassicurtiaj Familie des Lichens. Tribn des Variolarie'es, par A. L. A. Fee. — Tab. XII 6i XIII. Gassicurtia: y^pothecium helei-ogamiim , a thallo in juventute plane tectiun, dcinceps poro aperliiiii, ciim ætate sciitelliforme. Pe- rithechmi spiirium? graniilosiim (alrum) lami- nam proligeram forma varia involvens. Thecæ mastoideæ, sporulas pliires anmilares foven- tes." Fé'e 1. c. p. 602. 35 HEPATICÆ. — En onamncl Foi fat-Anm:r om tare framstallde en Afhandling om deuMossoma, narvarande stånd-puiicten afLiiian om Lef- 'ver-Mossonia ^). — Weber d. y. kande for omkrincf 20 ar sedan cndast 228 aiter. Sprengel upptog 10 år sednare 253 ocli genom de nyaste arbetena ilro 683 arter bestamda. Ungefarligen i5o arter aro af- bildade i Hooker's, Ekart's, Corda\s m. fl.s arbeten samt uti Flora danica. — Radd i, Corda, Dumor tier och Ilii be- ner forsokte att ifrån de aldre ocb storre Slagtena frånskilja ocb bestiimma nya, t. ex. af Jungermannia j som ensam inneboll 562 arter. Dessa Vaxlers Pbysiologie er- holl många upplysningar af Scb midel, Hooker, Mi r bel, Corda, Bi scb off, m. fl.. — Nees von Esenbeck d. éi. gaf slutligen i sin "Natargescbicbte der earo- piiiscben Lebermoose'* en critisk gransk- ning af desamma, bestamde de nya Slag- tena battre an bitintills skett ocb man bar ansett, att detta verk gjort epok i Lefver-Mossornas studiam. For de exo- tiska arterna saknas iinnu ett sådant verk som Esenbeck's afvensom figurer saknas for de fiesta ibland dem. En fortriifflig Monograpbie of ver Ric-hinåcn- cieerna ar af D:r Lindenberg utgif-Mo^no^ * ven ^°). Uti Inledningen anmiirker Forf., ^^'?J ^) Ptegensb. hot. Zeitung 1837. 2:r Bd. N:o 28. Ss. 4^3 — 44*^ • Bemerkiingen iiber den ge- genwartigen Ziistand der Lebermooskiinde ; von — b — . *°) Act. Acad. Nat. Ciiriosor Tomi duodevicesitni Pars prior. (Vratislaviæ & Bonnse i836.) pp. gra- e der Riccieen-, 36 alt Rlccieerna ej liafva i någon sLorre om- ialLning i sednare tider blifvit bearbetade, hvarfore en ytterligare granskning af dem blifvit nodvandig. — Forf. bar itVån Prof. Savl erbållit de fiesta i Haddi's ocli tlera i M i c b e 1 i ' s Herbarier fdrvarade ar- tor, så att endast få af desainma blifvit for bonom okiinda. Han bar derjeninte egt tillfalle att begagna Biscboffs vigtiga arbete ofver flera arter afi^/cc/eer^rt (Nov. A et. Nat. Cur. Vol XVII. P. IL). Den- ne sidstnamnde Forfattare bar derjeninte granskat Puccieernas ban-organer, bvilka Lind en berg ej sett. Biscboffs iaktta- gelser ofverensståmma till det mesta med Linden bergs. Forf. lemnar derefter i:o kånnetecken for denna Familj. 2:0 dess Historia. — Adam Budd le (Hortus siccos) ar den forste, bvilken anmarkt en Riccictj namn- ligen R. natans under naran af Llclien, Job. Bay beskref forst R.natanSj, '^lauca ocb minima. — P 1 u k e n e t tillade R., cry- stallina ocb Petiver antecknade R.. Jlui- taus. — Micbeli besta mde forst slag- tet Riccirtj som beniimndes efter en Flo- rentinsk Senator ocb Ort-kannare, ocb Mi- cbeli beskref fortråffligt ocb afbildade Sphærocarpns j Riccia jLiiitans _, som ban banfoide till Marsilea^ samt p Riccier, bvilka ban funnit i Ofra Italien. De 2:ne Corsinierna upptog ban uti en egen grupp 36i— 5o4. Tab. XIX:a— XXXVII.-a: Mono- gvaphie der Riccieen j, von D:r J. B. W. Lin- de n l3 e r g. 37 under Riccia. Han ansug de coniska el- ler cylindriska snia kroppaina såsom han- oi'ganer, ståndare eller antherer, aniniirkte den verkliga frukten och saLlet af capselns framkomst ocli oppnande. Hans figurer forestalla arterna temlioen val, men blefvo alltintill sednaste tider misskiinda, eme- dan man ej bade sett sjelfv a arterna, utan iiiinforde figurerna såsom synonymer till något afvikande former af kanda arter, i synnerhet till R, glanca. — Dillenius copierade till storre delen det, som Mi- chel i skrifvit om Riccieerna iifvensom dess fiojurer, fcJrenade alla arterna med Liclien och betviflade Micheli's forkla- ring af fro-rednings-delarna. — Linne ^ bibeholl blott de for honom bekanta 5 ar- 1 ter: R. cvystaUina , glaucaj minima,, fliii- \ tans och nat ans sanU lem nåde de olViga af Micheli bestiimda arter utan afseende. Den på frukten sittande stylus antog han såsom en oskaftad antbera. Sch mi del beskref och afbildade noggrant de tysk a arter, hvilka han kande, hanforde i?, cili- ata och minima till R. ^laiica ^ samt de Micheliska arterna till dessa och till andra former af den sidstnamnda, men han har fortriiftligt beskrifvit och framstallt dessa Yaxters vegetation och allmiinna utveck- ling. — Hoffmann bestiimde ii Riccie- epj, af hvilka 3 [R. minoriformis j, canali- culata och pellucicUi) sammanflyta med andra, men hans /i. ciliata och bif ur- ea bora antagas. — Roth beskref 9 ai- ter, hvarvid kan erinras, att hans R. major & venosa a ro den verkliga R.glaiica^ 38 Iivaremot hans B, ^laitca iir R. bi f urea ITofFm.. — Lam a rek och Poiret upptogo i5 arter, af hvilka några ej tillhora denna familj, såsom i?. jrutlcuJosa oeh arach- noidea Fl. D.. — I seclnare tider begagnade Raddi till sin upplj^sning Mieheli's Her- }3arium och samlade arterna på samma viixt- platser, på hvilka Micheli fimnit dem, samt återupplog de af Micheli bestamda arter och afbildade dem. De fles la nyare Botanlster hiinforde lik val Mi c he li 's ar- ter till i?, glaitca och crystallina. Arterna af Afdelningen Corsinieæ voro liinge forbisedda. J. F. G m e 1 i n iipptog forst en af dem med namn i\iP\iccia reticidata (i?. co/7<7^<:/r//2 a Spreng.) och Raddi bsstamde den såsom eget sliigle med namn af Cor~ smia {Gilntheria L. C. Trevir.). Den an- dra arten ar den, hvilken Raddi be- niimnde i?, pyramidata och hvilken blef af Bischoff bestéimd såsom eget slagte med namn af Oxjmitra. Samma Forfrre har ock noggrant beskrifvit det hitintills ofuUstandigt kanda slagtet Sphærocarpus. — Efter Micheli's' tid aro i3 arter af Riccia upptackta och beskrifna, och Forf. an marker, att antalet af alla kanda Rie- eier vrider sig emellan \^ och a^y, al It ef- ter som man i h anseende till hopdrag- ning eller åtkiljande af beslagtade former Ibljer den ena eller den andra åsigten. Derefter anforas de af siirskilda For- fattare gifna åsigter af Riccieernas Anato- mie och Physiologie. 3. Om Riecieernas byggnad, vegeta- lion och fortplantning. 4. Om Rlccieeriias Vaxt-plalscr ocli gcographiska ulbrcclning. Dcssa Viixler forekomma i alla Verlds-delar. De fiesta former aro lik val fundna i Sodra Europa. jR. Jluitans vaxer i alla Verlds-delar och finnes på alla niojliga localer, iifven vii- xande på Trad. — R, nat ans och glauca iiro gemensamma for Europa och Nord- America. — En variete' af R. crystaUina finnes i Brasilien. — 1 Europa linnas i -y arter och af dem 9 i Tyskland. — 4 ^'^''' ter viixa i N. America, i i West-Indien, 5 i Brasilien, af hvilka 2 iifven iiro euro- peiska, i i Ost-Indien och 3 i Syd-Africa. 5. Systematisk uppstiillning. — Lin- né hiinforde Riccieerna till Al^erna och Adanson till Hepaticæ. Willdenow benamnde dem Honiallop/iyllæ (Platt-Mos- sor) och sed er mer a hafva de bli f vit upp- stiillde alltingen under detta namn eller med namn af Riccieæ , antingen såsom egen Familj eller såsom en afdelning af Hepaticæ j och i nya re tider delade i 2 grupper Riccieæ och Corslnieæ. Derefter anforer Forf. Rlccieernas Sliigten med sina kiinnetecken: 1. Rlccia L. {Riccia L. Ricciella Braun och Ricclo- carpas Corda). 2. Corsinia Piaddi. 3. Oxjinitra BischoiF. 4» SpJiærocarpns Michel.. Sedan folja: 1:0 en tabellarisk ofversigt af arterna ix^ Riccia och 2:0 en Afhandling om arterna, hvilkas kånnemiirken, synonymie, varieteter, geographiska utbredning samt beskrifningar framstiillas med anmiirkningar 4o af lleifaldig beskalFcnbet om aiia deras va- rieteter. Jag skall har nedanfor iipj3taga det af Forf. gifna Slagt-kannemarke for Rie- cia ^). Om de hilintills såsom Svenska kan- da Arter af Rica a torde foljande utdrag har bora lemnas. I. Riccia : "''' Nndæ. — /?. glauca L.. Tab. XIX. (/?. crystaUina et. Hook. Muse. Br., R. minima jS, Wbg. Fl. Ups.). a. major (/?. major Rolb.). /3. minor. y, minima (i?, minima Schmid.), R. venosa Kotb, R. Miclielii Piaddi. Novar. Stirp. Deo. Act. di Bol. Vob IL). — il. minima L. Tab. XX. f. II. — jR. crystaUiua L.. Tab. XXII. f. II. CL. vul^aris (R. peJIucicla Hoffm.). jQ. [R. cavernosa Hoffm. & minori- formis Hoffm.). — R, Jlnitans L. Tab. XXV. (Ricciella Jlnitans Brauii). /B. canaJiculata (i?. canaJicnlata Hoffm. Roth.). — Hvad i?, fluitans angår, så sager Forf. , att frukterna val synas sitta mera vid ytan på undre sidan af stam-bladet, men iiro dock verkligen in- stinkta i detsamma ocli betackta af undre ^) Riccia L.: ^'Involucrum niillum. Fructus frondi imniersus. Calyptra styligera, sty!o secedente peitiisa sporangio connata. Spo- rangium globosnm, irregulariler rumpens. Elateres nuUi." /''Antheræ ? nudæ in superficie frondis, tu- bulosæ, in eodeni vel in diverso individuo provenientes {antheridia immersa cuspidibus exsertis remotis uni-vel pluriserialibus Bisch.).*' Lindenb. 1. c. p. 4 '3. 4' ^t-hinnan, samt bekJiiJda af rot-trådar, livilka uppkomma fiån stain-bLulels undre hinna. "1 det yttre omludlet, som bildas af stam-bladets parencbym, sitter en, ej med detsamma hoj)vu- xen, aggriind eller klotformig calyp- tra, hvilken af de fiesta Botanister blifvit ansedd såsom sjelfva sporan- gium, men som visar sig tydligare skild derifrån ari hos de fiesta af de andra Riccieerna ; den ar ofvantill bekront af ett snedt sittande svartbrunt stift." Han tillagger, att då stam-bladet vissnar, så utbryter frukten upptill, stiftet affaller, capseln sonder sli tes ore- gelbundet och uttommer sporer na. . Forf. anser alltså, att frukten ej iir vasendtligen skild från Riccieernas ; att den i boi jan så mycket utskjuter, orsakas af stambladets tunnare textur och af fruktens plats i midten af stam- bladet under nerfverna, hvilkas fasta- re celle-vaf hindrar utvecklingen upp- åt i stambladet. Forf. tillagger, att han fordom oriktigt trodde, att fruk- ten brast upp på midten. — ■''••'■ Cili- (/tee: R. ciliata Hoffm.. Tab. XXIII. f. IL. — R. palinata Lind.. — R. Blschofjii Hiib. , m. fl. — "'•''"•■ Sfjuanioso-Flmbria- tæ. Hit hanforas t. ex. R. nigrella DC, lamellosa Raddi , R. natans L., m. fl.. IL Corsinia Raddi: C. marchantioides Raddi [Pu reticidat a Gxi\Q\,^y sl» l^diLy ej Swartz. Fl. Ind. Occ). III. Oxymitra Bisch.: O. pyramidata B.: GL. paleacea {R. pjraniidata Raddi, ej 42 R. py r am/dat a Y^iiid., som synes vara lian-vaxten af 7?. g/auca eller niininia. IV. Sp/iærocarpus Mich.: \. Sph.terrestris Mich.. 2. Sph. stipitatus Bisch.. — Slulligen upptager Forf. ^ tvifvelak- tiga arier af Riccia och lemnar tillagg till sitt aibete. For livaije art mecldelas farglagda fi- gurer, livilka synas vara noggranna. — Troligen finnas flera af de tyska arterna afven i Sverige. Bruch & MUSCI. — Af Brucli's & W. P. ^*^^'»™- Schimper 's arLete ofver de Europeiska p c r , -1 , -* YiryoiogiaLof-Mossorna ("Bryologia Europæa") aro rw^i— liitintills endast 3 Hiiften utgifna ^). I "^- hvarje Hiifte forekomma lilrorika Monogra- phier af Slagtena, hvarvid forst meddelas ett Slagt-kannemarke på latinska språket; derefter framstallas, så val i tysk som i fransysk text, en ofversigt af arternas ve- getation oeli af Sliigtets historia; seder- mera afhandlas, på latinska språket, arter- nas kannemarken, synonymie, geographi- ska utbredning och beskrifning jemnte fi- gurer af desamma och af deras sarskilda delar i forstoradt tillstånd. — I Forstå Haftet beskrifvas: I. Pliascaceæ med Slag- tena I. Arcliidium Brid. (i art), 2. Plia- sciun L. (20), o. Brucliict Schwægr. (i), 4. Voitia Hornsch. (i). — II. Buxbau- miaceæ: i. Buæbaiimia Haller (2) Forf:ne ^) Bryologia Europæa sen Genera Muscorum europæorum monograpliice illustrata, auctori- biis Bruch 6c W. P. S c h i m p e r. — Fase. I. Cum Tabiilis XI. — Fase. II & III. Cum Ta- bulis XX. — Stuttgardliæ. 1837. ^10. 43 aniuarka, att Brown var den forste, hvil- ken beskref de egentliga bladcn hos B, . ap kyll a j och Bruch och Schimper haf- va sett bada kon-organerna hos densam- nia. 2. Diphysciiun Web. & M. (i). Uti 2:dra och 3:dje Haftena forekom- ma Orthotrichaceæ: i . Orthotrichuni liedw^. med 33 arter, ibland hviika Orthotr. urni- i^eruni Myrin Coroil. Fl. Ups. ar har be- skrifven enligt svenska exemplar, raedde- lade af H:r Lindgren. Niimnde Ortho- thricum , hvilken anses narmast beslagtad med O. cupalatiun Hoffm., larer hitintills end ast vara funnen i Sverige och i Nor ra Tyskland. Den ar har for forstå gangen ' atbildad på XYIIrde T,abellen. — i. Pty cliomitrium Br. & Schimp. (2): Pt, polf- phjUuni Br. & S. {Trlchostomiun poly^ phjUuin Schwægr.) och Pt, pusilhun Br, & S. (Grimmia ^lypliomitrioides Bals. & Notaris.). Denne sidstniimnde har iifven af Hampe blifvit hanford till ett nytt Slagte: Notarisia Hamp.. — 3. Coscinodon Spreng, (r). — 4- Glyphoinitrium Schwægr. ([). — Figurerna synas vara mycket na- tu r-en liga. Så viil text som Tabeller gå endast i paginering och nummerfoljd for hvarje Slagte; ibland forekommer endast en art tecknad på hvarje Tabell, ibland linnas åter 2:ne eller (lera arter afbildade på samma Tabell. H a m p e har meddelat en For teckningn a m p e » ofver de tyska Lof-Mossorncij, nppstallda ning'nf" elter ett Naturligt System ^). Forf. indelar^';^^];^^^; ■ — — soma. ■') Regcnsb. bot. Zcit. iSjy. N:o 18. Ss. 273 — 287: Musci fiondosi Gcnnaniæ ad me- 44 de cgentliga Lof-Mossonia (Miisci fjondosi veri) uti i(.) familjer, vanligast benamnda thoduiu naturalcm dispositi. Auctore E. H a m p e. I. Mus ei fr ondo si ver i. A. Hypneæ .- Hookcria Sm. (i art), Leskea Hedw. (12), Climaeium Web. (& ]M. (i), Hypninn L. (yS), Anacamptodon Brid. (1), Neekera Hedw. (2), Cryptodia Pioehl. (i, N. pennala R), Cryphæa Brid, (r, C. heter omalla Br.), Anonio- don Hook. (6), Leptodon Mohr (1), Pterogoniiu?i Schwægr. (2), Leucodon Schwægr. (i), Fabronia Radd. (2). B. Drepanophylleæ .• Fissidens Hedw. (4), Schistostega Web. & M. (i). C. Bryeeæ.' Mniimi Hedw. (9), BryimiDW- len. («4)> TFehera Hedw. (11), Pohlia Hed^v. (11), Paliidella Brid. (i), Au-' laconinion Schw ægr. (3), Timmia Hedw. (2), Meesia Hedw. (4), Cinelidiwn Sw.z. (1), Ptychostornum Hornsch. (2), Mie- liclioferia Hornsch. (2). D. Bartramiece .• Bartraniia Hedw. (8) , Ca- tascopiuniYtviå. (2), Conostouiuni Sw.z. ( i). E. Fontinaleæ : Fontinalis L. (2), Cin- elidotus Beauv. ( i ) , Anoectangium Hedw. (i). F. Buxbaujjiieæ .' Buxbamnia L. (i), Di- pliyscimn Web. & M. (i). G. Polytriclieæ .- Polytricluun L. (11), Ca- iharinæa Ehrh. (3). H. Ortliotricheæ ' OrtJiotrichu77il-ledv\\ (i/^). Macromitrium Br. (i), Ptychoniitriuni Fiirnr. (2), Coscinodon S\)Yev\g.{\\ No- tar i sia Hampe (i, JV. italica H., Qrini- mia glyphomitrioides Bals. & Notaris.), Tetraphis HedvF. (2). i. Zygodonteæ.- Zygodon Yiook. [1), Br a- chyodus Fiirnr. (i), Hymenostyliuni Fiirnr. {i , If. lapponicwn F.), Harri- sonia Adans. (3, Gyrnnostomi Species}. 4^ efler det maikvardigaste Slagtet i Famil- jen, t. ex. Hypneæ ^ Brjeæ ^ Bartramiece &c. och anforer for livaije Slagte dess ar- ter. De oegentliga Ldf-3Jossorna (Musci frondosi spurii) indelas i 2:ne Familjer. — Jag skall har nedaiifor bifoga en ofversigt af denna uppstallning. K. Encalypteæ.' Encalypta Hedvv. (G). L. Grwunieæ .' Raconiitriimi Brid. (ro), Grimmia Hedw. ( 20 } , Schistidluin Brid. (2). M. Leucoplianeæ : Leucohryinn Hampe (7^, . vulgare H., Dier. ^laucimi Hedw.). N. Dicraneæ: Didymodon Hedw. (7), Cy- nodon Brid. (2), Cevatodon Brid. (f), Dicraniun Hedw. (28), Treinalodoii Reich. (i), TVcissia Hedw. (20), Hy~ nienostomum Br. (3), Crymnostomiun Hedw. (6), Astoiniun Hampe {Phasci species angustifoliæ perennes). O. Funarieæ: Funaria Hedw. (2), Pliy~ aconiitiiwn Brid. (5) , Ephemerimi Ham- pe (7, Phasci species anniiæ fiinari- oideæ). P. Splachneæ.' Splachnwn L. (6), Disso- don Grev. & Arn. (i, Splachn. Froc- lichianwn Hedw.), Systyliiun Hornsch. (i), Eremodoii Brid. (2), Tayloria Hook. (i), Brucliia ScliAvægr. (i), Voitia Hornsch. (i). Q. Desrnatodonteæ : Tridiostojuum Hedw. (6), Anacalypta Pioehi. (7), Tortula Sw.z, (i), BarbulalÅeåw.{\7.)y Syntri- chia Hedw. (3), Pof //a Eli rh. (5, Gym- nostomi species latifoliæ), Phascum L. (6). n. Musci fr ondosi spurii. A . Cladocarpi: Arclddium Brid. ( i ), Spha^- num Dillen. (7). B. Schistocarpi: Andreæa Ehrli. (3). 46 « Hampes llaiiipe Jjestiimtlc clL nytt Moss- Afiig omgj^jorie, benamndt Notarisia , horande Lill Notart- ^ . j--\ 7 . f . sia. Afdelnins^en OrthotricJiei, Det ar narmast besliigtadt med Mac r om it r lam ^y 3 arter beskrifvas: i. N. capensis H. [Encaljpta cm^r/^i? Hedw.) ; ifrån Goda Hopps-Udden. 2. iy. vir^iiiica H.; ifrån Norra America. 3. N. italica H. {Grimmia gljphomitrioides Balsamo). Funck's Fu nek meddelade den underratteise, AniT,:gom^^|.j- Alex. Braun funnit, att det af Bri- ras j«/2-del bestamda Octodiceras Julianum iir en luxurierande aiart ar rissidens ojyouies, hvilken Braun benamner F, brjoides /3. font ana ^). c. B. FILICES. — C. B. Presl's Tenta- Ten^tameniTien Pteridograpliiæ , hvilken forut (Bot. ^**'"'^°" Års-Ber. for i836) ])lifvit oranamnd, fram- graplaæ. / ' '*) Linnæa. ii:r Bd. 3:s Heft. Ss. 879 (Sc 38o: Notarisia j novum IMuscorum genus, proposi- tum ab Er nes to Hampe. ^) Picgensb. bot. Zeit. iBSy. 2:1' B.d. N;o 4^. ^s. 719 & 720. PVeberæ novæ chilensis descriptio. Auctore E. Hampe. Linnæa. 11:1 B.d. 3.'s Heft. S. 278. {IVebcra Meyeniana H.). Genus novum Muscorum frondosorum Pha- scaceorum. Auctore E. Hampe. Linnæa. i i:r B.d. 3:s Heft. Ss. 279 & 280. [Sporledera Beyricliiaiia H. (prope Baltimore: Beyrich). Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. Vf. Sept. i836. pp. 145 — 149^ Muscorum cliilensium species novas descripsit W. 'P. Schimper. Elenco dei Muschi raccoiti nei contorni di Torino da Do men i co Lisa, &c. Torino. 1837. 8:0 p. 6r. (E Bibl. Ital. N. CCLIX. p. 109). * 47 slalles on ofversigt af Ornibunke-Slu<^te' Ila, uppsLiillda eflor l)la(lcns kiirl-nal, med afseende på, liigct aT Sori. Forf. sokcr i Inledningen att bevisa vigten af kiirl-fa- sciklarnas forgrening till grundliiggande af slagtena, och granskar deretter alla Orn)I)unkarnas delar, samt anmarker, att Orndjunkarnes blad ega alla egenskaper af Phanerogamer oeli derfore iifven bora beniimnas folia oeh ej frondes. — Har af- handlas sedermera endast Filicaceæ veræ, hos hvilka Forf. antager stamina, namn- ligen de små kroppar, hvilka man i yngre tillstånd finner ibland sori emellan capsler- na, och hvilka organer fordom varit antag- na att vara aborterande eller outvecklade capsler. Af dessa Filicaceæ -veræ an tågas 117 slagten, hvilkas kannemarken anforas, och hvilkas arter uppnamnas. — På de åtfoljande tabellerna meddelas figurer af karl-forgreningen hos olika slagten och ar- ter samt på sids ta tabellen forstorade fi- gurer af sporer hos 8 slagten jemnte fi- gurer, hvilka utvisa siittet af deras npp- springning. Kunze's Analecta Pteridographica K»nzc innehåller beskrifningar och talrika criti- ^;;[;|.r;;^=^ ska anmiirkningar of ver nya eller mindre giap|>'ca kiinda arter af Ormbankar, samt trogna figurer a f flera ibland desamma på XXX åtfoljande tabeller ^). Detta arbete sages ^) Gustav i Kunze 8. 4 5o stalla han- och hon-orgaiier, om man an vill medgifva, att hos dessa Viixter en verklig befruktnings-act ej finnes. — .Mar- tins anser det af Brown antagna han- organ att vara ett hon-organ och benam- ner det ors^anuni calyptratum ; detta or- gan innehfdler enligt Martins den unga Vaxten i sitt rudiment-tilistånd, hvaremot han jeninforer spor-gommena med Charer- nas nucLdæ, och antager dem att vara han-organer. Mejen tror till folje af si- na iindersokningar af j4. inaoellanicaj, att Brown's asigt iir den riktiga. Bada kon-organerna finnas på samma Vaxt; de sitta i blad-vinklarna på stjel- kens rot-sida. Han-organet, hvilket vanli- gen ar mindre, men varierar mycket i stor- lek, sitter tatt under hon-organet; under- stundom finnas 2 han-organer tillsammans, såval bredvid hon-organet afvensom en- samt sittande, likasom hos arterna af CÅr/- ra j och altid har Me v en fiinnit frored- nings-organerna oskaflade hos j4. magella- nica y microphyJla och pinnata. — Forf. anmarker, att de nord-amerlcanska arterna af AzoUa åtskiljas låttare ifrån hvarandra genom frorednings-organernas olika former an genom bladens. Mey en beskrifver utforligt frored- nings-organerna, och afliandlar derefter Slågt-kannemarkena for Azolla Lama rek och Rhizospernia Mey, samt lemnar figurer af Azolla magellanica och af dess sarskilda delar. DnnaTs Dunal mcddclade iakttagelser om Aili.fi; om , tj Marsiieaex\ art af Marsilcci. hvilken han benamnt Fabri. 5i M. Fa br i. Den il r at d' Es pret Fabre ^ funnen i nejden af Ayde niira Medelhaf- vet odl torde niåhanda vara densarnma med Æ/. pubescens Tenore '°). Åtskilliga i sednare åren i Frankrike Fransk.-» fundna cryptogamer aro af Montagne m. '^^er.^*" fl. beskritna och afbildade ^). MonocotjledoJieæ. AROIDEÆ. — Cesati har bearbe-Cesatis lat en Monographie ofver Slagtet Ambro- jynbr^ siniaj bvars kannemiirken hitintills ej va- ^^""'' rit tillrackligt bestanida '). Boccone har forst oinnanint denna Vaxt och afven af- bildat den (Icones & Descr. rarior. Pl. Sicil. 1674), men 1768 blef Slagtet af *0) Ann. des Sc. Nat. Sec. SeV. T. VI F. Avril. 1837. pp. 221—233. Tab. XII & XIII. Nolice Slir les plantes cryptogames recem- ment de'couvertes en France, conlenant anssi Tindication precise des locaIite's de quelques especes les plus rares de la Flore fran9aise par G. Montagne. Ann. des Sq. Nat. Sec. T. VI. TVc. 1 836. pp. 321—339. Tab. 19: ParmeUa Sauhinetii y Daltonia Laniyana^ Chondria patentiramea _, Sphæria parmelioi" des j Stilbospora botryospora. Notice sur quelques Cryptogames nouvelles, qui ont e'te publiees, en nature, dans les Fa- scicules XIV — XVII des Plantes Cryptogames de France. — Ann. des Sc. Nat. T. VI. Oet. 1837. pp. 242 — 247. ') Linnæa. ii:r Bd. 3:s Heft. Ss. 281 — 3oo. Tab. V.: Ueber die Gattung Amhvosinia von Freih. Vincenz von Cesati in Mai- land. 52 Bassi botaniskt benamndt med sitt nuva- rande namn (Comment, di Sc, &c. dell' Acad. di Bologna V. I.) och infoides i i Gynandiia Polyandria. Linne upptog denna Vaxt, i anseende till bristande kunskap om densamma, eiidast såsom en variete af Amm proboscideum och uppgaf Appennineina såsom dess hemland. W i Il- de no w hanfoide den till Monoecia Mo- nandria, och Forf. anraaiker, att Will- denow antingen måtte hafva ansett hela massan af ståndare såsom en enda anthe- ra, hvilket var oriktigt, eller ock betrak- tat hvarje ståndare såsom en for sig be- stående han-blomma, hvilket Cesati an- ser att vara for mycket vågadt. W il 1de- now omtalar ej glandlerna. Persoon, J. F. Gmelin och Sprengel hafva annu oriktigare bestamt slagtets kannemarke. Till Aroideæ hånfores det af alla, men an till dessas afdelning Pistiaceæ an till Calleæ, Forf. gifver en iitforlig beskrifning af Vaxten. Fromjols-knapparna aro in- vuxna, 8 till lo, enligt hvilkas stallning Forf. hanfor Slagtet till Monadelpbia De- candria, men anmarker, att Slagtets plats i det Naturliga Systemet ar svårare att bestamma. Det år val mycket beslågtadt med Aroideæ^ men afviker dock i åtskil- ligt; det synes ej eller kunna tillhora un- der-afdelningen Cryptocoryneæ. Forf. an- ser, att det utgor en ofvergångs-lånk till Aristolochmece och ifrån dessa till Mono- cotyledonerna och han tror, att Amhrosinia kommer måhanda att rattast bora stallas 53 i grannskapet af Asariun j om den ej kan utgora en lånk af Tacceæ_, hvilken Familj har sin plats emellan Aroideæ och Ari^ stolochiæ, Forf. meddelar Character naturalis och essenLialis samt en figur af Vaxten med dess sårskildt afbildade frorednings- delar. Character essentialls: spatha navicu- laris dissepimento in duas concameratio- nes di visa: Antheræ decem didymæ, dis- sepimento adfixæ in inferiori: Pistillum unicum in superiori. Capsula unilocula- ris, coriacea, poljsperma. Forf. har harvid endast granskat Ani' brosinia Bassi ^ utan att for ofrigt bestamma de europeiska ar terna eller att afgora, om A, Bassi har flera varieteter såsom Tar- gioni antager {ol. Ainbr, nervosa Encycl. III.. — p. Ambr. maculata Uer.), eller om dessa åro 3 arter såsom Tineo bestam- mer dem (i. Ambr. Bassi L. med var. — 2. Ambr, maculata Ucria. — 3. Ambr, reticidata Tineo). Endast granskning af lefvande exemplar kan skingra denna oviss- het. GRAMINEÆ. — Talrika anmarknin-Ta.,sch G. -Pol T •• -^fhg «5^ ras-arter uran de varma JLan-G»-^^-.^/ derna aro meddelade af Tausch, hvilken *'*** afven beskrifvit flera nya arter ^). — • Ifrån Cenchrus echinatus L. åtskiljer Forf. 2 nya arter: C. Cavanillesii T. {C. echina- tus Ca van. Icon. 5. t. 762) och C, lappa- ^) Regensb. bot. Zeit. 1837. (rr Bd. N;o 7. Ss. 97 — 109, N:o 8. Ss. ii3 — 127. 54 ceiLS T.. — Panicum divuricatuin L. an- ses at" Forf". att vara saniina art med P, rilens Sw.z. (Sieber. Herb. Mait. N:o 265); den tillborer Slagtet Isachne Br. ocb bor uppfciras i systemet såsom /. dlvaricata, — Deremot tror Forf., att Pan, divarica- ticni Jacq. ar en smalbladig forandring af P. ^latinoSLun Sw.z., ocb att P. ag^lu- tinans Kuntb Agrost. torde blott vara en varietås pubescens af P. ^latinosum Sw.z., bvilken Sieber erhåHit ifrån Martinique. — P. pallens Sw.z. emottog Sieber iifven ifrån Martinique, ocb Tauscb anser, att den sannolikt maste vara ibland de storsta ocb grenigaste Gras, fastan Swartzblott beskrifver strået såsom 2 fot bogt. Tauscb tror ock, att detta Gras iir det ratta P. ar- boresceus L., ocb ban gifver artmarke for detsamma. — P. re pens L. & P, colora- tuni L. & Jacq, an tager ban att vara egna arter, fastan Sp r engel forenat dem. — Han formodar, att P, latifoUuni ocb P, clandestiniun L. utgora samma art, be- skrifven under olika utvecklings-perioder. — P. junientoruni Pers. (P. poly^amiun Sw.z., P. læve Lamarck.) Sieber Herb. Fl. Mart. N:o 2'y kan ej forenas med P. maocimum Jacq. såsom Kuntb gjort, utan ar en esjen art, till bvilken P. altissiinum Kuntb bor banforas. — P. trichoides Sw.z. {P, capillaceum Lam.) Sloane Hist. I. t. •^2 f. 3 & P. brevifolium L. Plukenet Alm. t. 180 f. [ aro, såsom det synes, oriktigt forenade af S p r e n g e 1 ocb K u n th, emedan både figurerna ocb Linne 's be- sk ri fning eniolsaga det. Den af Pl uke- net gitna figur liknar en a-il, hvilken Foif. at Ba lb is fått med namn di P. fu- scuni (manne P. fiiscuni Sw.z.?); Plu- kenet's synonym hor åtminstone utelem- nas, om man antager P, brevifoUiun L. såsom P. triclioides Sw.z. — Avena pra- tensis L. och Av, biotnoldes L. erkiinnas af Forf. att vara skilda arter, oaktadt Kunth forenat dem. — Forf. anser, att Loliuni tenne L., hvilket år ett-årigt, vis- serligen iir en från L. pereniie skild art, fastiin den af de fiesta Forfattare forenas med Z. pe renne. Kranse har fortsatt och fLilIhordat,K./.^"«« l-p C- / É . /-^ T \ A-bbilduug Sitt veiMv oiver oades-Arternci (^Cereaiia). &c. aiier Detta åtfoljes af fårglagda figurer af ar- treide- ter och varieteter ^). ^rten. Uti 5:te Håftet beskrifvas och aibil- Heft. das de ofriga odlade arterna af Priticiun i^Hvete) , namnligen TV. aniylejun med \'i varieteter och några form-foråndringar samt ZV. monococcon, 6:te Håftet innehåller bekrifningar och figurer af Secale cereale {R(ig) med den greniga varieteten på en Tabell och de od- lade arterna och v a rie te terna a f Hordeuin {Korn) på de ofriga 5 Tabellerna. Uti ^rde Håftet afhandlas och afbil- das arter af Avena {Ha f ro) , namnligen ^) Abbildung und Beschreibung aller bis jetzt bekannten Getreide-Arten mit Angabe ihrer Cultur und Nutzen, &c.. — Von J. W. K rause IC)4 — 100. 57 viil ulbilcla sina jemnstoia iVon. — Aveiia orient alis Schreb. [turkisk Hof r a) mognade ej allmant sina fron i vipporna. Den synes fordra ett varmare climat; sådant torde iifven vara forhållandet med Avena niula L. och Av, chinensis Fisch.; den sidst- namnda anmiiles sårdeles till odling såsom gron-foder. Ibland de b'arfroiga arterna af Hor- deiim {Korn) utmarker sig framfor alla Hordeum nitdum Schiibl. , som gifver en^ riklig skord, och narmast densamma i skordens rikedom kommer H. chinense [chinesiskt naket Korn), — Det vanliga Kornet (Hord. vulgare L.) gifver en mindre riklig skord an de andra arterna. H. coeleste Vib. gifver riklig t och val ut- bildade fron, hvilka utmarka sig genom en Ijusgul fiirg. Deremot har Himalaya-Kor- net [H. himalajense) gifvit en mindre rikhaltig skord, ehuru frona aro mera fy Higa och storre; måhanda gifver det under mera gynnsamma forhållanden en storre skord; det skiljer sig från H, vid- gare dermed, att frona iiro smutsbruna, uppviillda, och nastan alltid något kantiga. Den så kallade Berg-Rågen eller mångåriga Ragen [Secale montanitm Gus- sone) anses ej fortjena någon odling, en- ligt de har gjorda forsok. Då den har såss om våren och behandlas såsom an- nuel, så kommer den sent i blomning och mognar blott ganska få fron; då den deremot behandlas såsom en två - årig Vaxt, så afruttnar eller affryser den ute på kalljord och bibehåller sig till 5^ och med svåiiii^en åfveii i krukor under vintein. Den iiv ej niångårig, lUan blott ett- eller tva-åi ig. I mogeL tillstånd son- dei faller axet i talrika leder, hvilkas små- ax lått intrånga i jorden, deras fro gro der snart och bilda en gron torfva om- kring de gamla standen, hvilket måhånda orsakat den mening, att Våxten år mång- åris:. Forfrne anse, att den dessutom der- fore ej fortjenar odling, att axets bråck- lighet foranleder vid skorden oiindvikligen en stor forlust. Nåstan alla varieteterna af 2'riticutn valgåre Var. conipactuni [Hvete) ega en kortare våxt-period ån varieteterna af Triticnm v ul gare Var. laxiim , hvarfore Forf:ne anse, att deras odling i Norden hor befordras. Ibland dessa Hvete-Sorter fortjena 2:ne att i synnerhet odlas, nånin- ligen Tr, valgåre compactam spica bre v i aristata i anseende till dess stårkelse-ri- ka fron och 2 V. valgåre compactam spica elongata aristata seminibus majo- ribus i anseende till fronas utmårkta storlek. Ibland varieteterna af Triticani val- gåre Var. laocain åro foljande de till od- ling mest fortjenta: fråmst Tr. valgåre laocani aristatnm album ( Ble' de Mars d Odessa) y som gifver en riklig skord och får fortråflligt utbildade fron, hvil- ka åro hvita och mjolrika; dernåst Tr. valgåre luxuni album [Ble barbu de 2\)scatie ) j som gifver en riklig skord och har något rodaktiga och horn-artade fron, samt Tr, laxam muticum rufescens ^9 (FromefU de Caucase sans barbe). — Ibland de tidigast mognande varieteterna bora Tr. vnl^are laxiun aristatum album sibiricum [Sibiriskt Hvete) j, 7 V. vitUj^are htænm velutinum muticum album, bvilka bada dock ej aro ibland de ymnigast gil- vande. En^elskt Hvete {Triticuni tur gi du rn Linn.) synes vara tjenligt till odling. Den variete, som kailds S:te Helena- Hvete j, bar annu storre fro an det rikligt gifvan- de Odessa-Hvetet (^Triticum vulgare la-' xum aristatum album), men detta sednare bar mera fullvigtiga tyngre fron. Ægyptiskt Hvete (l^riticuni tricoc- con Scbiibl., {Tr. amyleum Seringe), ZV*. dicoccon Scbiibl. ocb Tr* monococcon L. aro mindre gifvande an det vanliga Hve- tet, 1 var mare Lander torde 7V. mono- coccon blifva formånligt att odla iifven på en mindre fruktbar jord. Polskt Hvete (^Triticuni polonicuni L.) fordrar ett varmare climat. Ibland Spelt-Sorterna fortjenar 7 V. Spella aristatum rufescens i synnerbet att odlas; det gifver en riklig skord. LILL\CEÆ. — Steinbeil bar med- stein- delat anmiirkningar om Slagtena iSc/Z/rt ocliAfh^g om Urginea, for bvilka ban gifver kannemar-'^"'^^*^'^- ken ^). Det forrå beniimner ban Squilla, emedan detta namn ar aldre: i. Squ.ma^ ritlina Steinb.. i. Sq, Pancration Steinb. ^) Ann. des Sc. Nal. Nouv. Ser. Novembre i836. pp. 272 — 286: Qiielqiies observations, relati- ves aux genres Scilla et Urginea. — &c- par Ad. Steinhell. 6o a, bulbo lutb. /3. bulbo paliido. Denna sednare art, hvilken vaxer på Malta, var troligen Grekernes Scilla. Forf. formodar, att Pancration hos Dioscorides sanno- likt var samma Vaxt. — • Steinhell om- namner, att Mutel vill anse Scilla fallax Steinh. såsom en varieté af Sc. obtusifoliaj fastan Mutel sjelf benåmner den iSc. ^t/zg^w- stijolia. (Fl. franc.) , och afven formodar, att Sc. parviflora Desf. eller Sc. numidica Poir. endast år en mellan-form, men Steinhell antager, att den år ett eget Slagte, hvil- ket han benåmner och beskrifver med namn af Stellaris Moench: St. parviflora Steinh.. Sa lm ILdra Fascikeln af Monographien of- ^c be i"' ver Aloe och Mesembryanthemum år af Dyk. Prinsen af Sa lm Reifferscheid-D vk Monogra- • r cx t i i phia utgitven ^). i densamma åro 22 arter och Fasc.^iLs.foiiner af Aloe åfvensom 36 af Mesein- hryanthemum afbildade på 58 Tabeller. — Figurerna åro vackra, ehuru i svart, men for hvarje art forekomma ett blad och en blomma illuminerade. Her- AMARYLLIDACEÆ. — Af Herbert Amaryu'^^ 1 London utglfvct ctt arbctc ofver udacea. AmarylUdeæ med åtfoljande figurer, men jag kanner ej nårmare dess beskaffen- het ^). Det år ett dy rare verk, hvilket med ^) Monogiaphia Generum Aloes et Mesembry- anthemi. Auctore Jos. Principe de Salm Reiffeischeid - Dyck. — Fase. II:s. — Diisseldorpii. 1837. — ^^'- t)bliqu. ") Amaryllidaceæ. A Treatise on bulbous Roots. — By William Herbert. — London. 1837. With 48 Gol, Plates. 8;o. 6i svarta figurer kostar iingefailigen 23 R:dr R:gs och med illiuiiinerade figurer omkring 36 R:dr R:gs. Hrr Fr. Otto och Alb. Dietrich Fr. oi- hafva framstallt anmarkningar om ^/^fifrr/-AVb.Dt«- Irs rutila Ker och dess varieteter samty^*"^'* om Batarder ai Slagtet Amarrllh i ail->^«»«/«///« manhet '). Ker &c. Forfine erinra derom, att ^dni. rutila innom sitt Slagte horer till den afdelning, hvilken har arter med bar blom-mynning. Den vaxer vild i Brasilien och finnes heskrifven och afritad i Edwards's & Lindley*s Bot. Register T. I. tab. 23. — Flera myckct ohka former forekomma under samma namn och Forf:ne anmårka, att det ibland ar svart att hos monocoty- ledoniska Viixt-Familjer urskilja art och Variete; de kunna i utseende och i vaxt-satt visserligen visa stor olikhet, men Botanisten formår likval ej att finna tillrackliga skilje- marken att bestamma dem. Detta intriif- far sardeles innom Slagtet Amaryllis och hartill bidrager derjemnte dess arters ba- tard-former, hvilka bibehålla sig genom generationer och forsvara art-kannedomen. Forf. beskrifver har de 2:ne former, hvil- ka i Berlin odlas, och hvilka aro något skiljaktiga ifran Stam-arten, som Ker af- ritat: et. A, rutila Var. Kre/sii^ii^ hvilken ') Otto <& Dietiich^s Allgem." Garten-Zei- tung. 1837. N:o 9. Ss. 69—71: Ueber Ama- ryllis rutila Ker mit ihien Varieteten und einiges iiber Amaryllis-Bastarde. Von den Herausgebern. 6j liar scharlakans-roda blommor. /3. ^m. rutila Var. lateritia med tegel - fårgade blommor. Slagtet Amaryllis ar ibland dem , som sjelfva latt alstra Batarder. Derjemnte hafva Tradgårds-Måstarne sardeles bemo- dat sig att genom konstig befruktning oka antalet af former, så att man redan år i83o hade i England frambragt några och 80 Batarder eller hybrida former ^S. Ania- rjlliSj, ocli detta antal bar sedermera blif- vit ansenligt okadt så val i England som i Belgien ocli i Tyskland; af dessa bybri- diteter bar man erbållit fron, ifrån bvilka nya former uppkommit. Alla dessa former orsaka, att man ofta blifver oviss, bvilken som ar art eller varieté ocb Otto sager, att det snart skall komma derban, att man ej igenkanner de långst bekanta ar- ter na Amaryllis Re^inæ^ vit tat aj eqaestris m. fl., ocb ej kan urskilja dem ifrån Ba- tarderna. Otto erinrar derom, att endast af dessa 3 arter bar redan ett ansenligt antal af vackra bybrida former uppkom- mit ocb annu flera åro alstrade af ^. /?r//z- cipis j rutila, fulgidaj crocataj pul ver ti- lenta, m. fl.. I Berlin erboll man genora konstig befruktning de skonaste former af A. crocataj, befruktad med A. Johnsoni och rutila ', dessa batarder komma niir- mast A. crocataj, som var modren. De af Am. Jokusoni (modren) ocb A. rutila (fadren) alstrade former blomma rikligen , fastån lokarna vanligen åro små ocb svaga. A, Johnsoni j befruktad med A, vittataj r>3 har gifvit en al' da skanaste tormerna. A f j4m. vittata har man i Berlin retlan 6 batard- former, och balarder alsLrade af Am. Re^ifiæ (såsom moder) och Am, prin- cipis och Am. psittacina (såsom fader) ut- marka sig genom kraftig vaxt och breda kronbhid. Af Am. pnlverulenta och A. crocdta iippkomma forLrailliga hybrida for- mer, utmarkla genom sin farg-prakt fram- for aHa andra. Att alstra hybrida former borde va- ra uteslutet ifrån botan. Triklgårdar. Ge- nom alstrande af sådana har Englands Tradgårdsmaslare så till siigande forderf- vat de odlade verklisja ar terna af Slaertena Calceolaria y dmaryllis och Pelargonium^ så all man i Orangerierna numera ofta har stor svårighet att igenkanna de ur- sprunghga arterna och att saga, hvilka som iiro veikliga arter eller blott hybrida former. ORCHIDEACEÆ. — J. 13a tem am boriade år 1887 utoifvandet af ett u t marki ^'"' ^^'^V J / o Ueacea of prakt-verk ofver Orchidcer ifian Mexico Mexico r ^ . , . , , &c. P. I, och Guatemala. Det utgifves i folii-Haf- ten med 5 Tabeller i hvarje Hiifle och figurerna iiro farglagda. Det skall utgoras af 10 Haflen och kostar i subscriptions- pris i5 Guineer, alltså i^ Guiné for hvar- je Hafte^). a t c mnn ^) The Orchideaccæ of Mexico and Guatemala. By James Ba teman. — P. I. London. — 1837. fol. C. Tab. V. Obs. Otto & Dietrich Allgem. Garten- Zeitung 1837. N:o 48. Ss. 38 1 (& 382, N:o 49. Ss. 388 — 391: Allgemeine Betrachtun- G4 Det nyligen utkomna Trsla Haflet in- ^ nehåller fortiaffliga figurer af nya arter, nåmnligen: Onciclium leucochilum j, Ca- tasetam maculatum ., Oncidium Cavendi- 7^ shiajium ^ ornitliorjnchum & Cycnoclies "ventricosuni. ^ Detta arbete har i anseende till figu- rernas storlek ocli skonhet få lika r såsom prakt-verk och derjemnte en larorik text, hvilken lemnar en ofversigt af Orchidéer- nas utseende i allmanhet, deras natur-for- hållanden, geographiska utbredning, egen- skaper och nytta. Orchidéerna hafva i anseende till si- na blommors besynnerliga former sedan aldre tider varit foremål for beundran. De fiesta europeiska arter hafva lange va- rit kanda, deremot blefvo af Ost-lndiens arter forst några få anmarkta och afritade af Piumphins, hvilken beskrifver, huru de i dessa Lander viixte på Tradens stam- mar, och ifrån America erhoU man de for- stå undenattelser om dess Orchidéer af Hernandez. Sednare lemnade Pl u mi er beskrifningar af flera ibland dem med fi- gurer, hvilka ånnu åro monster af nog- grannhet och skonhet. Linne ordnade Orchidéerna i mera bestamda Slagten, kande och beskref om- kring ioo:de arter, af hvilka han hanfor- de de i de varma Lånderna på Trad va- xande gen des Hei rn Ba tem an iiber die Ot- chideen- YmmWt. — (Uebertragen von Ed. Otto). 55 xande till Epidendnini ocU dessa utgjorde unsfefarliiicn \ aC do da kiinda arter. Lange trodtle man, att det var oniojligt att odla dessa Yiixter, hviika tyckas for- dra' localer, som iiro svara att i Orange- rier och i Triidgardar cfterharma. Men sedan man i England i scdnare tider med stor framgang, eluiru med myeket besvar, horjat att odla dem, så hafva Resande i de varma Liinderna fastat en storre upp- marksamhet vid dessa Viixter, upptackt en miingd af arter med de besynnerliga- ste blom-former oeli egande den rikas te larg-prakt. De hafva derfore blifvit till Enqland ofveiskiekade och derstades be- skrifna, och då Linné endast kande ioo:de arter, så kanner man nu omkring 3 0oo; hans Slagte Ep id endr am ar deladt i en nuingd af nya Slagten. Lindley har uti sitt verk ofver Orchidéerna re- dan i grupperna Malaxideæ ^ Epidendreæ och Vandeæ beskrifvit otver looo arter, till hvilket antal numera kan bitbgas ett supplement af 5oo arter, och dessutoni innefattar Ophrydeæ sakeiligen 5oo arter. Asien, Africa och America ega det storsta antalet af arter, men Europa och A us trallen hysa ett mindre antal. Ju mer man narmar sig till Tropikerna, desto talrikare och skonare blifva arterna, och uti den heta zonen våxa de ej ensamt på jorden utan på Traden, på bvilka de vege- tera oftast på utdoda grenar i fuktiga och tåta skogår, och snart urskiljas genom sin lysande farg-prakt och sin fortraffliga lukt. Pt^of. Jflhstromx Jvsher. 1838. ^ JS^ 60 Fort. aiuiiurker, alt de epiphy tiska OrcliidéeiJia ix{ många orikligt kallas Pa- fasiter j hvilken benamning ar otjenlig, emedan rikliga Parasiter draga sin naring ifrån de Viixler, på hvilka de vaxa, och iifven do med dessa; deremot bora de Vaxter kallas Epiphrter, hvilka vaxa pA andra Viixler, som blott tjena till under- lag eller fiiste och ej gifva något under- håll och på hvilka de vaxa och blomma, sedan delta underlag redan for langesedan iir uldodl. Slorre delen af Orchidéerna a ro Epiphyter, De tre forslniimnda Verlds-delarnas Orchidéer iiio mycket olikartade, och hafva sina egna, så besliimda och så utmarkande kannetecken, att ett vandt oga lall igenkiinner, hvilkendera Yerlds-del de tillhora. Så utgora t. ex. många arter at' D endr ohi lim y j4erides m. fl. med sina hangande st jelka r och spada blommor cha- racteren af skonhet och af ledighet hos det tropiska Indiens Orchide-Flora , och bilda en markbar contrast emot Africas oform- liga utur en uppsvald sljelk-basis (Pseu- do-bulbus) viixande arier ^^ Bulbophyllutn eller besynnerligt bildade arter a^ y^n^ræ- cnnij då deremot de i America forekom- mande Orchidéer mest visa en upprått viixt, sådan, som iir rådande hos arter af Epidendrunij under det att arterna af Oncidium m. fl. med sina forgrenade blom- skaft, likasom en mangel af andra gro- leska och besynnerliga former, ensamt till- hora den nva verlden. 6- Forf". erinrar ileroiii, all Orthidéer" rias ny Ila ej iir vidstrackt. A f åtskilliga arters rotter beredes det såsorn lake- och narings-medel bekanta Saf ep , t. ex. af Ore flis Morio L. , Mascufa L, m. fl., li- kasoni rotterna af flera arter nyttjas till fodo-Jimne, — Rotterna af Maxiffaria bicolor innebfilla en stor mångd af ett osmakligt, valtenakligl fluidum, som un- der den torra Ars-tiden begarligt uppsuges af de faltiga Innevanaine i Peru. — Åf- ven erliAlles i Mexico af en art af Lælia ett lika beskafladt fluidum, hvilket så- som kylande medel begagnas vid febrar. «— Vaniffe-sfiidovua anviindas såsom en kr ydda, men Lindley anser, att Slagtet Vaniffa bor betraktas såsom utgorande en egen familj, ski Id från Orcfiidéerna, I Guiana erliåller man ifrån arter af Catasetnni och a f Cjrtopodlum ett limlikt iimne, hvilket begagnas alt gora sko-su- iorna varakligare. — 1 Honduras an vanda Barnen de langa, ihåliga, cylindriska stjel- karna af den skona Epidendruni tibicinis Batem. lill Irumpeter, och de så kallade pseudo-bulbi eller stjelkens lokformiga ba- sis hos de kotliga arterna begagnas i stal- let for hartz till bestrykande af Guitarr- striingar. På Amboina erhålles det så kallade "Karlekens Elixir" af de mjol-artade fruk- terna af GranimatopJijifuni speciosum BL. Det år om nijolet afdennaVåxtens frukt, som Amboinenserna, enligt R u m p h i u s, vidskep- ligt saga: "Mulierem prosequi amore talem, "a quo hane farinam ciim cibo vel potu acce- *'pit." — Forf. siigei, ;Ul i Me\ico, li vårest det så kaliude Blonister-Språket ar så bruk- ligt, kan nastan hela alphabetet forklaras ge nom Orcliidéer. Innevånarne uttrycka sina kiinslor genoni presenter af dessa Vaxters blommor vid alla hogtidligare tillfållen, vid brollop, baindop och begra fningar. A f de frorama (listas dessa blommor i kyrkorna om- kring Helgonens bilder, atalskaren nedliig- Sias de for den iilskades totter, af den sorjan- de utbi edas de ofvei- den bortgångnes graf, o. s. v.. Vid alla hogtidliga, glada eller sorgliga tillfållen samlar oian dessa blom- mor med en ifver, likasom lun nos det en helig sympalliie emellan dem och Innevå- narne. Dessa blommor beniimnas derfore hiir med namn, som utmarka deras bety- delse och deras sentimentala anviindande, t. ex. Flor des los Santos, Flor de cor- pus, Flor de los Muertos, Flor de Maio, No me oloides (Forgiit mig ej), o. s. v.. Hernandez berå t la r, att Indian-Hofdin- garna sa tie det hogsla varde på dessa blom- mor, i anseende till deras stora skonhet, niLirkvardiga former och fortriiflliga lukt, och Rumphius omtalar, att i Ost-Indien ar det endast tillåtet Prinsessor och Da- mer af hos^sta ran" att biira dessa blom- jnor. ' I England odlas nu de andra Verlds-de- larnas Orchidéer i miingd, man har derstii- des borjat att bygga egna hus for Orchidé- ernas cultur, egna for deras odling inriitta- de krukor sa ljås i Londons handels-bodar (Lowesb3^'s Terra -Cotta Warehouse N:o 18 King AYilliams Street), och hagen for 6r, dcras odling har med ifvcr spridt sig till den luuopeiska ConLinenlen. — Sasoni elL bevis j)å tillvaxten at odhule aitcM' ma anlbras, att ilran Guiana, h vårest A ii hie t blott anmiirkt 2 till 3 ixilev di' Orc/iideerj aro nu euiot 100 arter redan olVertorda till odling i England. Eniedlertid aro itnnu de fiesta gaiiska dyra, hvilket synes at" nya re Tradgards-Calalogei-. Utom 0/Y7z/ 82 Da Vi»nillc-li iiklon ar iftlaiul de «iy- raje kivddorna i lumdeln, så skall iipp- tacklen aC medlen lill Vauille-Våxtei}^ Idomning ocli frukt-sallning Iroligen 1)111"- va at' ell shure £;agn lor dess odlare. DicntyJetlofKuv. schom- JNYMPllÆACEÆ. — Ar 1837 ii|)p- ^f,,^f '^l^liickte Schoiriburi^k i fluden Berbiee i r«v^or;a Qyiana en ])jakirull Vallen- Viixt med ovanliiil slora både ort-blad ueb blommoi. Den ar besliiglad med NyinpJuva oeli JSr- lumbium j men utgor enligl hans åsigl ell eget slagte, hvilket han beniimnde f^icto- ria efler den Engelska Drottningens namn. Han meddelade beskrifning af denna Viixl lill Linnæan Society i London i Septem- ber nyssnamnde år ^). Denna Victoria re- ga/is har cirkelrunda, långsljelkade ort-Mad at' 5 till 6 fots (?) diametei', ofvan Ijusgrona, under carmimoda, hvilande på valten-ytan. Det langa bloraskatlet ar en tum Ijockt uch blomkronorna ega i5 lum i diame- ter, således de storslå hos nå»on hitintills kånd y alten- Va xt; de beslå at" f le ra hun- drade kronblad. Dessa blomkronor, hvil- ka iiro vålluktande, synas vid oppnandet hvila och hatva endast i midten en rosen- rod farg, men snart derefler utbreder sig den roda fargen och på andra dagen blil- va de fullkomligt roda. ■^) Gardeuer^s Magazine October 1837. p. 371. — Otto 6c Dietrich's Garten -Zeitiing. 1837. N:o 47. S. 374.- 83 Denna Viixl iir eiueclierlid icke ny, ly Poeppig fann tien redan for några år sedan i Amazon-flodens sido-grenar nara Ega och beskief den med nanin a f Eury- ule aniazonica i Froriep's Nolizen N:o 757, XXXV.T B:d (N:o 9 år i83:?) S. i3i odl i sin Reise ll:r B:d. S. 4^2. flan sjiger, att de oirkelriinda ort-bladen iiro i midlen biigarformigl tordjiipade ocli en famn breda, samt att blomkronorna ega I I till 12 engelska tiim i diameter. Indiaiierna vid Amazon - stronimens iir- sprnng beniimna denna Viixt Mnriirei, (Froriep's Neue Notizen. Sept. 1837. N:o 64 (N;o 20 des Illra Brdes). Ss. 3r3 c\' 3 1 4.), MYRTACEÆ. — Garten-Director Ot- to meddelade interessanta anmarknin^jar om de ny-bol landsk a a r te rna a f Eucalyp- ins '*). De fiesta arter aro tradformiga och einå en betydlig hojd I deras hem- land blifva de så boga, att de, enligt Re- sandes omdomen, kunna riiknas ibland jor- dens liogsta Triid. I Beilin eger man exemplar af Eu, robusta och Eti, longi- foUa y hvilka aro planterade i fri jord i ett Conservatorium och redan uppnått en hojd af 37 fot. E, longifolia har vid stam- mens basis till och med 2 fot och 6 turn i omkrets. Ars-skotten våxa så betydligl, alt de i detta Conservatorium maste un- der årets lopp a f toppas, hvilket ej skadar "*) Otto's <& Dietrich's Garten-Zelt. 18J7. N:o 38. Ss. 297 — 299: Die NeuhoUandischen Eucalxplus-Artcn. Von Friedr. Otto. 84 dem f riun Je, som planleras i krukor, lå la ej sA vill toppning, i synnerhet nar de uppnålt en viss alder. Andra arter hlifva bloU bnsk-arlade eller lialf-stanuni- ga Triid, 1. ex. En. capitellata ^ radiata ^ pul ven il ent a , rnicroplijUa ^ m. fl.. Furf. annuirker, alt arternas bestain- ning ar svar i anseende till de mångtal- diga och foranderliga blad-tormerna, ocli endast få arier kunna med sakerbel be- slammas, innan de kommit i blomning och innan fruklerna ulbildat sig; siirdeles sva- ra att bolaniskt bestiimma aro fVo-plantor, hvilka vid iiltlre år bafva elt olika utseende iin i yngre tillstand; så ega t. ex. de un- ga plantorna ofta motsittande blad, hvar- emot de vid aldre år erhålla skifte v is- sittande blad t. ex. E. ^lauca. De fiesta arter blomma forst sedan de uppnått en bestamd alder, men då blomma de desto rikligare. Små lågt vå- xande arter blomma mera siillsynt. Ungefarligen loo arter aro for nar- varande fundna på Nya Holland och i Van Diemens Land, af hvilka några och 5o iiro odlade. I Enirelska och Scottska Tradirårdar utharda flera arter dessa Lån- «5 ders vinter på kalljord, då de planleras vid murar och på skyddade stallen. I T tallens Trådgårdar forekomma på kalljord ansenliga Tråd af dessa Våxter dels en- sa mjua dels i grupper och gifva då en bild af detta ny-hollåndska Vaxt-Slågte. Deras odling år likartad med den for ny-hollåndska Myrtaceer i allmånhet. Om de skola hallas laga for odling i små Våxt- 85 lljis, så lioia (le exemplur, livilka uppva- xa af fro eller afliiggare, tidigt beskiiras. De af sall-qvistar blifva af sig sjelfva låg- vuxna. Salt-qvistar af Eucalypti-kvi^v vaxa likval med svårigliel; endast unga skolt, Jjvilka, planterade i kruker, stal- las under glas-klockor, laga understuiidoni rot. Frona af dessa Våxter gro lått, ocli detta galler så vål om dem, livilka kom- ma ifrån r.itt hemland, som om dem, hvilka erhållas i Orangerier. De af fron uppkomna plantor blifva redan i forstå året I till 1 1 fot hoga. I Orangerierna fordra de en fri och luf- tig plats, och få ej stallas ibland andra tråd. . — • I Berlin uthårdade de storre exemplaren af dessa Våxter en kolel af — -y® Reaum. utan skada, E. pulv enden ta uthårdade, i en fuktig och kall jordmån. vintern emellan åren i836 och i83'7 ^^^ en bog kold-grad utan betåckning, men den forånderliga , med stark frost åtfoljda vår- våderleken dodade stammarne till invid roten, ifrån hvilken flera nya skott "pp- skjoto. — De bora planteras i vanlig skogs- jord eller i Ijung-jord i mera djupa an fla- ka krukor. I anseende till dessa Våxters nytta anmårker Forf., att Eucalypias resinifera gifver ett Gummi-Hartz (det ny-hoUånd- ska Kino), som såljes i Indien. — Af E. lon^ifolia beredes åfven en starkt luktan- de olja, hvilken år nåra beslågtad med cajeput-oljan. — Många andra arter gifva ett garf-åmne, som på Nya Holland er- hålles af Trådens bark och som forsåljes. I 86 Del deiitraii nldragna exUacl skall vara vida krafligare an det, som erhålles af vanlig Ek-baik. Pfeiffer CACTEÆ. — En med omsorg bear- ^tio"&t! belad Monogra[)hie ofvcr Cacteæ ar af D:r ^^^^"f" Pfeiffer forfattad och i 2:ne sarskilda Skrifter utgifven ^). Ett sådant foretag har liinge vaiit nodviindigt, i anseende lill den stora mangd af arier och hybrida former, hvilka i sednare åren dels blifvit ifrån de vaiina Landerna till Europa of- verforda, dels i li^inopas Orangerier upp- kommil genom balard-alstring. Forf. har bemodat sig att, genom en bestamd no- menclatur, en systematisk fordelning och en critisk bestamning af arlerna, utreda det- ta Slagte och dess ofta forvexlade arter. Den egentligen for Botanister forfat- lade monographien ar skrifven på latinska språket, och lemnar en systematisk upp- stallning af arlerna. Uti Inledningen fo- rekomma: anvisning till Forfatlare, hvil- ka skrifvit om denna Vaxt-Familj, deref- ter Cacteernas kiinnemarken samt sidst en systematisk synoptisk ofversigt af slagtena. Vid arternas afhandlande meddelas forst ett utforligare slagt-kånnemarke. Deref- ter framstallas arternas namn; sedermera folja synonymer, uppgifter om hemland, utforliga artmårken, samt slutligen fler- faldiga critiska anmaikningar. De har an- ') Enumeialio dingnoslica Caclearmn hucusquo cognitarum. Auctore Ludovico Pfeiffer. M. D. — Beiolini. Sumlibiis Ludo v Oeli- inigke. 1837. 8:0. pp. VIII & 192. 87 la^na Sliiglen iiiu itv^ mctl .{ 3 i ailer: i, Mammillariu Havvui lli. iiicil ()2 arier. li. Melocactiis DC. med \ f\ arier. 3. Echi- tiocactus Link & OUo med 55 arier. 4* Cereiis Haw. med i44 '^iter, 5. Epiphyl- itini Ilaw. fned 2 arier. 6. Rhipsal/s Gærln. med \6 arier. 7. Lepismiuni Pfeili. med 4 inler. 8. Hariola DC. med 1 arl. (). Opuutia ToLirnef. med 83 arier. 10. Pcreskia Plumier med i3 aiter. Den andra Monograpliien, hvilken ar picir- torfallad for Triklgårds-maslare och Vaxl-pgg*;f,^^_ Cullivaleurer i allmiinhel, ar skrifven på*»""s*c- i cl CI' &c l^^ska språkel, och upplager blolt de i cactetn, europeiska Orangerier odlade arter, upp- slallda enligl lall anvandbara kiinnelecken. Efler namnel fol jer uppgifler om arter- nas liemland, ell kitnnemarke, en ofver- sigl af de sarskilda deiarnas dimensioner, underrfitlelser om blom mornas fargor saml om varieleler, men slorre delen af syno- nymerna ar liar ulelemnad. Slulligen med- delas forleckningar ofver de slallen, pa hvilka finnas slorre Samlingar af lefvandc Cacti-arterj saml elt bihang om dessa Våx- ters odlings-salt. Miquel lemnade anmarkningar omMiquei* arier af Melocactus och Ech/nocactus '^).^"l^-l'^^"' *•) Beschreibung und Synonymik der in deut- schen Garten lebend vorkomnienden Gacteen. Nebst einer TJebersicht der grosseren Samm- lungen und einein Anliange iiber die Kultur der Cactus-Pflanzen. Von D:r Louis Pfeif- fer. — Berlin 1837. 8;o. Ss. IV ;^ (lock siiai I blnniina Sida triangularis Wiild. , S. deltoidea Hornem., S, incarnata Spreng.). 1 Mexico. IL Carpidiis muticis. 4* ^^' crenatijlora Ortega. {^An, par- anjlora Ca van., Sida crenatijlora Willd. Herb., Spreng. Syst. Veg., S, parvijlora Willd. Enirni.). 1 Mexico. — ^.An, pubescens Scblecht.. I Mexico. (C. Eb ren berg). — 6. An. 1 incarnata Kuntb: i Mexico od- lad. Denna art ar tvitvelaktig, emedan dess frukt annu ar okand, bvarfore det ar osakert, om den ar en verklig Anoda. Forsten CEDRELACEÆ. — Den af Forsten c>Jrst iber- niometern bloll visar +10° Reaum., ocb hår blomma de herrligt (Otto & Dielr. AUg. Garlen-Zeit. iSS-^. N:o 22. Ss. 1^3 & 174)* 1 Berlin bar man dem Hk vål i elt ganska Ijust varm-bus några fot i frau fenstren ocb de sj^nas derstådes Irifvas vål vid fullt sol-ljus. TAMARISCINEÆ.^Wellstedt bar vid Linnéiska Societelens Sammankomst i London d. 21 Febr. i8'A6 meddelat an- mårkninsfar om Manna ifran Sinai. Den erbålles af Tamayiæ gallica Linn. varie- teten mantnfera Ebrenb.. 1 Wady He- bron samlas Manna tidig t om morgnarna af Beduinerna, bvilka pressa den genom linne oob forvara den i budar eller ock i kurbitz-flaskor. Den under gynnsamma år samlade Manna ulgor nu for tiden vanligen ej ofver 700 skålpund på året. Bieduinerna begagna sjelfva en ansenlig røångd deraf, men någon del skickas lill Cairo, ocb Mun- karna på Sinai-Klosler erbålla åfven qn liten qvantite, bvilken de sål ja till rysska Pelegrimer, som emotlaga den med stor vordnad såsom elt bevis på sanningen af den i den beliga skrift omtalade båndelse. Manna erbålles ymnigast under år, då mycket regn inlråffar, ocb man bar exem- pelpå, all under en tid af 7 år erboll man ingen Manna. I silt friska tillstånd eger dea I 02 consislence och smak at' honiing saml hai- en mork Bernstens-farg. Moquin- PARONYCHIEÆ. — Moquin-Tan- Anm:'r°ornti o n sokte bevlsa, att Sliigtena Polycne- Poiycm- j^^j^^^^ Linn. och Hemichroa Brown ei tnuin. .... . ' bora, såsom hi tin ti lis skedt, hanforas tiii Chenopodeæ., utan rattast till Paronychieæj och derstades bilda en egen afdelning med namn af Polycnemeæ ^). Gore £n af Ch. Gore forfattad monogra- of /?oi-s^. phie ofver Slagtet Ro^ia ar i London iit- gifven, men jag kanner ej dess narmare beskaffenhet ^). s:t Hi- LEGUMINOSÆ. — Aug. de S:t Hi- Historia I a i r e har framstallt historien om Indigo- om ij^f- f^aJcten(Indi^o(era tinctoria) och dess farc:- tinctoria aiijiiie ifrån de iildsta tider till år [833^). och dess -g-^. .| ir»i'' i i i farg-am- i-)i ose o rides och Jt 1 1 n I u s kånde ledan °^' detta farg-amne. Det kom ifian Ost-Indien med namn af inde , eiidice ^ pierre hnliaue, Anil eller Ijidii^o. Enligt D i o s c o r i d e s och Pli ni us så ansågo Europeerna lange Indi- go-Fargen såsom en sten, men i i3:de Sek- let fann redan Venetianaren Marco Po- lo, att den var ett vaxt-amne. Portugi- 7) Ann. des Sc. Nat. Noiiv. SiiV. T. VII. pp. 33 — /{I. *) The Book of Roses, or the monography of the Rose. Gomprising an Account ofthecul- ture and propagation of Roses, and a descrip- tive Gatalogiie of aSoo Varielies. By Gh. Gore. — London. 1837. — 8:0. ^) Ann. des Sc. Nat. Nouv. Sév. T. VII. Fevr. 1837. pp. I 10 — 119: Histoire de V Indigo ^ depiiis Torigine des temps historiques jnsqu' a l'annee i833c Pai M. Aug. de S;t II i-= la ire. 100 sarne anmarkte v ici sina tbrsLa besok i Ost-Indien, att Incligo-Vixxlen derslades var allman. Då liinle Europeerna att kiin- na dess odlings-siitt och beredningen af farg-åmnet. Emediertid f«)rblef Indigo's ursprung liinge i allmanhet foga kilndt i Europa. Matbiolus, som utgaf sitt bo- taniska Verk år i544> kande annu ej det- samma, ocb i Tyskland ansågs Indigo till ocb Hied på sina stallen år i-joS att bora till Mineral-Riket. Eu Hollandsk Hand- lande Jean van Tw^istår den forste, hvilken i en sednare tid gaf bestamda un- derråttelser om Indigo' s ursprung och be- redning. Efter honom fol ja talrika upp- lysningar om densamma ifrån mångfal- diga Forfattare. Rheede gaf den forstå kiinbara figur af i/zt/zg^o-Vaxten eller //z- digofeva tinctoriu Linn., som ar den all- mannast utspridda art, hvilken gifver In- digo, Marchant lemnade ytterligare un- derråttelser om denna Vaxt, och Rum- phius gaf en figur, hvilken af Linne hiinfordes till Indigojera tinctoria , men som enligt S:t Hi lai re lika vål synes forestalla en varieté af Indigojera Anil. R um phi us meddelade derjemnte interes- santa upplysningar om arterna af Indigo- jera om odlings-såtten, som begagnas i Ågra och i China. Man har tvistat om denna Indigo- Vdxt blifvit ofvevford ifrån Ost-Indien lill America, eller om den var ursprung- lig i sidstnåmnde Land. S.t Hilaire anser såsom såkert, att Spaniorerna tidigt of- verforde en eller flera arter af Indigojera io4 eller vancletei .il Indi^ojera tinctoria , men Iiidis^ofera Anil L. , hvilken iifven gifver Indigo-fjirg, viixle fornt vild i Ame- rica. Frans. Columbus omlalar IniU'^o i Historien om sin Faders lelnad, ocli Her- nandez an forer en Indii^ofera ibland Me- xicos farg-Viixlei-. En annan art af In- dii^o/era, som inneliåller fårg-amne, viixer oek i Brasilien, men som Hilairc endast funnit den i grannskapet af nuvarande eller fordna bonings-stallen, så kan han cj afgora, om ilen ar nrsj)rungligen vild. Europeerna inforde snart Jftdis^o-iw- ternas odling llerstjides i America, såsom i Gualimala och i Mexico. På Antillerna infordes Indigo/ era tinctorin forst på S:t Domingo och omkring år »747 borjade man odla den i Carolina i Norra x\merica. /7/<^//g^o-Våxtens odling har sedermera ut- bredt sig till Madagascar, till Ægypten och flerstådes i Africa, sanjt åfven till Malta. — Emot slutet af forrå Åihundra- det tillverkades ansenliga qvantiter af In- digo i Provincen Rio de Janeiro i Brasil lien. Colonisterna i flera delar af Brasi- lien bereda numera Indigo blott for eget behof. Du ter tre lemnade år iG^y npp- gifter om Indigo' s tillverknings-sått på Antillerna, och iifven Labat meddelade ganska upplysande anmarkningar derom. Emedlertid orsakade ett nedsatt pris ])å Indigo, att lillverkarne af f^ait (^Isatis tinctorin L.) i Italien, i Tyskland, i Frankrike o. s. v. hogt klagade ofver sin Farg-handterings-forfall , hvarfore Regeiin- io5 f^aiDa i (IciM a r diissa Liuiclei loi bjoclo in- fursei af Judii^o, — I Niirnber" affordrade man lill och med Fiirgarne en ed, all de ej beqagnade Indi'^Oj och del synes, som om man dersliides iinnii ar 1799 afladi3 denna ed, ehnru den Iroligen oHa biet' ofverlradd. Franska Regeringen forbod ar ir)()S brukel af Indigo , ocli forst Ar 1737 erliollo Fargarne dersliides fullkondig fVi- bel alt begagna Iffdii^o eller Van, och småningom har den lorra u Urangt den sednare. Man har forsokl alt plante- ra Indigo i Toscana och i Sodra Frank- rike, men denna odling ar niimera ofver- gifven. Forf. beskrifver derefler siitlet alt utdraga farg-amnet, hvilket jag i en fore- gående Ars-Beraltelse har omniimnl. Det forstå mera speciella franska arbele om /w r// i,' o- beredningen ar det af Elie Mon- ner an: "Le parfait Indigolier" af ar 1736, af hvilket arbele flera upplagor utkom mit. Ett sakrikt verk framstidldes afdeBeaii- vois Razeau: TArt de ITndi^otier," in- fordi år 1770 uti "Recueil des Arts et Metiers," som ulgafs af Franska Welen- skaps Acad:n och omlryckles år 177^» Snart derefler ofverlemnade ett Siill- skap af Handlande till Vet:s Acad:n en summa af 1 200 francs såsom beloning for den, som forfallade den basta Afhand- ling i Fiirgnings-konsten. Vetrs Acad:n ulsalle såsom pris-amne analysen af In~ digo och tjenligasle saltet att odla Yaxlen samt att formånligast bereda och anvånda dess fiirg. 3:ne afhandlingar inkommo och blefvo 1780 tryckla uti "le Recueil des io6 Mémoires des Savans^ cLrangeis." Den af Quatiemer-Dijonval inneholl ensaui uppgifter om //?r//^o-Vax leinas odling ocli uldiagnings-såttet af fårg-amnet. Ett an- nu meia fortjenstfullt arbete af Charpen- tier de Cossigny utkom på On Mauri- tius år 1779 under titel af "Essai sur la fabrique de Tlndigo." Denne Forfattare bade bemodat sig att stodja sina uppgif- ter på cbemiska grundsatser, ocb ban in- forde flerfaldiga vasendtliga forbattringar i berednings-sattet. Af detta arbete ut- kom år 1789 en engelsk ofversattning i Calcutta. — Uti 2:ne andra arbeten bar Cossigny afven meddelat ny are under- råttelser om //z^/Zgo-beredningen på Coro- mandel ocb i Bengalen: "Voyage a Cal- cutta" af år VII ocb "Moyens d'Ameliora- tion &€., Sedermera bar Pl agne i Pon- dicbery i Ost-Indien på uppmaning af Marin-Ministern år 1823 lemnat en Af- handling om Indigo-beredningen, bvilken ar tryckt i "Annales maritimes de TAnnee 1825." Han foredrager 7/?t//go-beredning af den torkade Våxten framfor den får- ska, och ban beskrifver de nyare bered- nings-satten. Plagne anmodades att in- fora /n^^zgo-odlingen i franska Colonien i Senegal ocb ban gaf foreskrifter dertill i en afbandling inford i "Annales mariti- mes de Tanne 1826." Inseendet ofver Jn> f lg o-od\ingen ocb beredningen af fårg- amnet i Senegal anfortroddes derefter till Perrottet, som beskrifvit resultaten af sina forsok i en afliandling "Memoire re- lalif å la culture des Indigoféres tinctori- 107 iiu\ cl a la ral>iicalion de llndigo." Han antager fleia at' de på Coromandel bruk- liga inelhoder, men foredrager den farska orlen Lill heieclning af ludii^o. Denna afhandlinir anses af S:t 11 ila i re all vara den mest liirorika, som man eger på fra n- ska språket. — /A^r//go-Va\terna uppLaga Jordens niirande beslå nds-delar mycket ba- sligare an mangden af andra Vaxter. Forf. omnamner, alt den i Brasilien vaxande art af Sol a num , bvilken Diinal anser att vara S. nudicni Hu mb. Bon pl. & Kunlb., byser ett morkare ocb vackrare blått fårg-iimne an det bos de egentliga In- digo-FdxterTia. Denna art i\i' Solanmn fin- nes uti yngre något fuktiga skogår i llera Provincer, men den odlas ej. S:t Hilaire bar forut ka I lat den SoL indigoferuni ocb med detta namn ar den anford af Mer at ocb Lens uti Dictionnaire de Maliere mé~ dicale. VoL VI. p. 4'^' ^QVix utforliga underratlelser om densamma blifva infor- da i S:t Hiiaire*s Voyage dans le Pro- vince de Goyaz. Barken af Piscidia Erjthrina Linn.Anm:r om begagnas i West-Indien till fisk -fangs t ge- l*,""/,^,^ nom dofning af fiskarna, ocb D:r W. Ha- »^^ l- milton bar redan år 1812 afbandlat dess flerfaldiga egenskaper (Nicbolson's Jour- nal of Nat. Pbilosopby). Tjenligasle tiden att samla barken ar i April, då Våxten blommar, ocb innan bladen framkomma. Då afskaras de unga rotterna for att få de- ras bark, bvilken aftages, krossas ocb blan- das med kalk ocb briinvin i små korgar. Man valjer till fisk-fångst vanligen en li- io8 lon, im art-baljor aro hitintills beskrilna. Forf. har endast sett dem hos Sw, pulchra Vog.. — Han beskrif- ver har flera nya arter och meddelar forbatt- rade kannetecken for de fornt kanda. — Sect. I. Possira Aubl. A. foliis simplicibus: i. Sw. sim pl f cif oH a Willd. Sp. Pl.. — • B. foliis impari-pinnatis: 2. Sw. ^randi flora Willd. Sp. PL. — IfrånBrasilien: Lusch- nath. — 3. Sw, brasi/iensisYogr, i Bra- silien: Sellow^. — 4- ^^' pit^iclira Vog.: i Brasilien: Sellow. Forf. omnåmner, att i Willdenow's Herb. forekommer ett vid Caracas tåget exemplar, som liknar denna, men måhiinda kan vara Sw. myr- tifolia. Han sager, att Sw. e/egans Schott i Spreng. Syst. Veg. T. 4» Sect. 2. p. 4^7 och I I i Sw. Langsdorfii Radd i Mem. Soc. it. Mod. t. 1 8 p. 396 aro med iStv. ^z^/c/ira na ra be- slag tade, men dock skilda arter. 5. Sw. robiniaefoJia Willd. Herb.. Yid Ptadigas de Honda i Sjd-America, tågen af Hum- boldt. 6. Sw>. macroplijlla Willd. Herb. Vid Naies i Syd-America, funnen af Hu m- boldt. 7. Sw, dipetahi Willd. Herb.. I Brasilien vid Bahia. 8. Sw, acuminata Willd. Herb. I Brasilien vid Bahia. 9. Sw. acutifolia Vog. I Brasilien: Sellov^. 10. Sw. montana Vog. I Brasilien på Serra dos Oigaåos; iir nara beslagtad med Sw. acutifolia och afven med Sw. Flein- min^ii. 11. Sw. mullijiu^a Vog. I Bra-^ silien: Se Ho w. — Sect. II. Tounatea Aubl.: 12. Sw. ^labra Vog.. I Brasilien: Sellow. 1 3. Sw. sericea Vog. I Fran- ska Guiana: Martin (enligt Kunth^s Herb.). Vogel meddelade en Monographie of-VogeTs ver de brasilianska Siågtena af afdelnin-ofveT^Té gen Cæsalpinieæ. Dessa Slaglen aro ^^'^^^'^cæTlrn- 14, med manga nu forst beskrifna arter. »'<'^- Forf. lemnar derjemnte tillagg vid sin Af- handling om Dalber^ieæ ^). En mycket interressant Monographie vogei ofver Slagtet Cassia utgafs af Vogel un-^J^^* der sidstlidne år. Den utgor en Synop- cassiæ. sis, i hvilken 253 arter aro bestamda och 25 anforas såsom ofuUstandigt kånda, så ^) Linnæa. ii:r B.d. 3:s Heft. Ss. SSi — ^iQl De Cæsalpinieis Brasil i æ. Aue tore Th. Vo- o el. — ' Dalber^ieæ. Ss. ^iQ — 4^2* 1 12 att tillsammans iiio 278 arter for niirva- 1 ande kanda ^). Uti Inledningen meddelar Forf. forst i korrthet några allnianna anrnarkningar om Slagtet ocli om dess Afdelningar. Der- efter folja: 1. ett utforligare slagt-kanne- mårke. 2. de sju afdelningarnas kannetec- ken. 3. en synoptisk conspectus sectianum. 4. Conspectus subsectionum et specierum distributio. Sedan vidtager bestiimningen a f ar- terna, for hvilka lemnas kannemarken, de vigligaste synonymer, korta uppgifter om deras geographiska .utbredning, samt cri- tiska anmarkningar for en eller annan mindre kand art. Ibland de arter, bvilka ega den stoi- sta geograpbiska utbredning, må namnas C. Fistula L., hicapsularis L. , Sophora L. , alata L. , occideritahs L. , tomentosa L. fil., Tora L, , obtiisi folla L., li gust ri- na L.. Om de i Medicinen med namn af Senn a begagnade arter kan anmarkas, att C. obovata Collad. {C, Senna /3. itali- ca enligt Hayne) forekommer i Ægy pten, och dess variete ^. obtusata Hayne i Ægyp- ten, i Senegambien, i Arabien ocb mailan- da afven i Ost-Indien. — C, lanceolata Forsk. (C orientalis Pers.) viixer i Nubien enligt Hayne ocb i Arabien. — C. acu- tifolia Delile ar vild i Ægypten, i Ara- bien ^) Synopsis Generis Cassiæ. Auctoie Theo- doro Vogel. D.T Philos.. — Berolini. iHi/. 8:0. pp. 80. 1 13 bien och i Ost-Indien. Ett utfijrligare ut- drag af denna monographie kan ej ega nå- got sarskildt inliesse f(3r svenska Bota- nister. Uli en sednare Afhandling, inford i Vogei Journalen Linnæa, har Forf. utforligt JDe- Generis skrifvit de nya arLerna och lemnat til- MteZ' lagg och iakttagelser om de forut kanda. ^'*"- URTICACEÆ. — Edw. Solly lem-s^o^i^y's nåde Anmiirkningar om Galactodendron caiactl- utile Humb. & ^Bonpl., det så kallade ^^J^'^^'^ Ko-Tradct eller Mjolk-Tradet ^ hvilket tillforne ar omtaladt i en foregående Års- Berattelse ^). Detta Trad finnes vaxande i Sodra America, i synnerhet i Caracas; dess stam kan erna loo fots hojd och eger ofta iifven en betydlig omkrets, ty man anmarkte ett Trad, hvars stam 5 fot ofvanfor roten bade något mer an 20 fots omkrets. Det grenar sig hogt upp, ibland ej fdrr iin 60 fot uppe på stammen, och dessa grenar kunna utgå 25 fot langt ifrån stammen; bladen likna Lagerns, ocb haf- va 12 — 16 tums långd med 3 eller 4 tums bredd. — Då man i detta Tradets bark gor en djup inskiirning, så utbryter yni- nigt en hvit saft, med hvilken man innom en qvart timma kan upplylla en vanlig butelj. Till farg, lukt och smak liknar den- na saft en vanlig ko-mjolk, men efterlemnar likval i munnen en lindiig baskhet ocb en ^) Linnæa. Elffer B.d. Sechsles Heft. Ss. 66 r — 714: Synopsis Generis Gassiæ. Altera Pars. Auctore D:r Th. Vogel. Prnf. fVihstroms Jrsher. 183S. ^ 1 1 4 mindre behaglig klibbighet. Man sager, att nijolk-saflen befinner sig i den inner- sLa delen at' barken. Denna mjolk-salt forandras snart af biFlen, bi Idai- då liksom en tjock griidda, ocli får efter elt dygn en mindre bebaglig lukt, en iicklig ocli syrlig smak. Infodingarne begagna Ko-Tr delets far- ska mjolk-saft temmeligen alhuant tiil foda. Om morgnarna ser man dem skjnda till Traden, gora inskarningar i dem, iippbaiii- ta ocli genast fortara denna saft, som må- handa består af en art at' barlz, blandadt med andra Vaxt-amnen. schiei- CERATOPHYLLEÆ. — En mono- den Mo- \ • ■ r i ^r . /-w i • /• nogr. i.f- graphie olver denna Vaxt-Ordning ar at lophyuea.^'^^ Sclileiden bearbetad ^). Forf. af- ^) Linnæa. Elfter Band. 4-tes Heft. Ss. Si 3 — 54^: Beitrage zur Kenntniss der Ceratophjlleen. von D:r M. J. Sch leiden. — Taf. XFia. Ceratophylleæ .• Planta monoica. Jmentimi inasculuiii: Flores singnli, monandii, inferi- ores bl acleati. Amentum feminemn ad floreni unicuni hiacteatum ledactun), bracteis steri- libiis aucLum. Ovarium iiniloculare, uniovii- latum: ovulo pendulo, atropo; inlegumenlo simplici. Stylus pervius: sti^mate simplici iiliformi. Fructus drupa, piitamine bgneo, bracteis peisislentibus cinclo. Semen pendii- Jiim, inlegLimento menjbranaceo-siniplici. Al- bumen cx cellulis aliquot plumulam cingenti- biis constans. Embryo rectns, dicotyledoneus, plninnla valde Q^^wvAl-A^r adicula ciassa,infera. Ceratophyllum vulgare Sch leid.. Of. C. platycarpwn .- slylo excrcscenle, spi- nis lalioiibiis, ala sæpiiis cienidata connatis, inlerdiiin eliani laleribus spinescens. /?. C. oxyacanthum: stylo persistente, spi- nis basilaribiis terelibiis. f i5 hanrllar forsl dessa Viixlers historia. Con- rad Gesner anses vara den Ibrste, hvil- ken onjnanint en art af Cenitophyl- hun. Den forslå heståmbara art forekom- mer i Knauthii Enum. Plant. Hallens., och iir C. demersum. Ar 17 19 beskref Di Ilen ins C sabniersum. Samma år åt- skiljde Vai Uant bada arterna. Linné hesUinule dem sliitligen njirniare och de [bl blefvo sedan oforandrade li ils Ch a m i s- so fordelade dem i 6 arlei-, i anledning at' fruklernas olikhet, hvarelter 3 arter blefvo beskii^na af Roxbnrgh (Flora Ind.), G oil lem in (Fl. de Sénég.) och Wight (Fl. Ind.). Forf. har med mycken omsorg gran- skat denna Viixt-Ordning och till folje af talrika undersokiiingar fnnnit: 1:0 alt af Ceratophylium linnes endast en art, men hos hvilken den storre eller mindre ut- bildningen af laggaina, till hvilka anlagen alltid linnas, beior af Ijiisets intensité, for hvilken vaxten iir utsatt. Af denna art, som han benamner C, vuh^are ^ an- tager han 3 egentliga former, men er- inrar derom, att iilven former forekom- ma, hvilka likasåvåil kunna anses tillhora den ena som den andra hufvud-formen. Han gifver kiinnetecken for Familjen och for artens siuskilda former, och jag skall i noten anfora desamma. Forf. lemnar derefter en utforlig be- sk rifning at' Viixtens alla delar. Han anmiir- y. C. miiticum.' sly lo plus minus evanido, spinis alacjiie niillis, n6 . ker, att iDeCandolle's Proclr. iir tydllgen en form af C. demersum beskrifVen såsom C. s ub ni er sum ^ och hvilken sannolikt hade omogen frukt. C lia m is so, som atskiljde 6 arter, forglomde att skilja emellan mog- na och omogna frukter, och antog såsom arter dem, hvilka endast aro olika bild- nings-grader. Forf. erinrar derom, att Llad-segmenternas antal och bracteernas form gifva inga påhtiiga kåinnemarken att åtskilja de Linneiska arterna. For ofrigt har Forf. funnit mj^cken forånderhghet hos frukterna af samma individ i anseende till lornar och knolar. Han hanforer Vaxten till Dicotjledonerna, och anser såsom det forslå blad-paret de blad, hvilka af Ri- chard varit beskrifna såsom Cotyledoner och foranledt antagandet, att Ceratophyl- luni var en planta poljcotyledonea; de verkliga två Cotyledonerna iiro redan na- stan fullstéindigt utbildade, innan det der- på foljande blad-paret kan synas, hvar- emot hos verkliga polycotyledoner alla cotyledoner uppkomma samtidigt. Vax- ten var liinge upptagen ibland Najades j, men De Cand olle bildade omsider af densamma en egen Familj: CeratophyU leæ y sedan man insett, att de egentliga Najades voro raonocotyledoner. Forf. år an nu tvifvelaktig, om platsen for Cerato- pliyJleæ i det naturliga Systemet, och sa- ger, att fortsatta undersokningar maste af- gora detta. Han tror, att Piichard d. y. formodligen kommit sanningen niirmast, då han ansett, att CeratopJiyllum år be- slag tad t med Cotdferæ j, och Forf. an forer 117 har sjelF ilera skiil tor clenna besLamning. Han gifver slulligen en ofversigt af Cera- toplijUec.ru as utvecklings-historia, af de- ras anatouiie och y)hysiologie samt ai' de- ras geograpliiska uthredning, hvarvid an- miirkes, att de synas tillliora Norra lienii- sphæien. I Europa iiro de allmanna; i SiJ3irien utbreda de sig till Irkutzk ocb till Baical enligt F. Fischer, I Ost-In- dien aro de anmarkta af Roxburgh, Wight och Arnott. I Ægypten har Sieber fiinnit dem. Desfontaines såg dem i Barbariet, Gu ille min upptiickte dem i Senegambien, Nuttal anforer dem for Norra America och Chamisso fann tiem i Californien. Uti den af D:r Gray forfattade af-.^ray handling om CeraloplijUecrnas structur Cemto- och forvandtskap forekomma allmanna an- ^'^ ^^* miirkningar ofver dessa Yåxters frandskap med Nyniphæaceæ med Cabonibaceæ af- vensom uppgifler af de familjer, med hvii- ka man velat forena CeratopJiyileæ, Ar- terna besta mmas derefler och ibland dem ar en ny americansk, som Forf. beniimner C, echinatuni ^). POLYGONEÆ. — En Afhandling omBabin, de af Roy le i Ost-Indien fundna arterj^f,"go af Polj^otiura och Fagopyrura ar af i^a-Os*-],'^^^^ bin 2: ton forfattad och inlemnad till Lin- gomæ. næan Society i London ^). De iiro samla- *) Annals of the Lyceum of Nat. Hist. Vol. IV. p. 4' — 60: Pv.emaiks on the structure and af- finilies of tlie Oicler Ceratophylkæ, By Asa Gray M. D. (New York. iSiy. 8:0). ^) Philos. Magaz. March. 1837. pp. 223 6cc. a— » S in m8 de i Sil more, Ivunawiir ocii Cash niere, oeli iiiånga ibland dem iiio desamina med dein, hvilka Wallich ann»ai kt i Nepal. Ibland de 33 arteina al' PoIjgoTinni iiio lo nya och ibland de fyra arterna id Fft^opj-rutu ar bar en såsom ny beskiifven ^). Tausch ERIGAGP:Æ. — F. Tau sch medde- nppstaii- clelade en systematisk uppstallnim; af ar- ping ^i tQYY\n a f Erica eller Ljunti-S/cætet '^). For f. arterna at J O O / Erica, anmarker, att detta Slas^te i anseende till niån^^falden af sina blom-former ar det utrnarktaste ibland alla, att det just der- fore borde blifva orubbadt, och det desto mer, da blomfodrets, blomkrunans och fruktens delnins^ alltid finnas ofverensstam- mande, och yttre utseendet hos alla, med nndanlag af Cnllnna {^Erica vithj^aris L.), år detsamma. Det ar holigt, atl vcrkligen åfven fina olikhcter hos frukten och iinnu vigtigare olikheter i fronas form torde ra- da innom detta Slagte, men olikheten hos frukterna hanforer sig ])e.stamdt mera till den yttre formen an till den inre struc- turen. Då likviil iinnu frukterna åro okiin- da hos mångfaldiga arter, så njåste man tills vidare soka att bilda en uppstiillning efter blom-formerna eller ett anthologiskt system. Forf erinrar derom, att Don (i Syst. of Gardening) vid sin dtdning af Slagtet Erica synes blott hafva uttagit och upphojt enskilda markvardiga former såsom egna Slågten, men innom hvilka han afven fdrenat hogst olikartade och knappt forenbara artei-, hvilka mera emot- ^) Uegcnd-). boi. Zc^it. iHjy. 2:r B.cl. N:o ji. S^. 4^1 — 49>' ^'^ J2. Ss. 497 — 509. saga tin einolsvara del anlagna slagl-kiin- iieiiiaikot. Ta 11 SC li omnainner, att Don tlessiitoui ej anviinL lillborlig uppmarksani- liet vid sina besLarnningar, emedan flera arter upplagas under samma namn, art- niiiiken uch synonymer i 2 olika slagten, så t. ex. anfores Er, urceolaris Ait. under Erica och Ceraniia; Er. tefras^onaT\\\M\h. under Eurilepis och C nil ist a; E. pJijsodes L. under Ei-ica och Pachysa ; E, leucan- tliera L. under Erica och Gypsocallis , o. s. v., Forf. anser, alt ibland de af Don besUiiuda nya Slag len endast Eremia a r an laglig, euiedan den skiljer sig ifrån Eri- ca genom sina loculi capsulæ inonospermi. Om viirdet af Klotzsch's uppstall- ning a f artei'na a f Erica kan Forf. ej be- sliimdt yllra sig, då den iinnu ej ar full- standigt kand, dock tror han, att Klo tz sch for mycket inlåtit sig i det speciella af blom-formen, vid hvilken, såsom Tause h fbrmodar, naturen synes hatVa utbildat åt- skilligt mera for alt utmaika den specifi- ka åtskillnaden, såsom t. ex. blomkronans sneda hals eller mer ellei- mindre t3ailiga fyrkantiga form, hvilka olikheter fmnas hos flera grupper, men alltid såsom blott enskildheter. Derefter framstaller Forf ett utforligt slagt-kånneu-.arke * for Erica samt anmark- ningar om Slagtels utseende i allmanhet. Sedan folja kiinnelecken for afdelningar och under-afdelningar, h vai* vid uppiiiknas de dit horande arter, hvilka varit af Forf. undersokta. Dessutom lemnas i tabel l-form en synoptisk ofversigt af uppstållningen: I 20 I. Plagiosteniojies: Anlheræ lalerales seu adnatæ, Tiibatæ (subtribus 3), Limhatæ (snb- Liibus 5), Urceolatæ (sublribus 3), Campannlatæ (subtribus 4)> Rotatæ (subtribus 2). II. Jcrosteniones: Antberæ terminales s. in filamenta decurrentes. Rotatæ (subtribus i), Campannlatæ (subtribus 3), t/rceo/. Dortmanna L.); R, Erinus Moench. [Lab. Erinus X..) 5 R, siphiliticuni Mill. [Lob. siphilitica L.); R, Kahnii Presl. {Lob, Kalinii L.) ; R, fal- dens Presl. {Lob. fnl^^ens Y^i\\il.)\ R. car- dinalis Presl. {Lob. cardinalis L.). — Uti Slagtet Lobelia uj)ptagas 58 arter, ibland hvilka t. ex. L. niacropoda Thunb., ff^e- sdfiiuua Thunb., barbata Gav., gigantea Gav. m. fl.. 1 22 Lcy- PLANTAGIINEÆ. ~ En nF Lcy- dfp°p5^^j.d o 1 1 forfattad afhandlins: om Plantcn^i- tdgmeen f2ea3 har for afsigt alt i ViixL-Riket forso- ka tillampa de af Mohs foi* Mioeral-Riket iippstallda grundsatser. Forf. soker alltså att har hevisa, att Phmta<^ineæ kunna betraktas såsom en natural-histoiisk art och han tror, att elt sådant siitt att betrakta Viixteina kan alhnant inforas for hvarje Våxt-Familj. Han granskar derefler Plan- tagineæ nårmare till deras kannemarken och till deras sarskilda delar, hvarvid han enligt denna granskning anser, att han fiinnit, alt alla olikheter, hvilka iakttagas, ofvergå genom mellan-f(jrmer i h vårand ra, och alt dessa Vaxter således bilda en sam- manhangande kedja af former, hvarfore man icke kan på något beslamdt och osvikligt satt indela dem, utan attdetlll- sammans iitgora en nalural-hislorisk art. 1 ell åtfoljande bihang lemnar Forf. en ofversigt af Plantagineernas geographiska utbredning och af deras nytta samt en clavis till igenkiinnande af de hilinlills bekanta arter. På den åtfoljande lilho- graphiska tabellen framslallas figurer af sarskilda P/nntagineers delar, n tv isande arternas ofvergång uti hvar^mdra. Bneks BORAGINEÆ. — Ofver de capska capskT^ ''teina a f Ed dum har D:r H. W. Bwek "jV^r ^M^earbetal en mono^rraphie, fornåiimliiiasl ^) Die Plantagineen in Rezug auf die natiirlii- storisclie Spezies. Von Franz Leydolt. — IMit einer lithogr. Tafei. Wien. — (1837). 8:0. Ss. 54 & 10. 1 33 enligl (leL at' Eek lon ocli Zeilier hem- forda Herbarium '"). Forf. genomgår forst ile capska arternas historia. Linne kiin- de blott 4 sadana arter. Thunberg til- lade [2 och Lehmann G, om man der- med forenar Lobostemon Lehm.. Seder- meia har Buek funnit i6 nya arter i Eck.lon's Samlingar. Han har vid sin granskning eifarit, att de capska ar terna af Echiuni skilja sig ifrån de ofriga genom fornices staminiferi, hvilka åro kanne- tecknet for Lobostemon , som ensamt till- horer Cap, hvaremot de verkliga arterna af Echium sakna sadana fornices staminiferi och iiro utspridda i flerfaldiga trakter af verlden. Forf. lemnar derefter kiinnemarken for Slagtet Lobostemon med 33 arter, hvilka mer eller mindre utforligt beskrifvas, jemn- te korrta uppgifter om vaxt-slailen. Vid Lobostemon Thunber^janus Biiek sager Forf., att Echiuni scabrum Thunb. ej sy- nes betydligt skildt ifrån denna art, men ofverensstammer ej med figuren i Leh- mann's verk, och ar iinnu tvifvelaktigt. Om Lobostemon vir^^atics år Forf. oså- ker, huruvida den kan vara Ech, trichoto- mum Thunb.. — Vid Lobostemon spicotus anmårkes, att Ech. incnnitm Thunb. endast år ett Eek. spicatnm i utblommadt tillstånd. — E. scabrum Th., E. incanum Th., E. trichotomnm Th. & E, rosmurinifoUwn *°) Linnæa. Elfter B.d. 2:s Heft. Ss. 129 — 149: Echia capensia disposuit IJ. W. Buek. 124 Leh m. a i o ej a f E c k 1 o n ocli Z e i h e r återfnndna på Cap. Decaisne STELL ATÆ. — Decaisne forfatta- chesana-dG GD mjcket lUrorlk och interessant nio- tomiques noeiaphie ofver Slastet Rnbia och esfent- et plivsio- oi o r» • logiques iigast orver dess ena art R. tlnctorum L. rawf^, &e' el ler Krapp j en mycket Jiegagnad fai*g- Vaxt '). Denna afhandling utgores af ame afdelningar, af hvilka den Lsta upptager de anatomiska och physiologiska undersok- ningarna om Krappen (^Rubia tlnctorum L.). Lsta Capitlet. i) Om Roten, Dess fiirg-amne år gult, men genom tilltråde af luftens syre fårgar det sig rodt; det år under sitt inneslntna tillstånd hos Våx- ten alltid vattenklart; vid luftens tilltrå- de grumlar det sig till en af små kulor bestående fållning. 2) Om Stjelken. Den beskrifves anatomiskt, hvarefter meddelas resultaten al undersokningar, om fårg-åm- net alven skulle kunna utbildas hos den- samma, hvilket lik vål endast intrållar, då stjelken lagges i jorden och halles fuktig, till folje hvaraf Foif. åfven vill anse, att fuktigheten och syret tillsammans bilda det medel, hvilket i allmånhet orsakar ^) Recherclies anatomiques et physlologiques sur la Garance, sur le de^eloppement de la ma- liere colorante dans cette plante, sur la cul- tiire et sa pre''paration , suivies de Texanien bolanique du Genre Rubia el de ses especes. Par J. Deeaisne. — Bruxelles. 18J7. 4«0' PP* 77 & 10 pl. color.. Obs. Denna afhandling ar sarskildt aflryckt ifiån Me'n)oires couronne^s par l'Academie ro- yale &c. de Bruxelles. T. XII. 125 bladen forandiaJe hOst-fiirgning. Han er- for, att de Djiir, hvilka fodas med sljelkar och blad af Krappen j ej fingo i sitt inre nagon rod fiirgning, såsom deL intriifTar, då man foder Djur med Krappens rotter. — 2:dra Capillet. Hiir soker Forf. att anviin- da de i I:sta Capitlet lemnade iakttagelser på Krappens odling och forokning, och residtaten af Forfrs undersokninear aro fol- jande: i) Krappen innehåller i den lef- vande roten endast ett enda farg-amne, och det i form af ett gult fluidum, som befinner sig i ceJle-viifven och i lifs-saft- karlen, men ej i egna håligheter; saften ar desto morkare och ymnigare, ju aldre Vaxten år; saften kan alstras i Våxtens grbna delar, då dessa komma i sådana for- hållanden, att de innehålla mera syre. 2) Att det gula fluidum genom inflytandet af luftens syre erhåller den roda fargen, och derigenom får ett kornigt utseende, hvaiemot det innom Vaxten i dess lifs- verksamhet år genomskinlig. 3) Att det odlings-sått år det basta, hvilket gynnar utvecklingen af de delar, i hvilka den gu- la saften blldar sig, och att den jord må n år den åndamåls-enligaste, som visar den mesta fråndskap till fuktighet, och lang- sammare afskiljer den. 4) ^^^ climatet ej synes hafva något inflytande på graden af fårg-åmnets fårg-halt; att en Krapp af 10 månaders alder endast eger fårg-åmnet i ringa mångd, men ifiån denna tid till vid 3 års alder hos Vaxten visar si^r fåri^- åmnet i starkaste utveckling, så att alUså i nordligare Lander visserligen med 3:dje året ! l6 skorden måsle veikslållas. 5) For att er- hålla farg-amnet i sLorsta mangel maste man till mojligaste finhet sonderdela de delar, hviika innehåila det gida fluidum. Dcrefler afhandlar Forf. Ruhiæ-SVåg- tets botaniska forhallanden, hvarvid med- delas en beskrifning af dessa Vaxt-ar- ters delar i allmanhet, och Han omnam- ner har afven den på rotterna a f Krappen (^Rubia tinctoriKu) forekom mande Svamp- art, Bhizoctonia Rubiæ j, hvilken i Sodra Frankrike underslundom orsakar forhari- ningar af de odlade Kropp-Vdæterna , samt framstaller slutligen en monographie ofver de kiinda artema af detta Slagte. Bent- LABIATÆ. — Bentham har nyli- Afh.gomgen framstallt en jemnforelse emellan La- Labtater- ^y^^ ^ ^,^,^^ ^, ^ n a m n i w i 1 1 d e n o w ' s H e r ba- na 1 W 1 1 1- ^ tieuowsrium och de af Bentham sifna namn i Herb . ^ dess Monographie ofver samma Vaxt-ord- ning ^). Afhandlingen utgor en Catalog, i hvilken anforas i siirskilda columner: i:o Exemplarens nummer i Willdenow's Herbarium; 2:0 deras namn derstades; 3:o exemplarens nummer for de arter, afhvil' ka under samma namn i Herbarium 11 k- val forekomma andra arter eller variete- te ter; 4-0 namnen for dessa Va x ter i Ben- tham 's a r be te. Bent- Bentham bestiimde afven de La^ Afii:s om hinter , h v i Ika C o q u e b e r t de M o n t b r e t ^) Linnæa. ii:r Bel. 3:s Heft. Ss. 327 — 348: Herbarii Wilidenowiani Didynamia gyin- nospermia cum monographia Beiithamiana comparata a G. Bentham, I 2*7 ocli A iicliei -Eloy samlat i Syrien ocli i oster- Mindre Asien, och leiiinade cleiefter en Af-^'^^;'fj'^'^^J. handling om desainina ^). G. de Monlbret reste ar i83o ge- noni Grekland, TiiikieL ocli en del a f Sy- rien samt sederujera till Ægypten, och han insamlade allestades Viixter, hvilka han efter sin hemkomst ordnade. Dfrefter be- gaf han sig (år iS'62) åter lill Italien, Grekland och Turkiet; ifrån Constantino- pel foretog han, i sallskap med A lic li er- Eloy, en lang resa genom Syi ien och Mindre Asien, Caj)padocien och en del at' Armenien och återgick till Constanlinopel. De fiesta Labiater aro sandade under sednare resan. 28 arier voio nya. Dessa jemnte de i Montbret's Samlin^ar be- findtliga talrika Caryophjlleæ , Cruciferæ, Le^uminosæ och UnibeUiferæ iiio bevis, att nyssnamnde Lander iinnu i botaniskt hansende iir foga kiinda. Genomresande Servien, Ungern och Tyskland ålerkom Montbret till Frank- rike år 1834 efter 2 års frånvaro, och hans Samlingar hemkommo i slutet af år i835. Han ordnade nu och bestamde dem samt amnade utgifva beskrifningar af de nj^a arterna, rnen ofveilemnade åt Jienthani att bestamma Labinterna, Montbret dog deretter ganska hastigt vid 32 åis alder. De har besta mda Labialer utgora 9'^ arter. — Foi f. uppgifver for alla arter de- ras vaxt-stallen och några få synonymer 3) Ann. des Sc. Nat. Noiiv. Ser. T. VI. pp. iy 128 samt for de nya a f ven art marken och iakttagelser om deras slagtskap. — Af Salvia beslammas 9 nya arter. Detta Slagte år bår ganska tabikt, ty 22 arter forekomma i dessa SamHngar. — Ziziphora med 4 arter, ibland dem i ny. — Satii^ reia 2. — Stacliys i5 arter, ibland bvil- ka ^ nj^a. — Teucrium ^ ai ter ocb ibland dem '6 nya. — Af Jjiiga 6 arter, ibland bvilka 5 tillbora afdelningen Cliainæpithys. Bern- Bemliardi sokte iiårmare beståmma ki\y.z\mTlifnius vulgaris Linn. ocb dess såkallade vuf^ris varieteter eller former, nåmnligen Vinter- &c. Tliinijan eller tysk 'F kim jan ocb Somniar- Thiinjan eller fransk Tliimjan ^); ban an- mårker, att dessa Våxter for nårvaran- de i botaniskt bånseende åro ofuUståndigt kånda, ocb att man derjemnte bvarken i arbeten i Pbarmacie eller i Trådgårds- Skotsel får någon beståmd kånnedom om dem. Forf. erinrar derom, att likvål redan fore C. Baubin's tid kånde man skillna- derna emellan bada dessa Våxter, men att nyare Botanister bafva forbisett dem, så att man till ocb med i Bentbam's ar- bete ofver Lahiaterna ej finner någon opp- lysning derom. C. Baubin bar i sin Pi- nax samla t de aldre synonymerna for des- sa Våxter, bvilka ban åtskiljde, ocbTour- nefort antager åfven denna åtskillnad. Linne' bar anfort dem såsom varieteter af ^) Otto & Dieliich's AUgeni. Garten-Zei- tung. 1837. N:o 34. Ss. 265 — 268, 129 af sin Th. vu/^ariSj men Miller åtskilj- (le dem i arne arter: 7Vi. vulixaris och Th. tenuijoUits Mill.. — Benthani for- klarade forsL i silt verk ofver Labiaterna S. 342, att Th, tenuifolids var endast sy- nonym af 7V^. vicl^arisj men i Tilliiggen S. 728 aterstiiller han den såsom egen art; då likviil Bent ham enligt spanska exe m pl a r atskiljer sin 77/. tetiuifolius genom lnnnare och giona hlad, hvilka på undre sidan knappt ega en nagot gråak- tig hår-hekliidnad, och Miller heskrifver sin 7V/. teniiifotius "Folio incano," med anmiirkning, att hela Viixlen ar grå, så maste Bent ham ej hatVa sett den verk- liga Th, tenuifolius Mill.. Forf. anser, att man val skidhi kunna åtskilja dessa Viixter i två arter, eller åt- minstone i 2 markvardiga varieteter. Han hcstammer dem på Foljande satt: I. Th, viilgaris L.: foliis ovato-lanceolatis suhtus incanis, plerisque marginum la- teralium revolutione lineari-lanceolalis. Th, tetiuifolius Miller. — • Th, vulgaris "folio tenuiore" C. Bau- hini Pinax, Tournef. Instit.. Fransk- eller Soinmar-Thiinjan. p. candidus, Th, moschalus Quorund. Th, vu/garis "folio tenuiore candido et graveolente" Tournef. Instit. p. 196. Forekommer vild i Spanien , i Sodra Frankrike, i Italien och i Grekland. p. candidus: Uti Italien. Prof, fVikstroms jirshtr. 1$38 9 i3o 2. Th. adscendeftfi Bernli.: toliis ovalis marg i ne leflexis sublus pallidis. Th. mdgarls Mill.. — Th. vult^dris p. Linn. Sp. Pl. excl. syn. Sabb. Hort. T, '6. t. 68. Tysk- eller Vinter-Thimjan . Forekommer vild i Piemont, och Forf. anser, alt den tillhorer kallare trakter ocb ar derfore hardigare i Tyskland. Forf anmarker vidare, att man straxt iirskiljer bada arterna af deras blad. Den tysk a eller Vinter-Tkinijan bar aggrunda, i kanterna foga titåt vikna, ofvan morksjrona under blek^rona blad. Denna vaxer i bor jan något hogre, i synnerbet markbart bos fro-plantor i andra året, men sednare iakttager man ingen skillnad bar- uti. — De yngre grena ina aro något tjoc- kare iin bos Soininar-Tliimjan y blekgrona ocb ega mera ifrån bvarandra åtskillda blad. Den bibebåller sig under vintern batlre gron ocb utbardar till ocb med en strang kold i en fuktig ocb kall jord, bvarfore beniimningarna flinter- ocb Som- mar-lliimjan ej aro otjenliga, men nam- net tjsk jyiinijan iir oriktigt, emedan den ej vaxer vild i Tyskland ocb ej eller der foretradesvis ar mera odlad, samt att nam- net måbånda endast derigenom kan gillas, att den batlre an Somniar-Tldtnjan for- chager Tysklands climat. Den jranska eller Sommar-Thimjan bar bladen mera aggrundt-lancetllika, allt- så smalare ocb iifven mindre, samt med sido-kanterna slaikt tillbakavikna, bvarfo- re de synas mera jemnbredt-lancetllika. i3i man finner likviil iifven enskiUlta blad, hvilka ej ega lillbakavikna kanter, livar- fore de då lill form foga skilja sig från Vinter-Thimjan, De unga bladen af ^So/zi- mar-Thirnjan skilja sig aFven dermed, alt de på ofra ytan aro mjoliga ocb på den undre gråaktiga. Grenarna iiro spadare ocb fint mjoliga. Hos bada arterna åro bladen vikligt puncterade, till folje af de många olj-ca- vileterna, men de små bladen af iSo/zi/zzr/y- Tliirnjan bafva starkare lukt an de bos flinter- Thimja n , I Millers tid synes man i England fornamnligast bafva odlat 7Vi. adscendens eller Vinter-Thimjan , emedan ban endast ulforligen afbandlar denna. I flera trak- ter a f Tyskland tyckes man ock endast odla 7y^. vul^aris eller Smnniar-Thlrnjanj ocb Elsbolz sager, att denna ar den på Apotbeken ocb i koken brukliga art. Lu eder anser deremot, alt den bredbla- diga eller Vinter-Tldmjan ar den nytti- gaste, b v ilket Bernbardi medgifver i anseende dertill, att den fyller mer i vigl, men om den till folje a f sin mindre mangd af vålluktande åmne kan for Apo- ibekens ocb kokens bebof forsaljas lika latt ocb lill samma priser som Sominar- TliimjoTij iir en annan fråga, bvilken Forf. ej besvarar. — I Medlersta Sverige odlar man beldst Th, adscendens eller flinter- Thimjan a f de ofvannamnda orsaker, att den namnligen dels battre fordrager cli- malet ocb dels gifver storre skord, då deremot Sommnr-Vhimj an iir mycket om- l33 låligare for eliniatet oc\\ ofta iuir fuisrurcts af vinler-koklen. Otto» GESNERIACEÆ. — Ollo & Die- fricb%trich bearbetade en Monographie ofver Monogr. gjaatet Gloocinia , bvais arter ulgora ut- chxhiia. niaikla pryclnader i Oiangerierna ge- nom sina laliika morkblå eUer hvita blom- mor, bvilka till storlek och form likna dem bos de storblommiga arterna af Di- gitalis ^). Detla Slagte benamndes ar iy85 af THeritier till minne af Botanisten P. Gloxin i Strasburg. T Heri ti er fann niimnligen, att Martynin perennis L. ej emotsvarade sitt slagt-kannemiirke , utan utgjorde ett eget Slagte, hvilket ban alltsa frånskiljde, och han benamnde arten Gl, macuhitn, Denna har sedermera blifvit tjpus for Slagtet. Den andra arten, som derefter blef kiind, var GL speciosa Ker. Sedermera upptacktes (leia arter och va- rieteter, så att nu for tiden odlas i Oran- gerierna 5 arter med 4 varieteter, och 2 genom konstig befinklning uppkomna ba- larder. Forfine meddela kannetecken for arter och varieteter, anfora deras vigtiga- sle synonymer, lemna uppgifter om ar- ternas hemland, och flerfaldiga anmark- ningar 11 pply sande deras Natural-Historia. I. Gl })iacidata THeiit. Har blå blom- mor; viixer vi Id vid Carthagena. — 2. GL caiilcsceiis Lindley i Botan. Reg. Tab. 112'y. Har morkblå blommor, invandigt 5) Otto & Diet ri ell Allgem. Garten-Zeitung. 1837. x^:o 3o. S«. 233—236. i33 Iccknade lucd hiedi» pm ptn-slriiiiiiior: «. lilacina med lilac-liii gatlc bloniiiior. p. Vo/ingeanea med bla l)lommor. Yaxer v ild uti Biasilien i Pernambuco, ocU in- lordes itVan sidslniimnde trakt till Eno- land ar i825. — 3. Gl. speciosa Ker i Bot. Re^ist. Tab. 21 3. Denna ar den sko- nasle och den mest odlade ibland arlerna; den eger slarkt piirpur-blå blommor. Al" denna odlas 2:nc varieter: /3. lactea med mjolk-bvita blommor. Y. candida med rent bvila blommor. 4* ^^* ^Jeiiziesiana Young Mss. Blomkionorna aro 2 tuni langa, ntviindigt finbåriga och lilac-iargade, inviindigt glatta och mera blåaktiga. Man kanner ej, hvaiest den vaxer vi Id. — 5. Gl. hirsiita Lindl. i Bot. Reg. tab. 1004. Dess blommor iiro niistan hvita, knappast i rodt skiftande, med purpur-roda strim- mor. Jemnte dessa arter forekomma i Oran- gerierna 2:ne batard-lbrmer, uppkomna af fron, hvilka erhållits genom befruktning af Gl, speciosa med fro-nijol af Sinningia Heller L Esenb. , niimnligen: I . Gl. Jijbrida purpurascens. Den har i anseende till viixt-satt och blad en stor likhet med Sinningia Hellerij men blom- morna likna en Gloæinia och aro blått- purpur-roda. 2. Gl. hybrida Ricliterij hvilken afven till bladen mera liknar en Sinuingia ^ men till de Ijusblått-purpur- roda blommorna niirmar den sig till en Gloæinia, Den ar uppdragen af Trad- gårds-lMastaren Richter vid Louisium in- 1 3,{ vid Dessaii och beskiifven i Allg. Garlen- Zeil. 4-' Jiiing. S. 2*73. Euiedan alla arier af* Gloæinia till- hora tropiska Lander, så maste de odlas i de egentliga Varm-Husen eller Drif-Husen. 1 sina hemland vaxa Gloælniæ-ixilQi' na i skuggiga skogår pa jord efter forrut- nade slauunar ocli efter andra storre Vax- ter, hvarfore de vid odling bora erhålla en los, latt och narande jord. Otto an- ser alltså, alt den biisla jord-blandning for dem ar svart forriUlnad lorf, lof-jord , Ijung-jord, eller jord efter lorriitlnad ved, hvartill man tillagger en del flod-sand. Då dessa Vaxler odlas i en sådan jord- mån, så blomma exemplaren ymnigt, ocb Otto sager, att ett yppigt blommande stand ofla har en omkrets al 36 till 38 turn. Dessa arter forokas genom delning af tleras rot-knolar, genom åtskiljande af iin- ga rot-skolt, genom gienar och genom blad, hvarvid Otto anmiirker, alt det in- terressanlaste foroknings-siilt iir det att af blad, hvilka liiggas i vallen, nppdraga unga plan tor. Rot-knolarnas delning kan verkstallas iitan fara for deras trefnatl. Då unga skott, hvilka uppskJLita ifrån rot-knolarna, afta- gas, så bor man tillse, att någon del af rot- knolens subslance iifven medfoljer; denna rot-del lagges några linier djupt i jorden i en kruka, ofver hvilken sattes en glas-klocka. Salt-qvistar laga lall rot, oeh lort- plantning genom blad verkslalles vanligen på det satt, alt bladet jemnte den vid basen 1 35 he li iK Ul ilja knoppen aflages, siilles i en kru- ka, iylltl nicd sand eller med Ijung-jurd, ocli halles nuUlligt tuktig; da krukan stalles +70° lill 4-^5'^ Fahrenh. i en lillsluten drif-kast, så anslår hladet snart tlera lina rotter. Man kan ock lagga hladet med sin knopp i en flaska med vatten eller i ett med vatten fylldt ler- laL, hvilket stalles pa en eld-canal eller i en varm-hiink vid en måttlig varma af +75" till +80*^ Fahrenh.; efter några dagar hlitVer den del, som var forenad med stjelken, convexl utsviilld eller half-klotformig och utskJLiter rot-tiådar; efter 3 veckor kan den lilla Vaxten iipptagas ui* vattnet och i)lanteras i en kruka, nj)pfy Ild med en latt lorl-jord, hlandad med hvit sand. De små hladen, hvilka hildade knoppen vid bladets hasis, utviixa derefter, ocli nya till- komma. Slutligen hildar sig en rot-knol eller en knolig underjordisk stjelk, och denna hehåller lifs-kraften under vintern, sedan hladen Ibrvissnat. Enligt Otto's uppgifter fortplantar man GL speciosa och caiilescefts afven på det salt, att man på undre sidan af hladet gor inskårningar med en skar]) knif, lagger hladet llakl på ytan i en med sandhlandad jord upp- fylld kruka, hvilken man haller varm och iuklig, samt hetackcr densamma med en glasklocka. Vid de sårade stallena upp- komma små knolar och ifrån dem utskjula rol-lrådar. OROBANCHACEÆ. - Lindley lem- Lind- nade anmarkningar om Slagtel Oroban-^nmuln clies naUirliga IVandskaper, hvilka varit ^^^^^^^ 1 7)6 mycket ointvisUicle *'). Foi 1. anser, all Orobattchuceæ boia skiijas langt ilran Scrophttloriaceæ ucli deias niirslagtade till den series, hvilken representeras at Gent.ianuceæj lill tblje ai' Carpellernas la- leral-plals; della Sliigle ai", silger Foil., en didynamisk fbiin ai Gentianaceæ. Han anlager, alt Motiolropeaceæ , Orobancliu- ceæ och GcTitinnuceæ , i sliillet for all sla vidt skilda 1 det Naturliga Systemet, ma- ste anses vara niira besliiglade medleni- niar af samma naluiTiga series. B^entham SCROPHUL V UlÅCEÆ. — B e H t- of the ham framstallde en ofversigt at de till Afdelningen GerarcUeæ hoiande Viixtei '^). Forf. gitVei forst en historisk och chio- nologisk ofversigt af Slagten och arter. Linne kande blott 3 americanska arter af Gerardia ; Va hl tillade en 4-'^^ 5 ^li- chaux anmarkte en 5:tc och Piirsh upp- tiickte Irenne. INaiira ibland de sednast be- skrifna iiro sanima arier med de [(nul kiin- da; andra hora till siirskilda Slaglen. N u t- taU har i en sednare lid uppiyst arter- nas historia och likasom F^lliot i)eskrifvit Ge var - iiieæ. ^) Piiilos. Magaz. Nov. iHW. Ss. 409— 412: llc- inarks iipon tlic hotanical allinilies of Oro- banclic. f3 y J o lm L i n d i e y. ') Hooker Coiupanion to tlie bolanical Maga- zine. T. I. p. 198 — 212. Tah. XI. {Gerardia dtlphinifolia L.) : Synopsis of the GerardiecVj A Tiibe of Scrophulariaceæ. Bv G. lient- iiatii. — Ann. des Sc. Nat. Non v. Sei*. T. Vf. OctoJjje. i8j6. pp. 225 (Sec: Synopsis d^-s Gt'- rardieecs j Iribu des Scio{>hidarine'es. Pai M, G. Bent ham. 107 llcra nya ailei. Slaglel Seyint^ria Puisli liai jjlilvil anlagct af NuLtall. K unt li, (^h a ni i ss o ocli Sch lecli lenda I liatva bestå mt niexlcanska arter, och Sprenge I ii])j)tog en art ifran Domingo. Andra till Aldelningen liorande Slågten åro Esterha- zya Mik,, McicrantJiera Torrey. , Mehisnia Beig. och Gasterorneria Don. — B e n t h a m tillåi;cjer niAn^a nva Slåsften. Deretter gifver Forf. kånnemiirken For Afdelningen GerarcUeæ och lor dess Slåg- ten och arter, samt anforer for de sidst- nåmnde ålVen deras vigtigaste synonymer, lemnar uppgifter om arternas heinland och llerfaldiga cri tiska iakttagelser. Slågtena åro foljande: i. Escobedia R. & P. (2 ar- ter). 2. Plijsociilyjc Pohl. (3). 3. Me- lasnia Berg. (3). 4* Esterhazya Mik. (4). 5. Macrantliera Torrey. (1). G. Sey merla Pursh. (2). 7. Gerardia L. med ^1 arter. 8. Glossostylls Cham, & Schlecht. (3). c). Pilt hei rospcrrnum Bungc (1). 10. Cen- tranihera Bi'. (4). — For dessa Slågten och arter meddelas kånnemårken, for de sednare åfven några få synonymer samt iippgifter om habitationer. Fleia arter åro nya. APOCYJNEÆ. — Åtskilliga underråt-Undcnat- telser iiro lemnade om det pa Madagascar Ta^n^hl^ våxande giftiga Tradet Tafii^/iinia veneni- ""^• /lua Thoiiais, hvilket i sitt hemland be- nåmnes Tani^liin ^). **) Jouni. de IMiariu. Med — Dcc. ifc>)7. pp. 59 > & 59 j. I ob Delta Tiad biel ioisL beskiifvel at Pelit-Tliouars och sedermera med namn a f Cerbera 2\ifigliin a nyo a f Hooker, soin afven afrilal deLsanima (lioL Magaz. Tab. '^^^^) enligt exemplai' skickade al Boyer. De sednaste underriiUelser oia T'ang/iinia iiro lem nåde a f Boyer och Hi Isen berg. De saga, alt del iir ett Tråd, som ernår 3o lots liojd, och hyser en gelatinens hvilaklig salt. Bladen aro lancettlika och helbråddade, liknande dem hos Neriutn Oleander, Frukten år en stenfrukt (Drupa), som ej oppnås vid mog- nandet; den liknar en ei tron till lorm och storlek samt år utvåndigt gul med roda s trim mor; då den uppnår sin mognads- lid, så undergår den en forandring, och blilVer rod och giFlig inuti midten åtVen- som kårnorna då blifva så ytterst giftiga, att mjolet af en enda kårna anses tillråckligt att kunna doda 20 personer (?). Utvåndigt ut- marker den sig nu genom en skrynkling på ylan. Det år då, som de pulveriserade kår- norna ])egagnas till beredning af en dryck, .som in lager en stor role på Madagascar och i dess juridlska Annaler. På många trakter af on beror dommen for de for obevisliga biolt anklagade på foljderna eller fortårin- gen i\^ 2\tngliin-drjcken ^ och allmånt anta- ges, att om denna dryck medforer doden, så var Individen broltslig, men om han olveilefver njulningen af drycken, så an- ses han oskyldig och frikånnes. Atskilliga olikheler i såtlet att behandla sådana mål forefinnas i sårskilda trakter af detta Land. 1 Cmerina gifves delta gift endasl i små 1 39 (loses, da del verkar sasoin kriik-niedel. PiotveL deisUides verkslidles på foljande satt. Den anklagade skall lurst iita en stor j)0! tion af kokade risgryn och sviiljer deretter ulan att tugga 3 sniå bitar afett togel-skin, sedan dricker han det så kal- lade prolVet, som består at" en liten qvan- lite al en pidveriserad 7V/^?g//m - kiirna, blandad med saften af Ban(tnas-i\ vAlen. Nu IVamtriider en domare, som lagger sina hauder på den anklagades hufvud och uttalar en besvar jelse-lormel, i det han åkallar alla slags olyckor ofver den anklagade i hiindelse, att han år brottslig. Litet deretter gifver man honom en stor qvantite risgryns-vatten. Då får den an- klagade vanligen en kråkning, och om man nu efter undersokning återfinner de 3 bitarna ■ af fogel-skinnet, så forklaras han lagligen fri, men om man ej igenfin- ner skinn-bitarna, så anses han att vara skyldig till det angifna brottet och han do- mes nu till lagligt straff. Då anklagelsen år svar, så år prof-drycken så starkt con- centrerad, att den anklagatle ofta forlorar lifvet. Schombuigk har nyligen i en till S( b I Afli.g om Stri/chiios om det Tråd, af hvilket Indianeina vid Orinoko-tloden bereda det ryktbara giftet l^Vooralj eller Ournry , med hvilket de forgifta sina pilar. Det erliålles af en ny art af SlrjcUnos ^ hvilken Forf. benåmner toxifera. — Marti us har ock funnit, att Indianerna vid Amazon-floden bereda ett 1 (■ 1) «) (n- Linn. Societeten i London inlemnad Af-jV//„".'' "* handlinu: lemnat upp^ifter och beskrifnina'^' 1 rn ..I r I -Il 1- p.loticavi» likarlacU gifl al en annuri art at Stiycli- nos ®). Brons- ASCLEPl ADEÆ. — Prol. Ad. Broni^- Monogr! "^ ' '' *■ t Mieddeladc en monuii^napliie ulver ofvei .svg-S[;io|;et Steijkauoiis Pel. - Tliouars , iivii- kei lor narvarande innehaller o arier, vii- xande på Madagascar. Slagtet iir niirinast lurvandt med Peri^nluiia oeli Marsdenia: i. St. iyiofi(f/'si/ ijvongn.. 2. St. acuniinutu Br.g. "d. St, floribunda \Sv.^., livilken sidsl- niiinnda har slora li vita vidliiklande hloni- r.ior oeli utgor niiuieia en utnuirkt pryd- nad i Orangerierna ^^). Sci.iech- Sch lech tendal meddelade foilsatt- da •g ^^ff,^'\'„Jning al' sin Afliandiing om Mexieanska Mexican. Yjj Yter, samlade at' Schie de och C. Viixtcr Ehrenherg'). Har bestammer Forf. de hitintills i Mexico fundna J7^/ 2; (^/ce^e; som- liga af dessa beskrifvas, hvaremot andra blott uppnamnas med några få synonymer och vaxt-stallen enlicrt de sednaste Resan- des uppgifter. Många arter iiro nya. — Vidare alhandlas hiir på samma satt de mexieanska Boinbaceæ ^ Buttnei iaccæ och Tiliaceæ, ^) Philos. Mngaz. Jan. 1S37. S. 72. >") Ann. des Sc. JVat. Noiiv. Ser. T. Vlf. pp. 28 — 3o: Note sur le genre Stephanotis de la Familie des Asclepiadées. Par JM. Ad. Brong- nia r t. ') Linnæa. ii:r B.d. 3:s Heft. Ss. 349 — 378: De Plantijj luexicanis 6jc.. •4' Fiol or. W Flora danica liafva XXXV:tc,Fiorn da- XXXVIrle och XXXVIIrdo Fasciklarna"Sxr* redan liinge varit utgifna, men ingensl;i-^™L^j,'^ (les i Journaler eller i l3ok-Calaloi?er anfoi- da; jag har forst nyligen egt lilHalle att . se desanima oeh skall derfiire i en not anfora de hiir afbildade A iixter ^). ^) Flora danica. Fasclculus XXXV. — Floræ Danicæ loonnin Fascicultis Tiigesinms qiiintus. — Hanniæ. MDGCGXXXIT. — Fases XXXVf. — MDGGGXXXIV. — Fases XXXVII. — MDGGGXXXVl. — fol. Fases XXXV: Tab. io^\. Zostera Nollii Hornein.: 'Toliis linearibus uninerviis, vagi- nis paucifloris, retinaculis seminum alternis, seniiniljiis oblongis apice attenuatis." Hornem. In mari ad Insul. Rom, Amrom 6cc. — Tab. 2042. Crociis uer nus Willd.. — Tab. io.\'i. Festuca vivipara Sm.. — Tab. 2o44« Triti- cwn violaceujii Horn.: *'gliimis 5-neiviis 4~5" floris SLibaristatis, foliis selaceo-llnearibus api- ce convolutis, radice flbrosa." Hornem. I. c. In Gronlandia Australi: I. Va hl. — Tab. 2045. Qaliimi suaveolens W.b.g. In Gron- landia australi: Wormskjold. — Tab. 2046. Potcunogeloti acutifolius Link.. — Tab. ic.lyj. Sv^ertia perennis L.. I Lanenbiirg. — Tab. 2048. Chenopodium miirale L.. — Tab. 2049. Chenop. hybridum L.. — Tab. 2o5o. Chæro- phyllum sylvestre L.. — Tab. 2o5i. Mono- tropa Hypopithys L.. — Tab. 2o52. Euphov- bia Cyparissias L.. — Tab. 2o53. Rubus hir- tiis V^aldst. & Kit. — Tab. 2o54. Chelido- niwn majiis (]. laciniatum VV^illd.. — Tab. 2o55. Pedicularis palustris L.. — Tab. 2o56. Brassica oleracea L.. På Helgoland. — Tab, 2o5y. Mentha latifolia Nolte. I Lauenburg. — Tab. 2o58. Carduus tcnuifionts Gint., — I /\2 Hvnrt imnal ar ulkrinnncr \anlieeii al delta veik en Fascikel, ln ilken inne- Tab. 2059. Seuccio sarracctiiciis L.. — Tab. 2060. Carex capitata L. Pa Gi on land: J. Va h I. — Tab. 206 [. Myriophylhun alternifloruni DC. — Musci: Tab. 2062 —2066. — Hepa- ticæ: Tab. 2067 — 2070. — Al^æ.- Tab. 2071 — 2073. — Funs^i: Tab. 2074 — 210a. Fase. XXXVI: Tab. 2ior. Jkhemilla Jissa Schum.. — Tab. 2102. Sa^ina apetala L.. — Tab. 210J. Sa^' procurnbens L.. — Tab. 2104. . fiastilis Linn., af hvilken L. hispidus Linn. och L. Jiirtus Linn. anses att vara varieteter. Det riktiga hade vål varit att anse den all- månnast, kanda £. /^/^/>//i^^5 såsom forna m- sta form af denna art. — Tragopogon major Jacq. erkånnes såsom art. — Vid Scor- zonera humilis L. upptages Sc. plantagi- nea L. såsom blott synonym. — Slag- i5o tel Taraxaciun ,fuss. erkannes; T. offici- nale Wiggers [Leontod, Taraxacum L.) med dess variete lipidas {Leon. palustre Lyons, Sm.). — Till Slagtet Phoenixopiis Cassin. hanfores Ph, mitraUs Koch {Pre- nanthes muralis L.). — Lactuca quercina L. Ibrekommer i skogs - trakter i Medlersta Tyskland. — Sonchiis maritimus L. vaxer blott vid Adriatiska Hafvet. — Uti Slag- tet Crepjs upptagas Cr. præmorsa Tausch (Hieraciiun pr æm or sum L.). — Vid Cre- pis vi rens Villa rs an fores Cr. a^restis Waldst. & Kit. såsom Var. /3. — Uti Slagtet Hieracinni synes iinnu mycket vara osii- kert, ehuru Forf. Lemodat sig att utreda dess arter. — Vid H. præaltiim Vill. /3. Bauhini upptages //. Auricula Willd. och vid r. fallax D.C. antores H, cymosuni Poll.; till g. Iiirsiituni skall //. fallax Willd. Enum. hanforas, och till H^ echioides Waldst. & Kit. horer flera Auctorers H. cymosuni. — Vid H. Ne stie ri Vi li ars an- miirker Forf., att det ej ar mojligt att ulretla, om H. cymosiun Linn. år samma art med H. Nes ti e ri ^ och att besk ri fn in- gen i Sp. Pl mera ofverensståmmer med H. pr æ al turn Var. y, — For Hieraciiun pratense Tausch upptages såsom synonym H. cymosuni Willd., H. dubinni Linn. Sp. PL, H. ambi^uum Ehrh.. — H. vulgatum Fries synes vara allmån. — Vid //. ra- mosuni Waldst. & Kit. anmåikes, att den fornåmnligast skil jer sig ifran //. vul^a- turn med vippans olikartade fmhårighet, och Foi f. fragår, om den ej ar en variete a f //. vul^atum. i5r Canipanulacecv. — \:\ JVahleuber^ia Scluad. har Tyskland 2:ne arter: PF, E ri- nt is Link [Campan, Erinus L ) och IV. he- der ace a Reichenbach (Camp. kcdcracea L.). — Ericeæ: Arctostaphylos Adans. an- tages; delta slagte skiljer sig ifran Arba- tas med "dnipa pentapyiena: pji enis nio- nosperniis," och har arlerna A. alpina Spreng. [Arb. alpina L.) och A. officina- lis Wimm. & Grab. [Arb. itva ursi L), hvaremot Arbutns har "bacca 5-locidaris: loculis 4" 5-spermis" och utgores at* Arb. Unedo L.. Om dessa arter bora till slagten atskiljas, så synes det val vara riktiga- re att for de allmiinnast kanda arterna bibehalla Sliigt-namnet Arbutiis. — An- dromeda caljcidata L. ar funnen om- kring Konigsberg och sednast éifven i det nord ligas te Pommern. — Calluna Sa- lisb. erkånnes. — Erica cinerea L. synes endast forekomma vid Rhenstrommen. — E, carnea L. vaxer i Schweitz och u tef- ter hela Alp-kedjan, vid Regensburg, i Osterrike, i Mahren, i Bohmen och i Schle- sieu, samt ar en vår-viixt, hvilken blom- mar i April och i Maj. Af denna ar E» herbacea L. endast en art - forandring, hvilken blommar om hosten med blom- mor inneslutna i det grona blomfodret. — For f. an marker, att Mcnziesia cæ- rulea Sw.z., hvilken har varit anfOrd så- som viixande i Osterrike, likviil iir ganska tvifvelaktig såsom en tysk vaxt, hvarfore Han ej upptager den. — Azalea procum- bens L. anfores innom sitt gamla slagte. Pyrolaceæ: Pyrola cfdorantlia Sw.z. sy- 1J2 nes forekomma innom 'Ala trakter at Tysk- land, men P, media Sw.z. och P, unijlo- ra L. aro mera sallsynta. — Monotropeæ : Af M. Hjpopithys L. upptagas ^rne varie- teter: d. s^labra j3. hir suta, — Gentianeæ : Vid Geiiiiana Am ar ella L. anforer For f. några a f dess former: **specimina subra- cemosa pedunculis brevibus, floribus in- ternodia non æquantibus:'* G, Amarella Willd., G, ^a:///am Reiehenb. le. 2. f. 2 5o. — ^'Specimina pedunculis gracilioribus, floribus internodia caulis superantibus:*' G. uliginosa Willd., Reichenb. Ic. i. f. m8 & 119. — - "Specimen humile ramo- sissimum:*' G. obtusifolia Reichenb. Ic. 3. f. 24^- — Deremot åtskiljes G. obtusifo- lia Willd., hvilken iir G. spathulata B'Art[. ap. Reichenb. Ic. i. f. 195 — 197; den skiljer sig egentligen: "Foliis oblongis ob- tusis," hvaremot G. Amarella utmarker sig "foliis e basi latiore lanceolatis vel li- neari-lanceolatis." Forniodligen ofvergå dessa skiilnader till hvarandra genom gra- dationer. — Boragineæ: Ljcopsis bibe- hålles med sin art L. arvensis L.. — Vid Sjmphytum ojficinale L. an markes, att iS*. patens Sibth. ar en form "calyce på- tente et coroUis violaceis" afvensom S, bohemicnm Schm. iir en annan form "co- rollis albis et stylo exserto." — Verba- sceæ: Forf. foljer Meyer vid bestamman- det af V, Schraderi Mey., hvilken af de svenska Botanisterna anses att vara Lin- né*s V» ThapsuSj och såsom V. Thapsus L. har han iifven med Meyer antagit V, thapsi forme Schrad,. * — Antirrhineæ: Shj)pe aro 2:nc med J. i^hiucus Ehrh. niira be- .sUiglade arier. — J. arciictt^ Willd. ^y- nes end ast vara lunnen i Wallis i Schweitz och i Sodra Tyrolen i de hogsta Alp-tiak- terna. — For J, styu^ius anforas 3 va\t- sliillen: i Tyrolen, i Algan ocli i Kårn- then. Åfven /. castaneus Sm. ar rar, tv endast 3:ne viixt-stallen apptagas; den iir ei funnen i Sclnveitz. Deremot ilro /. triii/umis L. och /. tri fir! us L. aihnanna i Alp- tråk ler. — J, ni^ritellus Don. ar en med J. siipijius Moench niira besliiglad art. — /. compressiLS Jacq. iir visserligen /. bul- bosus Linn., fastiin Meyei^ i Chlor. hanov. anser den sidstnanmde bcira hiinforas till J. Gerardi Loisel. (/. hdbosns p battnicus W.b.g Fl. Sv.), hvilken såsom art antages. (/. biflorns L. iir hilinlills ej funnen innom Tyskland ocli Sclnveitz). — Luzida spadicea D.C. och L.spicdtd D.C. finnaside {lesta Alp- trakler. (/.. parvifloni Des v., L. arcuata Sw.z. och L. Cdiiipestrb /3. pdllescens W.b.g. jiro ej fund n a i Tyskland) — Cyperaceæ: Slaglena BJiyncospora Vahl och Heleoclid- ria Br. antagas. Hel, miilticauUs Sm. iir eiulast anmiirkt i Westj)halen och i llol- slein. — ' Scirpus fliiitans L. iir blott upp- tiickt i Nordligasle Tyskland. — A f Sliig- let Carex upptager Forf. io3 arier. Ca- rex capitata L. iir funnen pa någia få stiillen i Ofra Biijern, i Ofra Schwaben, och i Tyrolen på Seiser-alp. — C. ru^ pestris Allion. viixer i Wallis iSchweilz, vid 1 66 Botzen i Tyrolen och jiå ett sl alle i Schle- sien. — C. micros^Iocliin W b.sr. i Wallis i Schweitz och i Ofra Bajern. — . C. in- curvn Lighlf. vaxer på de bogsta Alperna i Schweitz och i Schlehern i Syd-Tyrolen. C. cliordorrhiza Ehrh. forekommer mången- stades i Non a Tyskland, men synes vara me- ra alliuan i det Sodia. — C, pamculata\j. vaxer allman i Tyskland. — Vid C para- doxa Willd. anforer Forf. såsom synony- mer C» paniculata Wahlenb. Fl. Sv. och Hartm. Scand. Fl. (ej Linn. Sp. Pl.); den verkliga C parucuJata L. ar hit- intills ej funnen i Sverige, men torde mojligen vaxa i Skåne. — C, lagopina W.b.g. viixer i de hogsla Alp-trakterna i Schweitz, i Salzburg och i Sodra Oster- rike. • — C. Heleonastes Ehrh. ar endast sedd vid SalzburiJ och vid Miinchen. — C. loUacea L. ar annu blott anmiirkt på ett enda stalle i WesLpbalen enligt Meyer\s Chlor. hanov.. — C. microsta^ chja Ehrh. år sallsj^nt. Forf. upptager likviil 6 vaxt-slallen for densamraa. — Vid C, rigida Gooden. an (oies C. saxatilis Wahlenb. Fl. Sv. & Willd. Sp. Pl. såsom synonym, hvarvid Forf. anmarker en- ligt D:r Hartman's och flera Svenskars uppgifler, att i Solander's Herbarium var C. pulla Gooden. antagen såsom Lin- ne 's C, saxatUis. — C. bicolor All. va- xer på de hogsla fjellen i Schweitz, i Ty- rolen, i Salzburg och i Kiirnthen. — C* Buxhauniii W.b.g ar funnen på flera stal- len i T3\skhind, men synes ej vara all- man; i Schweitz endast hitintills sedd i • \6'j Ciinton Bern. — (\ in iiiua Sinitli linnes i karr i de hogsla Alp-nejderna i Salzburg, i Tyrolcn ocli i KiirnLlien. — C. tontentosu L. viixer allniiin innom Tyskland. — C, ericetoruni Poll. synes ock vara alliniin i Tyskland, men ar rar i Schweilz. — C, membrauacea Hoppe, en Alp-Viixt, år nara beslaqtad med den forrå. — Alven C, præcox Jacq. ar allmiin. — C. vau^inata Tauscli iir siillsynt; den vaxer i subalpin- ska trakter på Riesengebirge och på B roc- ken. — C. capUIaris L. (orekouimer på fukliga trakter i fjellen och nedstiger till snbalpinska nejder, hvaremot den i Sve- rige ar allnian ofver hela Landet. — C. fulv^inosa Schkuhr finnes i de hogsta Alp- trakterna i Salzburg, i Karnthen och i Tyrolen. — C. Oederi Ehrh., jul va Goo- den., HornscliucJiiana Hoppe {C; speiro- stachja W.b.g.), distans L., sylvatlca Huds., Pseudo-CypcriLS L., (impullucea Gooden., paludosu Gooden., riparia Curt. och filiformis L. synas vara al I manna. — C. bin c nus ^m\l\\ ar deremot rar, och en- dast funnen på elt stalle i Westphalen, och i Holstein. — C exteiisa Gooden. forekommer vid hafs - kusterna i Norra Tyskland. — C, nutans Host iir endast anmarkt vid Wien. — C, evohita Hartm. (C Kncldana Martens & Schubl. Fl. Wiir- temb.) år hitintills blott funnen på Do- nau-stranden i Sleinhiiule vid Ulm. — Grainineæ: Innom Slagtet Panicuin fore- komma åfven P. sariguina/e L. (^Synthe- risma vuJgare Schrad.), P, glabrnm Gaud. (Digitaria humijusa Pers.) och P, crus • \6B galWLi., livilka bada sidstnamnda iifven tiro svenska, - — Uti Siiigtet Setaria Beauv.: S. verticillata Beauv. [Par?, verticillaiuni L.) och ^S". viridis Beauv. {^Pan. viride L.). Hierocliloa odorata ^.b.g vaxer meva all- man i Norra och i Mcdiersta Tyskland, .men sallsvnt i det Sodra, hvarest H. aU" strcdis Roem. & Schult. synes vara mera allmaii och dereniot saknas i det Norra. —Vid Alopecurus pratensis aninaiker Forf,, alt han ej tillrackhgt kanner Æ. repens Bieb. , JL riithevdciLS Weinm., och att af fron, meddelade under dessa namn, upp- vuxit den vanhga Jl. pratensis L.. — > j4I. fulvus Sm. antages såsom skild art. — Slagtet J prostis har foljande arter: i. Jgr4 stoloidfera Linn. Sp. PL var. j3. (y^gr. alba Sch rad.); varierar, ehuru sall- synt, med kron-borst; då den har "pani- cnia virens," så ar den /-^i^r, alba Linn. Sp. PL, och då den har "p^micnla colorata ," så år den A gr. alba jG, Mert. & Koch DeutschL Flora. — - /3. ^i^j^antea (^g■/^ gii^an" tea Roth). — 7^. stolorufera (^y^. alba ^. sto- lonlfera Smilh (excl. syn. Linn.). Såsom en iorm af denna anses A^gr^ paitciflora Schrad.. — - ^. maritima \A'gr. stolonifera Linn. Iler. Sean. p. 338, FL Dan. t. 564? ^g/% Diaritinia Lamarck). — "In statu hiXLiriante vi v i para" iir den Js^r. syl- 'i)atlca L.. — Forf. anser, att ^g/^ ver^ ticillata Viliars ar en skild art, hvilken ej åv funnen i Tyskland. — • 2. Jgr. vul- ^aris With er. {^A, his pi da W i Ild., J4 mb r a W.b g FL Sv.). — /3. stolonifera (At^r. sto- tonijéia et. Linn* Sp. Pl. enhgt artniarke och etillgt exetnpliir, saiiilade vid Upsala iif Ehrhart). Da den forekommer "vivipara," så i\v den y^gr, sylvaiica Pollicli. Fl. Palat., odl da den finnes "floscLdis ustila^i- ne coniiplis,' sa ixv den yl i^ r. puinila lJ\un, IMant.. — Forf. anmiirker, att j4gr. rubra L. synes vara en siirskiid art, ocli att den egentliiren tillliorer det Norra Sveri- ge. 3. A. canina L.. 4* ^' (^'^pi^ci Scop. {IVicJiodinni rnpestre Sch rad.). 5. ^. ru^ pestris Allloii.; de bada sidstniimnda fore- kom ma i de fiesta Alp-trakter. — Slii^let Jpera Adans. an tåges: i. A. spica ven ti Beauv. (^A prostis spica v en ti L.). 2. A, inicnupta Beauv. ^Agr, interrupta L.). — Af Calainngrostis Roth har Tyskland 8 arter. Vid C. littorea D.C. (^Arundo litto- ren Schrad.), Reichenb. Icon. i i. f. i45o. anforer Forf. såsom synonym Ar. Pseudo" Phragwites Haller fil., hvilken vaxer sa val vid hafs-kusterna som i Alp-trakterna och u tefte r de ifrån dem ned gående flo- der. — Vid C. Halleriana D.C. npptagas såsom synonymer C. Pseudo-phrwgniites Reichenb. Icon. i ! . f . i444-> C. varia Wosi, Arundo PseudopJiragmites Schi'ad. ej Hal- ler; den har en variete: coroUis miiticis; iifven dcnna art forekommer så viil på For-Alpei na som i det JNorra Tyskland. — C, stricta^^veDQ^. anfcjres såsom blott vaxandei nordligaste Tyskland. — Siågtet Ainmophi- la Host antages med arterna: i. Am. arena^ ria Link (^Arundo arenaria L.) och 2. A,bal- tica Link [Ar, baltica Fliigge). — Till Arun- do hånfores endast Ar, Donaoc L.. — Phra^- miles Tl in. antages [Plir, cunununis Trin.). 1^0 • — Ses/ena cærulea Aiduin. liiier ep^ent- ligen vaxa i Sodia ocb i Mecllersta Tysk- land. — Af Aira foiekoinrna 3 arier: i. A. cæspitosa L.. 2. A. Jlexuosa L.. 3. A» uU^inosa Weihe. — Corynephorus Beauv. {C. canescens) erkannes såsom eget slagte. — Af Avena upptagas 23 arter, ibland hvilka Av, snbspicata Clairv., A. carjophjUea Wiggers och A. præcox Beauv. (^Aira præcox L.). — Vid Poa nemoralis L. anfores Poa serotlna Schrad. Fl. germ. såsom synonym enligt original- exemplar. — Vid P, fertills Host uppta- ges P, serotina Ehrli, såsom dess syno- nym. Forf. anmiirker, alt Wah len berg ocb Fries bit banfora P» artin^ustifoHa Linn,, men alt beskrifningen i Fl. Sv. ej ofverensslammer med P, fertilis. — Vid Poa cenisia AU ion. anforer Forf. P. fle- xuosa W.b.g Fl. Lapp., om med fullgil- tiga skal krinner jag ej, men P, Jlexuosa Smi lb upptages såsom synonym lill P. laxa Hænke, Reifbenb. Ic. 11. f. i63o&: i63r. — Glyceria Br. anlages. Forf. skil- jer G. festncæforinls Heynold (^Poa /e- stncæforniis Host) såsom art ifrån G. di" stans j med bvilken ban anser den niir- mast besliiglad; den iir endast anmiirkt vid Adrialiska Hafvels strander. — GL inaritinia Huds. forekommer på Norra Tysklands bafs-stiander. — Gl. aqitatica Presl {^Molinia aqualica Wibel. , Aira aqaatica L.) upptages afven har. — Mo- linia utgores af: i. M, cærulea Moencb {Melica cærulea L.) ocb 2. M. serotina Mert. & Kocb. — A f Festuca ovina be- n I 7 sUiminas 9 former, hvilka tillforne varit ansedda såsom egna arter: <*. vu/i^aris ; då denna forekommer med borstlosa små- blommor, så ar den F. tenuifolia Sibth.. — . g. (lurinscula [F, duriuscula Linn. Sp. Pl.); — \, ujanca (F, glauca Schrad.); då den iir cæsio-glauca, så iir den egentligen F, i^laiua Lam a rek. < — • ^, amety stinn {F. ametystina Host.). — Till F. Iieterophyl- la Lam a rek biln fores F> duriuscula Linn. Syst. Nat , ej Sp. Pl.. — Af F. rubrd L. antagas 2:ne varieteter: /3. villosa, [F, du- nietoruni L.). r. htnu'^inosa (F. rubra j3. arennria Fries). ■ — F. bore al is Me it. & Koch [F, donacina W.b.g, Arundo fe- stucacea Willd.). Den ar bitintiils endast funnen omkring Berlin och Stettin samt vid Fredricbsort i Holstein. — F. arun- dinacca Scbreb. [F, littorea W.b.g.) synes vara allmiin i Tyskland. Då jag trott, att det mojligen skulle interresseia svenska Lasare, som ej ega denna bok, att se den geograpbiska ut- bredning, hvilken de tyske Vaxter ega, som afven aro svenska, så bar jag lemnat utforligare utdrag ifrån detta larorika verk. En egentlig utforlig recension tillhorer en Litteratur-Tidning. *) For jemnforclse vill JHg har ifrån Kocli*s arbele meddcla kanneniaiken for foljande Vaxt-arler: ''Allium fallax Don (Monogr. All. p. 61): scapo nudo superne acute angulalo, foliis li- neaiibus scapuni latitudine subæqualibus pla- nis subtiis obsolete nervosis ecarinafis, spalha bi-Uifida, umbella subiotunda capsulifera. 1 7 '2 Kochs Af clenna Synopsis Floræ gerinanlcæ deVoeul^^ Hclveticæ liar Piof. Koch bearbelat filamentis edenliilis perigonium supeianLilDiis , biilbo rliizomali Iransvei sali adnato tunicis integiis lecto" Koch Syn. Sed. II. p. 716. Hab. in rupibus calcareis montiiim et reg. subalpinaruni." Koch I. c. y4/l. angiilosum Jacquin. Austr. Tab. ^2^, All. aciitanguliun /?. montanimi & y. calcareum Mert. (Sc Koch Deiitschl. Fl.. Alliam acutanguluni Schi^ader. (Gat. Sem. Hort. Goelt. 1808.): "scapo snperne acute an- giilato, fobis planis bnearibus scapiim latllii- dine sul^æquantibiis snbtiis qiiinqiienerviis et iiervo medio piominnlo acute carinatis, spa- tha bi-trifida nmbella duplo brevioie, iim- bella subfasligiata capsidifera, staminibns pe- rigonium æquantibus cdentidis, bnlbo ihizo- inali tiansversali adnato lunicis inlegris tecto." Koch I. c. "Hab. in pratis udis" Koch 1. c. All. angiilosum Pollich Fl. Palat. — All. acutangiilum Willd. Eniun. Pl. li. Berol. Sup[>l.. Jiincus nigr/felliis Don (Engl. Bot. Suppl. Tab. 264)).* "culmo gracili bifolio, foliis sub- selaceis supra anguste canaliculalis subtus convexis, lamis anthclæ terminalis elongalis .sid)simplicibus , capitulis remolis, floribus he- xandris, perigonii phyllis lanceolalis, exteri- oribus acuminatis, inteiioribus acutis, capsu- la i^immaliua) valvulis obcoi-dalis retusa, hla- mciitis anlhcra snbdiiplo longioiibus" Kocli Syn. SccL II. p. 710. — 'Tlab. in sylvaruni nionlosarum locis uliginosis." Koch 1. c. J. polfcephaliis Hooker Fl. Scot.. ''Similis /, siipiiio j sed (1. hexandi-Is, pe- rig. phyllis exterioribus acuminatis filamentis anthera duplo longioribus et valvulis capsulæ (immaturæ) emarginatis vere diversus; ab an- lecedentibns (/. alpino Villars (/. ustulato Ho[^pe), J. lainpvocarpo Ehih. . "Medium quasi F'. Myrtillinn inter et V* Viteiii idceain tenet, sed habitu posteiiori ac- cedit. Rami pleriiniqne subangulati suni ; fo- lla adulla iis /^. V. idææ similia, juvenlule ea /^. Myrtilli referunt. Corolla quaiii illa- rum major et patentior. Antheræ V. Myr- tilUy Bl uff, Esenbeck & Schauer 1. c. p. 9 (Sc 10. iakltas^elserna om densanima. Vid art- beslamningen at' tjska Våxteina narma sig Forfattarnes åsigter till R eie li e n- bacli's; de bafva alltså antagit ett langt storre antal af arter an Koch, iifvensora de uppletat flera af Koch forbisedda ar- ter. Att har anstalla en jemnforelse vore for Svenska Botanister af foga intresse. Forfattarne vil ja åtskilja Py r ola rosea Sm. Engl. Bot. T. 36. t. 2543 ifrån P. minor L. , oagtadt Smith sjelf erkande (i Rees Cyclop. och i Engl. Fl.), att de utgjorde samma art, och att misstaget med denna bestamning uppkom deraf, att af P, mi- vor fanns en mindre riktig figur i Engl, Bot. T. 3. t. 1 58, och att han ifrån Sve- rige erhållit ett exemplar al P. minor L. under namn af P. media Sw.z. — Af 6Vvj?/- fra^a bafva Forfattarne upptagit 54 arter, — Jlsineæ aro bearbetade enligtFenzTs Monographie af desamma. — Arterna af Rubus aro af Forfattarne sjelfva granska- de, och ehuru de forminskat de af Weibe antagna , så bafva de likval erkant 28. — Slagtet Rosa eger har i -y arter, o. s. v.. Meigen's Af Meigen's Deutschlands Flora aro Fiora!l:r ^idra Baudcts i:sta och 2:dra Haften utgifna, ^•^- V%'^men jas: kanner ei narmare deras innehåll. a.s Heft, J O I Detta arbete åtfoljes af lithographierade Tabeller, på hvilka Vaxter aro afbildade ^). Afven ^) Deutschlands Flora oder systematische Be- schreibung der in Deutschland wild wach- genden und im Freyen angebaiit weidenden Pflan2:en. Von Joh. Wilh. Mei gen. — i\r — 9.o:s Heft, Åfven Da v. Di et riclTs Deiitschlands d. Die- Flora ar foitsaU. Af Andra Afdtflningen Deil^sch?. jiro I orde — 2o:de Hiiftenu utj^ifna. Vax-!^'"?- ^'^'^ terna aro nppslallda etter ramiljerna och afbildade i illuminerade (ignrer, men ver- kets meia speciella beskallbnhet ar for mig okandt ^), Samme Forfattaie fortsetter ock sini^-D»«- Flora Universalis, af hvilken Andra Ban-FioraUni- dets 48-57:de, 5g:de, 6f-G3:d€ Haf[enir4'8:s- samt 3:die Bandets irsta Hafle aro iit^ifna j!"-"' ?9;'' I hvarje Hiifte forekomma 10 illuminerade Heft. figurer a f Va x t-a r ter. Verkets v ida re in- i:s'Heft, riittning kanner jag ej ^). Af D:r A lb. DieLricli's Flora Reg-Aib. Die- ni Borussici ar 5:te Bandet eller Årgangen fVoh»^ i837 utoifven"*). Hiir framstiillas fiLMirer^^S!''.^"* ocb beskrifningar ofver Preussiska Vax- i^an''- terna, i likhet med det bekanla verket English Botany. I hvaije årgang aro 7:^ Va x ter afbildade. En af P rall I forfattad Forteckning i*'-^!»i ofver V-iixterna omkrJn'4 (justrov utkompiantVra :s — 2o:s Heft, Mit illiim. Kupfertareln, — Jena, 18J7. 8:0. ^) Flora Universalis in colorirlen Abbildiingen , &c. &.C. Von Dav. Die trio li. — 2:1- B.d. 48:s— 57:8, Sgrs, (ii:.s— 6i:s Hcff. — 3:r B.d. i:s Heft. — Jena. 1837. 8:0. ^) Flora llegni Bornssiei &c. Flora des Konig- reiclis Preussen, <&c. Anetore A 1 b. Die- triclu — V:r Band. (i — 1 2:s Heft). — He- rolini. 1837. 8:0. Prof. /rtkslroms Jrsber. 1838. ' ^ rana. I 78 sidstliclne år ^). Den upplager enclast Vax- ternas namn med uppgifler ofver våxt- stallen och blomnins^s-tid. G. F, w. Då jag nu haft tiilfalle att narmare chUrL^studera Meyer^s Chloiis Hanoverana el- Hanove- jgj,g Hannovcrs Flora, hvilken tillforne Jjlott blifvit omniimnd (Se Åis-Ber. for år 1 836 Ss. 147 & '4^)» s^ skall jag ifiån densamma meddela de underiattel- ser, livilka kunna ega nagot varde for kiinnedornen orn Svenska Vaxteina. Arbetet borjas med ett Foretal, i hvil- ket Forf. redovisar for verkets uppkomst, innehåll och afhandlings-sått. Han an- marker deijemnte, att då han blifvit ega- re al det Herbarium, hvilket Ehrhart samlat i Upsala, och hvilket derfore eger ett storre varde, att Yaxterna derstades kunna anses att vara beståmda enligt Lin- né's egen åsigt af desamma, så anser Han, att Han genom denna Vaxt-Samling for- matt att lemna vigtiga upplysningar, hvil- ket kan synas vid afhandlandet af Slagte- na Thalictruni j Hypcricam , Erysimum ^ Hieracium j Rumeæ , Jnncua , SaliXj m. fl.. Forf. omnamner derefter, att denna Flora utgores af i i3 phanerogamiska Yaxt- Familjer samt Filices eller Ormbunkar med 5oi Slagten och 1 285 arter, jemnte en mangd af varieteter, hvilka af Forf. upp- stallas i gradationer med namn af Unter- ^) Index Plantaiiim, qnæ circa Gustroviam spon- te nascuntiir, Phanerogamariim. Scripsit J. P. Pia hl. — Proslat Giislroviæ apud Opitzium. — MDCccxxxvii 8:0. pp. IV & e^. «79 Arten, Schein-Arlen, Ali-Arten, Spiel-Arten och Abiincleriingen, sa alt inalles 2106 Vaxt-fornier upplagas. Forf. erinrar derom, att Hannovers Flora lemnar i flerlalcligt afseende nya bidrag till Tysklands Flora, i det att dels såsom nya arter h^v uppi^ovns Sideritis her- cynia och Lasiagrostis variegata samt in- emot F 50 varieteter eller "Spiel-Arten,'* sasoin Forf. benamner dem, dels har upptagas sådana arter, hvilka hitintills mest aro fiindna i det hogre Norden, men nu af Forf. upptackta innom Hannover, så- som MfrioplirUuin alterniflorum D.C. , Artemisia rupestris L. , Salix stiptdaris Sm., AUiiun stiictuni Schrad., Careæ ar- gyroglochin Hornem., C. loliacea L., 7V/- ticiini acntuin D.C, samt slutlisfen afven sadane, hvilka i Tyskland åro sallsynla eller forut icke fundna i de nordligare delarna af detla Land. Derefter fol- jer en systematisk ofversigt af de tyska hiir afhandlade Vaxt-Famiijer, hvilka en- dast till namn anforas. Sedan meddelas en iippstallning af de Dicotyledoniska Fa- niiljerna och Sliigtena. Nu vidlager sjelfva Flo-.an, i hvilken Vaxterna aro uppstailda efiei- Vax.t-Famil- jerna, borjande med Dfcnty/eJonece: Ranun- culdceæ. — Slågten och arter upptagas utan kan ne marken. Efler art-namnet forekomma de vigtigaste synonymer, uppgifter om var- aktighet, vaxt-plats och våxt-stållen, hvilka sednaste aro hosrst talrika, och lemnas i geographisk ordning ifrån Landets sytlliga trakter till de norra; slutligen folja cri- tiska anmiirkningar feir de arier, om hvil- ka Forf. haft upplysningar att medclela — Ranunculaceæ: Vid TliaUctrwn sim- plex L. an lages Th. tenuifoliuni Sw.z. så- som synonym, eller iinnu noggrannare så tores den till den form af Tk, siinpleæ j hvilken af Willdenow blef kallad ZVz. luserpitufoUum , och 77^. ^alioides^id^\\. iir en afart. — 21i, ani^itstifolluni Jacq. Hort. Vind. T. 3. Tab. 4^ ^ch 2^Ii. n/gricans Jacq. Fl. Austr. T. 5. t. 4 2, anses att vara skiida arter. — Vid Th, minas L. b. ma- jus Lipptages Th. mn/us Jacq. Fl. Austr. T. 5. tab. 4^0. — Sliigtena Pulsatilla Tournet' , Hepatica Dillen, och Flcaria Dil- len, erkiinnas. — Ranunculiis divaricatus Schrank, (i?, aquatilis j3. Linn., K. Pan- thotrix et, & /3. D.C.) och R. jiaitans La- niarck [R, aquatilis }>. Linn.) antagas så- som vårande ifrån R. aquatilis L. skiida arter, men Forf. anmarker, att R. divari- catus bor vidare granskas, om den fortje- nar att såsom art frånskiljas. — Vid y^co- Tiituin Napellus L. et. elatuin i^Jc, neuber- gense D.C. Syst.) sages, att ^c, Na- pellus ifrån Fahlun ar en nordisk form, hvilken blott skiljer sig genom lagre stjelk, niera hoptrangd blomklase och smala blad- llikar. — Till ^. Cammaruin L. hanfores j4c. neomontanuin Wiild.. — Sempervi- væ: Af Seduni 2'elephiuin L. upptages en varieté ■•'' "floribus purpurascentibus" (^S*. purpureum Reichenb. Fl. exe, S. Tele- phiuin p. purpureum Linn.). Denna iir har den vanligaste formen, hvaremot den med gulgrona blommor iir den siillsyntare. — Var. a. inaxiniuin {^S. muxiniiun Reiclieiib , S, Tel ep II. g. iiiaxununi Linn.). For f. an- nuiiker, att S. Telep/iinni Fl. Dan. tab. 68(), om den ej ar lecknad efter en genoiii odlini! urartad Viixt, fbrestaller en från S. Telepliium skiid art, hvilken troligen iir S, Telephiitm pmpureuin Y, Linn.. — Vid Se du in rejleæum Linn. Sp. Pl. & Fl. Sv. App. anfores S. rupestre /3. Linn. Fl. Sv. p. 1 53. Dess variete ci, glaucnm ar S, rupestre a,. Linn. Fl. Sv., S. refleæuin Fl. Dan. t. 1818, S. glaucani Smith. — Vid S* rupestre Linn. Sp. Pl. (excl. syn. Fl. Suec. & Dillen. Hort. Elth.) sager Forf., att denna art iir i Sp. Pl. bestiimdt cha- racteriserad genoni "folia glauca, crassius siibulata, qiiinquefariam iiid^iicata ;" den har tilltryckta (imbricata), i regelbundna ra- der stående, stylVa, niistan riita, aldtig tillbakabojda blaaktiga blad, hvaremot S. reflexum har lost och oregelbundet i ra- der stående ])lad, har och der eller ensidigt krokta iilVenval tillbakabojda blad, hvilka vid odling aflagga sin blaaktiga farg. — S. rupe- stre Smith Engi. Bot. t. i-yo & Engl. Fl., Mert. & Koch Deutschl. Fl. ar en skild art, livilken Forf. vill kalla S, Dilleuiauuni , emedan den iir afritad i Dillen. Hort. Elth. tab. 256. f. 333. Den iir ej funnen i Tyskland. Han anser ock, att S. For- sterianuni Smith Ensil. Bot. tab. 1802 bor erkiinnas såsom egen art. — S. villosum L. forekommer hiir på sumpig, torfbunden iingsmark. — Fragariaceæ • Vid Geuni ur- hanwn upptages såsom en batard. eller va- rieté G, rivall-urbanum j, hvilken iir G. »82 lirhriduni Elnh. Heijj. , G, intermediuin Ehih. Beitr. 6., Mert. & Koch Deutschl. Fl., Fl. Dan. tab. 1874- — Af G. rlvale finnes batarden eller varietelen: G. iirba- no-rivole j, som ar G. intermedliim W i Ild. Hort. Berol. t. 69. Forf. aniiiarker, att Ehrharts G. intermedium tydligen till- liorer G. urbanuni L., och har mindre, uppratta, eller svagt lutande blommor, utspan ade blomioder-blad och långt-till- spetsade flikar hos de otra sljelk-bladen. — Wiildenow^s G. interniediuin till- horer deremot G. rivule L. , och har stor- re, slaikt lutande blommor, tillslutna blom- foderblad och korrt-tillspetsade flikar hos de ofra stjelk-hladen. — - Vid Potentilla opaca Linn. erinras, att den ar så nara besliigtad med P, verna L. , att den tro- ligen med tiden hlifver antagen såsom va- riete af densamma. Forf. sager derjemn- te, att P. opaca Engl. Bot. tal). 2449 ^j tillhorer den Linnéi.^ka P. opaca, men att de engelska Botanislernas beskrifningar af P. opaca ej emotsvaia den gifna figuren. TormentiUa L. forenas med Potentilla. — ÆchemiUa montana Willd. Euum. upp- tages såsom egen art; den vaxer på Haiz och blom m ar en månad sednare an J. vfi/s^aris L.. — Rosaceæ: Rosa ar ven sis Huds. iir har sallsynt. — R. cinnaino' niea L. finnes ock hiirstades. — Af R. vil- losa L. (i?, pomifera Borkhaus.) upptagas varietelen ol. ovata (/?. villosa L., /?. to- mentosa Sm.); b. niollissima Gmel. Fl. Bad.). — Af Pl. canina har Forf. en variete a. pnherida {R. 5^5^77^ Woods, R» collina Sm., R, coriifolia Fries); b. setosa [R, col- 1 83 lina Xacq., E. cliimetoruni Engl. Bot.); c. subvillosa (/i. dumetorum Thuill., R,col' lina p. D.C. Fl. Fr., R. sepiani Boikh., R. cæsia Engl. Bot.). — Poniaceæ: Till Slagtet P) rus hanforas iifven P. domestica Sm. (^Sorbus domestica L.), P. Aiicuparia Gærtn. {Sorhiis Aiicuparia L.) och P. Aria Ehrh. {Cratæs^us Aria Linn. Sp. Pl.). — Slagtena Amelanchier Meclicus & Cotone- aster Med. antae:as. — Malvaceæ: Till Malva vulgaris Tiagi Krauterb. hånfores M. neg/ecta Wallr. (M. rotundifolia /3. ^randior W.b.g.), och såsom M. rotundi- folia L. anses M. pusilla Engl. Bot., {M, boreal is Wallm.). — Tiliacece: Af Tilia forekomma hilr: i. T, europæa L., Engl. Bot. t. 6io (2\ vul2:aris Havne, 'I\ inter- media D.C. proclr. (excl. syn. Wahlenb.). Variete' a. (Unterart) 2\ panciflora (7\ pauci flora Hayne Arz-Gew. T. 3. t. 4^» T, platjphylla DC. procli'.). — i.V.par- 'vijlora Ehrh., Engl. Bot. 1. ['^oB. {2^, mi- crophylla Ven ten., T, europæa \. borealis W.b.g Fl. Sv.). — Geraniaceæ: Geranium rotundifoliuni L. iir sallsynt, men G. pu- silluni L. synes vara allman. — Hyperi- cineæ : Af Hypericum vaxa hår nio ar- ter. H. tetrapterum Fries [H. quadria- latuni W.b.g.) ar albniin. — fl. guadran- gulum Linn. Sp. PL, Diss. de Hyp. (^H, dubium Smith Engl. Bot. t. 296). Variete a. (Spiel-Art) perfoliatum (//. cjuadrangu- lum W.b.g Fl. Sv., H. teiragonum Fries Fl. Hall., H, commutatum Nolte., //. du- bium Leers.). Forf. anmiirker, att enligt exemplar af H. rjuadrangulum L., sandade ■84 af Elirhait viJ Upsiiki, nfvensom enlii>L Linné's yLlrande i den anfoida afhand- lingen, bevisas, alt den form, hvilken sak- nar genomskinliga glandler hos bladen, och som ar allmannast i Tyskland, ar den verkliga //. qu^tdran^^uUun Linn.. — Forf» lilliigger, att bada Formerna forekomma i Sverige enligt exemplar, skickade af Prof. Wall len berg, och lill folje af den af ProF. Fries i Fl. Hall. f^ifna beskrifninij. Varieteten skall allisa utmarka sig med jqenomskinliga glandler bos bladen , ocb bar nier tilblldade stjeik-kaiiter. Alt Linné iirskiljt dessa jjada former ar knappasl troligt. Forf. erinrar derjemnte, att mai> ock IriifTar exemplar af hufvnd-farmen med spridda pnncter, och på t(K-ra stallen {>ii« ner man andra, hos livilkas stjelkar det ena paret af kanlerna alldeles forlcH'a sig. — Epilobineæ: Vid Epilobium parvijlo- ritm Schreb. anuiaikes, att Ep. livulare Wdj.g. kan anses såsom en nordisk form af denna art. — Af Ep. rosewn Schrel). iipptages en vaiiete' "'' floribns saturatiori- biis, till hvilken hanfåres Ep. piirpareitm Fries Fl. Hall. — FcVrf. sager ock, att De Candolle i Fl. Fr. och i Prodr. T. III. alldeles misskant E. roseumj i det alt de ilesta deistades upptagna synan viner till- hora E, or^yamfolhun Lamarck [^E. alsinæ- foliuin \illars). Delta gallei- i svnnerhet for Ep. triL:^onnni ScXiVduk, hvilken af Me r- tens odl Koch upptages såsom egenart^ då de nied densamma forena E. niofi- tanuin afpestre Jacq. (^E. alpestre Hoppe Cent.), utesluta E. alpestre Schmidt och 185 Leskiifva tien a f Hoppe besLanida Vaxt. Men så val J a cq u i n \s , II o p p e ' s och SchmiLlt's E. al pest re ar E. ori^^anifoU- icni Lam.. — A f Ep. tetra^onum L. har Forf. foljande varieteter: a. ramosissiinum {Ep. tetragontim p. Willcl. , Fl. Dan. tab. 1267, Ep. obscuruni Schreb. Fl. Lips., Reichenb. Ic. 2. t. 190). — b. puheruhun (Ep. virgalwn Fries Fl. Hall., E, tet mg. ]9. virgatutii W.b.g.) — c. montanum [Ep. nutans Schmidt Fl. Bob. Cent. 4- [>• 82. t. 4f)7' Reichenb. le. 2. t. 180. f. 3 1 3). — d. alpinuni {Ep. alpinicm Linn. Sp. Pl. Ed. 2, Fl. Dan. t. 322, Engl. Bot. tab. 2001). Forf. anmiiiker, att man ansett markets delning (Oikning) eller icke del- ning hos £/j//o^//-arterna såsom något ofor- iinderligt, och deriippå grundat arternas åtskiljande ocii uppstiillning. Orsaken till denna villfarelse, sager han, ar tvåfaldig. 1:0 befinnes markets beskaffenhet stå i sand^and med blommans utbildnings-till- stånd; forst då detta ar slotadt, hafva markets flikar bildat sig, och f()r liastigt utvecklade eller sent efterfoljande blom- mor hafva ofta odelade (oflikade) marken, då de, i vanlig tid utvecklade, i sammu klase, hafva dem delade. 2:0 Hiinga hos några aiter markets flik-stycken så fast tillsammans, att det fordras det omsorgs- fullaste anviindande af ett tjenligt instru- ment for att under forstorings-glas se delningen, afven då den går djupt ned. Detta anser han i synnerhet vara handel- sen med B^p. roseiun och Ep. tetragoniun. Hos det forrå fann Forf. miirkena mer« i86 jindels djupt Ivåflikade, men halfterna kliL- J)a fast tillsaiiimans; hos det sednare fann Forf. så val fyiflikade, tvaflikade och ode- lade (oflikade) marken hos samma exem- plar. Af dessa orsaker harleda sig, sager Forf., molsågelserna om markets beskaf- fenhet hos Epilobii-nilevna. Forf. erinrar slutligen, att alla tyska i^/Ji7o^//-arter haf- va vid normal utveckling flikade marken, och hos de på bergen vaxande former å ro dessa flikar mindre markbara. — Vid Cir- cæa Lutetlana L. upptages en variete (Spiel-Art) a. cordi folla [C. al pina Engl. Bot. tab. »o5'^) och batard eller varieté (Schein-Art). c. al pinn- Lutetlana [C. Inter- media Ehih. Herb. (Exemplaren ifrån It), C. Lutetlana j3. W.b.g.). — Åfven vid. C. alplna L. forekommer en batard eller va- rieté (Schein-Art). Co Lutetlano-al pina {C. Interniedla Ehrh. Herb. (Exemplaren ifrån Deislei), C, alplna p, Schrad. Fl. Germ.). Forf. sager, alt till folje af bestamningen af dessa 2 batard-bildningar, så forklaras sarskilda Forfattares motsiigelser om blom- bildningen hos C. Interniedla, Hos bada batarderna fortvina frukterna nastan utan undantag. — Lytkrarleæ: Vid Elatlne Hydroplper Linn. (E, SchkuJirlaua Hayne. Schkuhr. Handb. t. logS) erinrar Forf., att han i Hannover blott funnit denna art med oskaflade eller knappt markligt skaf- tade blommor och frukter, ehu ru Mer ten s och Koch i Deutschl. Fl. T. 3. s. 69 an- se den med långskaftade blommor forsed- da EL hexandra D.C., Engl. Bot. t. f)55 {E., trlpetala Smith Engl. Fl.) såsom den 187 i Tyskland allmannast tbrekonimande art. — Foif. anmarker afven, att El. H/dro- piper D.C., Vaillants Bot. pai is. tab. 2. f. 2. (£*. major Alex. Brann) tir en itVån den ty ska och den nordiska vasendtligen skild art. — • Saæifragacece: Saæijraga cæspi- tosa L. forekommer på Harz, och af den- samma upptagas talrika varieteter, fordom ansedda såsom arter, t. ex. iS". decipiens Ehrh., villosa Willd., palmata Sm. m. fl.. — Futnariaceæ: Af Fwnaria ojficlnali^ har Forf. 2:ne varieteter: a. scandens af 2 till 3 fots hojd och b. min or {^F, deusi- flora DC. prodr.), som knappt ar en half fot bog, har blommorna axformigt tåta och något storre. — F, Vaillantii Loisel. våxer afven har. — Cruciferæ: Af Bar- haræa vuh^aris Br. har Forf. en variete: a. patens (i5. vuigaris p. W.b.g. , B. ar- cuata Reichenb. , B, taurica D.C.). — Till Sisymbrium banfores ock S. Alliaria Sco- pol. (^Erjsimuin Alliaria L.). — Vid Ery- simiun liieracifoliuin L. Reichenb., le. I. tab. 12. anforas såsom synonymer E. strictwn Fl. d. Wetter., Mert. & Koch Deiitschl. Fl., E. virgatum D.G. prodr.. Till varieteten a. snbintegerrimiun hora E. "virgatfim Roth, Mert. & Koch 1. c, Rei- chenb. Ic. 2. tab. t49>, E, longisiliquo- siim Schleich., D.C., och Forf. sager, att E. Jiieracifoliiim L. och E. odoratwn Ehrh. blifvit mycket forblandade i DeCandol- 1 e's Syst. och Prodr.. — E. odoraticinYX\\\\,, Mert. & Koch Deutschl. Fl. (£*. hieraci- foliuni Jacq. Auslr. I. lab. ^S., E. stri- dum D.G. Syst. (excl. syn. Fl. Wetter.). 1 58 Foi f. hilloroi" ock Cheyrnntlius erysimoi- des Linn. Fl. Sv. enliol. Elirharrs Hei* ])aiiLim. — En varieté: a. crepidifoliuin {E. crepidifoUum Reichenb. Ic. I. tab. G, E. lueracifoliuin D.C. Syst. (namnligen art- miiike och beskrifning)). — Forf. anm ar- ker, att stiftets foihållande i lanojd till ski- dans bredd har han funnit foranderligt. — Farsetia Br., Capsella Moench., Teesdalia Br., Neslia Desv. antagas. — Vid CocJiIe- aria ofjicincdis L. sager Forf. , att vid ku- sterna, hvarest sand ar den rådande jord- griinden, ofvergå de i det feta bafs-slani- juet en fot hogt vaxande plantor till min- die former; med aftagande storlek blifva Jdaden njnrformiga, njurformigt-rundade, och hos små 4 ^^^ 5 tum hoga exemplar sliitligen runda och helbreddade; iifven skidorna ofvergå nu hos dessa små exem- plar till cirkelrund form. Forf. tillagger, att då man vid kusterna iakttager dessa forand ringår, så ofvertygar man sig latt, att C. Q^roenlandica L. och C pyrenaica D.C. ej iiro egna arter, utan endast for- mer a f C. ojjicinalis L.. — Vid C. angli- ca L. anmiiikes, att C. anglica Wahlenb. Fl. Lapp. ej horer hit, enligt exemplar af Forfattaren; den niirmar sig snarare till C. olj/ongifo/ia D.C. — Till Slagtet Armoracia Kupp. hanfdres ock J. amphi- bia Mey. (^l\asttirtiuni amphibium Bi., Si- symbr. ampliibium Linn.). — PapiUonaceæ: Till LathyriLs pahistris L. horer L. vi- ciæformis Wallr., D.C, och ar endast en form med mera jemnbreda blad. — Vid L, heteropfiyllus L. [L. iniermedius Wallr., D.C.) npptages varielclen a. nn//ngu9 i^L, latifoVuts Linn. Fl. Sv. Ed. 2, L, syl ve- stris j3. platjplijUfis W.b.g. Fl. Sv.), FL Ban. tab. 785. Forf. anmiirker, alt hos L. heterophyllus , hvilken hai- bredare, kortare och trubbigare blad, iiro bloinfo- diets 3 nedre tander niistan tre ganger så langa som de ofre, då deremot hos L, sylvestiis de nedre blomfoder-Uinderna i langd knappt ofvertrafta de ofre. — L, heter ophylUis biir ofla blott ett blad- par pa bladskaftet, men Forf. tror ej, att den går ofver till L. sylvesiris. — Af Ficia cracca L. anses r. ienuifolia Roth såsom en variete: teiniifoUa ^ och af J^, sativa L. anfores en afart ani^nstifolia , hvil- ken iir V, angustifolia Roth (/^. sativa p. Linn.). — Forf. skiljer med Schkuhr Lotus u/iginosus (L. nia/ or Smith) ifrån L. corniculatus, emedan han ej sett den genom mellan-former ofvergå till L. cor- niculatus. Han sager, alt den ock synes ega ett olikartadt parenchyma, emedan den vid torkning blånar, hvilket Z. cor- niculatiis ej gor. Det an markes, att Me- lilotus Kochiana Willd. {M. dentata Wallr.) har små gula lukllosa blommor, och de irreguliert skrynkliga friditerna aro inorkt fargade och utan hår. — M. ojficinalis Willd. har stora valluktande gida blom- mor. — M. vulgaris Willd. har små hvi- la blommor. — Vid M. Petit pier re an a Willd. (y¥. arveusis Wallr.) erinrar Forf., att han aldri» funnit den med hvita blom- mor, och att W i 1 1 d e n o w s uppgift om dess hvila blommor beror af ett misstag, samt 190 alt De Canclolle anglfver hlomaiornas farg att vara gal (Schrad. Neu. Journ. 2. 2. u. 3. S. 337.). — Vid AnthyUis vnl^ neraria L. upptages en variete' a. sericea, hvilken år Anth. marltima Schweigger. — Vid Ononis arvensis Relz. (W.b.g. Fl. Sv., Fl. Dan. tab. i584), omnåmnes, att den år O, spinosa a. mitis Linn. Sp. Pl. Ed, 2, & FL Sv. enligt af Eli r ha r t vid Up- sala samlade exemplar och O. procurrens Wallr. , D.C. samt O. A/r<://26/ Auctor , men ej Jacq.. Variete: a. repens år O. re- pens Linn. Sp. PI. Ed. 2. (Hayne Arz. Gew. II. tab. 44 > Dillen. Hort. Elth. t. 25, O. procurrens p. repen'i Y).C), — Forf. sager, att på mager stenig jord bildar den bojliga tornar, blifver lagre och ligger till storre delen af sin långd utefter marken, har kortare, triibbigare blad och luktar då mindre illa ån den vanliga formen. Varieteten år alldeles nedliggande har hvit- aktig stjelk och nåstan runda blad. — Forf. anmårker, att O, arvensis Wallr. åi* O, hir- cina Jacq. Hort. Vindob. T. 1. tab. pj {O. altissima Lamarck. Ene. T. r. p. 5o6), hvilken år en ifrån O. arvensis Relz skild art, som ej finnes i Norra Tyskland, i Scandinavien eller i England. Han til- lagger, att Dryander's anmårkning i Re t- zii Obs. bot. P. 2. p. 21 gaf anledning till den oriktiga tanka, att O. arvensis Relz. tillhorde O. Iiircina Jacq.. — Till O. spinosa L hånfores O. spinosa j3. Linn. Sp. Pl. (Hayne Arz Gew. T. ir. tab. 43, O, arvensis p. Smith. Fl. Br., O. spinosa ^. De Cand. Prodr.). — Till Varieteten '9' a. ghtbrescens horer O, spinosa Y, D.C., 0. aniiqiLorum Linn. Sp. Pl.; den ar smalbladig och har tornar, hvarigeuoiii den skiljes ifrån den strafbladiga och mer- andels utan tornar vårande O. arvensis a. repens. — ■ PolygaJeæ : Poljgala comosa Schkuhr. har Forf. åfven funnit med vio- lett-blåaktiga och med hvita blommor. — A f Pol. vulkanis L. anses P, aJ pest ris Reichenb. Ic. I. lab. 26. f. 45- såsom en mindre form. — Varieteten a, stenoptera år P. oxyptera Reichenb.. — Varieteten b. deci piens ar P, amblyptera Reichenb.. — Vid P, amara Linn. anforer Forf. af- ven Jacq. Fi. Austr. T. 5. tab. 4 '2, D.C. prodr. (artmarket), och såsom synonym Reichenb. Fl. excurs. (under P, uli^^inosd) & Ic. I. tab. 22. f. 42 och P, amarella Reichenb. Fl. exe. (under P. amara) & Ic. 1. tab. 22. f. 4^> 44? ^cn varierar med blåroda och med hvita eller af hvitt och blått fargade blommor. Varieteter finnas: a. stenoptera, till hvilken horer såsom syno- nym P. aiislriaca Reichenb. Ic. I. t. 2 r. f. 39 (då blommorna åro hvitaktiga). b. tenella; hit hanfores P, uiiginosa Reichenb. Ic. I. tab. 2 1. f. 4^ & 4'* — Reichen- bach's synonymer iiro har mindre re- digt anforda. Koch har, som det synes, båttre ordnat vai ieteterua. — Violarieæ: Viola arenaria D.C. an tåges såsom egen art. Varieteten a. livida år V, arenaria p. Mert. & Koch (K Jllionii /3. Reichenb. Ic. I. tab. 'jZ), — Af Viola canina L. upptager Forf. 4 varieteter: a. sylve^tris {V, sjlvestris Reichenb.). b. ericetoruni 192 {V, I an ei f oU a Thore), c. collina [V, eri' cecoritni Schrad.). cl. calcarea [F. canbia p. calcarea Reichenb.). ■ — Till V. lactea Sm. Engl. Bot. t. 44^^ hanforer Forf. af- ven V, lactea Mert. & Koch Deutschl. Fl. (inecl uteslulande af V, lancifolia Tho- re, Reichenb. & Wallroth), Reichenb. Fl. exe. (med uleslutande af V, persicifolia Schreb. & Roth), Ic. I. tab. 99 (med ule- slutande af figurerna c. d. e. f., hvilka lillhora V, persicifolia) , V. lactea et j9. st riet a W.b.g. Fl. Sv. (Z-^. sta o ti in a Mert. & Koch, y, Ruppii xlllion.). Fui f. an mar- ker, att han af D:r Tengstrom ei hal lit lappska exemplar af Viola montana L., hvilka aio en blåblommig V. lactea i Syitå" nare stadium, och att med densamma Lif- ven instammer, h vad W a h I e n h e r g sager i Fl. Sv. om Viola montana. Emedlcitid iir viil denna anuniikning oriktig, emedan Svenskarnes V. montana ofelbart horer till V. canina^ om den med nagon annan skall forenas. — Vid V. persicifolia Schieb. anfores V. pratensis Mert. & Koch såsom synonym. — Till varieteten a. puhescens horer V. persicifolia Mett. & Koch (med uteslutande af den del af Synonymien, hvilken tillhorer hufvud-arten) Reichenb. le. I. tab. 100. Harvid maste anmiirkas, att sv non v mer na for V. lactea och V, persicifolia Schrad. fordra en ytterligare sransknino[. De Svenska Botanislerna anse: 1:0 Att till V, persicifolia Schreb. horer V. stagnina Mert. & Koch, hvilken ar V, lactea p. st ri eta W.b.g. Fl. Sv. (med uteslu- tande 193 tande af Fl. Dan. tab. i^sp). 2:0 Till f^. pratensis Mert. & Koch liaiiforas V. lactea Smilh och V. lactea et. W.b.g. Fl. Sv%. SUitligen åtskilja Svenskarne afven V, stri- eta Hornem. Fl. Dan., hvilken anses vara T^, nem or alis Kiitz. och V, Ricppil Koch. — Du naninet V, lactea Smith iir aldst, så bor det val ratteligen antagas i stallet lor det vida yngre V. pratensis. En an- nan fråga ar den, ora dessa Våxter ega tillrackliga och siikra kiinnetecken for att kunna med skal antagas såsom arter. — Om /^. tricolor anfores, att jordgrunden har ett mycket mårkbart infljtande på månsftalden af dess former och olikhe- ten af bestånds-delar och krafter hos denna Vaxt, hvilket infly tande man kan iakttaga, om man bereser Landet i sam- manhang ifrån bergs-trak terna ut till ku- sterna. De laga och storblommiga former- na af y, tricolor tillhora den kiselbundna och kiselbundet sandiga bergs-grunden, och endast genom bergs-vatten fores den ned åt Landet. Deremot blifva blommor- na smarre på slatt-landet. 1 torr och het sand i låglandet beklades Vaxten i fler- faldiga grader med styfva spåda hår, och denna jord-grund orsakar en mångfal- dig forandring af blom-fargorna. — Sile- neæ, — Forf. anser, att flera hithoran- de Slagtens kannetecken ånnu aro vack- lande, och Han meddelar derfore sådana, hvilka han anser vara bestamdare *). — ^) Dianthus L.: Calyx tubulosus, cylindricus, basi bracteatus. Pet. 5 ungue lineari. Caps* i-locularis." Prof. fVikstromx Jrsber. 183S. ^^ '94 Till LycJinis hiinforas ock L. Githago Lu- niaick {^Jgtostenima Githa<^oh.)y oe h For F. lUskiljer L. vespertina Siblh. (Z. dioica jø. L.) ifrån L, dioica Linn. med roda blommor. [L. diarna Siblh.). Han an- marker, att de arter 2X Silene , hvilka ega enrnmmisjt frohus, tillhora Ljchnis, — Slagtet Viscaria Rupp. antages: V. vid- garis Rohl. {T^ychnis Viscaria L.). Hit horer ock den syd-tyska Vise, al pin a Mey. [Lyclifiis alpin a L.), hvilken i De Can- é dolle's Syn. Fl. Gall. p. Sgi oriktigt iipptages i aldelningen med enrummigt frohus och i Prodr. med ? an fores med femriimmigt frohus). — 1 Slagtet Silene forekommer iifven S. Ciicubalus Wibel (^S. in flata Sm., Cnciihalns Behen L.). Slag- tet Ciicuhalus har hiir blott en art: C. hacciferus L.. — Alsineæ: Till Stellaria 1j. hiinfores ock St. aqnatica Scop. (Cera- stiuni afffiaticum L.). — St, glaiica Wi- ther. eikannes såsom egen art. — Af St. sraminea L. har Forf. Varieteten a. sea- Gypsophila L. : Cal. tu])ulo.siis, basi nn- diis. Pet. 5, in ungiiem breveni cuneatum alleniiata. Caps. i-locularis." Saponaria L.: """Cal. tiihulosus, basi nu- flus. Pet. 5, ungue Jineaii. Caps. basi 2-I. 4-locnIaiis." Lychnis L.: "^Cal. tubulosus, basi nudus. Pet. 5, ungue lineari. Caps. i-locularis." Viscaria Pvupp. : ''^C/x/. tubulosus. Pet. 5. Caps. 5-locularis." Silene L.: ^"Cal. tubulosus. Pet. 5. Caps. 3-loculaiis." Ciicubalus L.: '^Cal. tubulosus. Pet. 5. Bao- ca.^' [Cucuh. hacciferus L.). m5 briusciUa j, hvilken Forf. anser att vara St. Friest ana Seringe i D.C Prodr. [St, lon^ifoUa Fries, ej Miihlenb.), men Prof. Fries upplyser, att denna variete ej ar den verklisfa St. Frienana, utan cii form af St, graininea. Forf. sager, att iaktta- gelser af varieteten i kust-sands-trakterna har ofvertygat honom, att St. graminea ofvergår i ^S"^. Friesiana. Uli Stellaria upptager Han ock ^S"^. umbellata Meyer, hvilken ar Holosteuin umbellatum Linn., som Han uppstaller i en egen afdelning "floribus umbellatis," då de ofriga uppta- gas i afdelningen "floribus cymosis." — Forf. anmarker, att hos Alsineæ ar indel- ningen efter antalet af befruktnings-delar- na hogst osaker, hvarfore han anser for- månligast att bestamma Slagtena efter for- hållandet af antalet af frukt-skalen hos det alltid enrummiga frohuset till antalet af Stiften '^). — Vid Cerastium viilgatum Linn. Sp. Pl. & Herb. , Engl. Bot. tab. ^89 an- ') Stellaria L.: ^'Cal. 6-sepalus. Pct. biparti- ta, bifida 1. lacinulala. Caps. i-lociilaris, ovata, valvis stigmatum numero duplici (61. 10) dehiscens." Cerastium L. : Cal. 5-sepalus. Pet. 5. bi- fida. Caps. i-locularis, cylindracea, apice subcLirvato valvis stigmatum numero duplici (8 1. 10) dehiscens. Arenaria L.: Cal. 5- (rare 4-) sepalus. Pet. 5 (rare 40 integra. Caps. i-locularis, ovata, apice valvis stigmatum numero duplici (6 1. 8) dehiscens. Alsine L.: ''"Cal. 5- (4-) sepalus. Pet. 5 (4) integra 1. o. Caps. i-locularis, valvis stig- matum numero simplici (3, 4 k 5) dehiscens." 't .* foras såsom synonymer: C. ovale Pers., C. ^lomeratum Thuill., och vid C. 'visco" sum Linn. Sp. Pl., Engl. Bot. tab. «^90 upptages såsom synonym C, triviale Link. Dess variete' a. glabrescens ar C. holosteoi- des Fries. — Forf. sager, att de af E li r h a r t vid Upsala samlade och med namn af C. viscosfitn betecknade exemplar af denna Vaxt bestyrka Smith*s utsago, att den med langa blomskaft och vanligen mindre glandideust-klibbiga arten ar Linné*s C, njiscosum. Forf. tillagger, att fastan den ofta forekommer mindre ghmdideus och knappt klibbig, så finner man lik val exemplar, hvilka i klibbighet ofvertriiffa C. brachjpe- taliim Desportes, men att foihållandet af blomskaftens langd till blomman, samt blad-formen liitt åtskilja dessa arter. For denna C brachypetaluni Desport. anforas såsom synonymer: C. barbulatum W.b.g. Fl. Garp. och C. strigosnm Fries. — Vid Alsine teniiifolia W.b.g. fol jer Forf. den af Me r ten s och Koch gifna åsigt, att Als. "viscosa Schreb. iir en variete af den ofvannamnda, (^Als. tenuifolia a. '\nscosay Till Alsine hanforer iifven Forf. alla arter af Sper^fila och Sagina; således har han har Alsine nodosa Mey. {Spergula nodosa L.); Als» sa^Jnoides Mey. {Sperg. saginoi- des L.) med varieteten a. mucronata (Sperg. siibulata Sw.z.); Als. procumbens Mey. {Sagina procumbens L.) & Var. a. ciliata (Sag. ciliata Fries); Als. Donii Mey. {Sag. maritima Don, S. stricta Fries); Als, ape- tala Mey. {Sag. apetala L.); ^S". arvensis Mey. [Sperg, arvensis L.) &■ a. maxima »97 (Sperg. maxima Weihe); jdls. pentandra Mey. (Sperg, pentandra L.) vch variete- len a. sativa (Sperg. sativa Boenningh.; Jls, margiuata Mey, [Jls^ marina W.b.g. Fl. Sv., j4reu. marginata D.C. , y^r. nia- rina Engl. Bot, t. pSS). Forf. amnarker, att Arenaria media Linn. forbli fv er eii tvifvelaktig Viixt, afven om uian uteslu- ter alla synonymer. Blommorna hos den- na Als, marginata jiro ej hvita, såsom Linne' benamner dem, utan blekt rosen- roda. Forf. anser, att den ar en ifrån A. marina alldeles skild art, och han sager, att då man ser dem vid hafs-strander, så urskiljer man dem latt ifiån hvarandra. A. marginata har dubbelt storre, mycket hlekare blommor, och dess frohus aro dub- belt langre an blomfodret. Den yiixer har endast vid hafvet. — ■ Als. marina [Åren, marina Roth, A, rubra /3. L., Fl. Dan. lab. 74<^') vaxer så val vid Salt-kallorna och Salinerna som på hafs-kusterna. — Umbelliferæ : Dessa aro i allmiinhet ord- nade enligt Koch*s uppstållning. Vid Cnidium venosum Koch upptager Forf. såsom synonymer: Seseli venosum IlofFm- Fl. Germ., S. dubium Schkuhr, Selinum lineare Schumach.. Han anmarker, att denna Vaxt troligen år Selinum sylvestre Linn.. — Till Sium hånfores iS'. inunda- tum Wiggers [Sison inundatum Linn.). — Corneæ : Cornus suecica L. år funnen i Ost-Friesland. — Gentianeæ: Vid Gen- tiana Am ar ell a Linn. anforas såsom syno- nymer: G. axillaris Reichenb, Ic. IL lab. l3o och Q, obtusifolia Ic. IL tab. 129. f 248. derjeiiinLe upplagas toljandc variete- ter: a. ericetorum (G. ii/ig/nosa Willd., Reichenb. Ic. 1. tab. 58. — En afait y^. gratidijlora (G. gennaTiica Willd., Barrel. Ic. t. 102). -^ Varieteten a. minor ar G. critica Elnb. Herb. exs. N. i52. — Forf. erinrar derom, att G. obtusifoUa Willd. Sp. PL, som år en Alp-Våxt, skiljer sig ifrån den allmånna storblommiga G. Ania- rella endast med den i forhållande till blom-fodei -flikarna kortare blom -pipen. Men Han tillagger, att hos alla former al G. Aniarella visar sig emedlertid detta forhållande så forånderligt, att man ej kan medgifva denna omstandighet en råttighet att gr Linda en egen art. — • AsperifaUæ : Till Mrosotis palustris Wither. (/]/. scor- pioides j3. palustris Linn. Sp. Pi.) hånfo- ras såsom synonymer M. pcdnstriSj laxi- Jlora &: strigulosa Reichenb.. — M. cæ- spitosa Schultz (/f/, lin^ulata Schultz., S, scorp, j9. parvijlora W.b.g.) synes vara allmån. — M. sjlvatica Hoffm. (Æ/. scorp. sylvaiica Ehrh. Herb. exs., M, scorp. Fl. Dan. t. 583 (venstra fig.). Denna art fin- nes åfven med gula och blå samt med hvita blommor. — Varieteten b. montana år M. al pest ris Schmidt. — Vid M, ar- ■vensis (M scorp. et. arvensis Linn., M, intermedia Link) anmårker Forf , attEhr- hart åfven medferde denna Våxt ifrån Upsala, och hade den i sitt Herbarium med den af Linne gifna benåmning, men att Han sedan i Hannover samlade M. are- nåria Schrad. (M. stricta Link) och utde- lade den i sitt Herb. exs. N;o 5i med ^99 nanin af 3L scorpioides arvensis. — Till M, hispida SclilccliLend. anforas foljande synonymer: M, arvensis Link, M. arven^ sis y, par vi flora W.b.g. Fl. Sv. med iiLe- slutande at' M. inter media Link, /)/. colU- na Reichenb. (med iitesliitande cx^ M. scor- pioides collina Ehrh.). — M. versicolor Smith iir M scorpioides collina Lhrli. Exs. N:o 5[., hvilket sidstnamnde synonym iir sakert, enligt så val Ehrharfs Exsiccat- Samling som Hans eget Herbarium. — M. arenaria Schrad. (/!/. strictaX^w^, M. scor- pioides arvensis Ehrh. Exs. N:o 4-)- — ^^ Anchusa ojjicinalis L. har Forf. en varie- té "floribus azLireis," till hvilken han han- forer A» an^ustifolia Roth och A, arvalis Reichenb. Ic. IIL tab. 297. • — Forf. sågei", att Vaxten forekommer med blå eller vio- letta blommor, utan att andra olikhetei- forell nnas. — Vid Pulnionaria ojjicinalis L. anmarker Forf., att P. officinalis Hay- ne Arzn. Ge w. T. 2. tab. 44 ^*' ^' f^^oUis Wolf. — Till P, angustifolia an fores såsom synonym P. oblongata Reichenb.. Denna Våxt forekommer på Harz-berget tillsam- mans med P. azurea Besser, och utgor en medel-lank emellan den sidstniiinnda och P, officinalis^ i det att den har bladform och bekladning lik den forrå, men dess blad aro bredare och kortare an de hos P, azurea, — Labiatæ: Prunella grandi- Jlora Jacq. anlages såsom egen art. — Vid Tlijmus ^erpyUiun Linn. anforas såsom synonymer: Th, Chamædrys Fries, Th. Serpyllum /3. Linn. Sp. Pl. och såsom en varieté A, angustifolius upptages 'Th. Ser- 200 pyllum L., Til. cm^uatifolias Pers., for ofrigt uppslallas flera mindre betydande former. — Till Calamintha Moench han- fores C, Acinos Clairv. {TJiymus Acinos Linn.). — Vid Ajii^a ^enevensis Linn. upptages Aj, alpina Linn. såsom variete. — Har finnes ock Aj, reptans L. , meu ej Aj, pyramidalis y om hvilken For f. sa- ger, att den i Tyskland ar ganska sallsynt. Sideritis hercynla Mey. ar en ny på Harz funnen art, hvilken ar narmast beslagtad med Sid, hyssopifoJia L. och S, scordloi- desh., — Om arterna af y]/(e«^/z<3r meddelar Forf. flerfaldiga upplysningar, ibland hvil- ka likval flera fordra rattelse. Jas: torde har bora anfora de vigtigaste synonymer. Vid Ment ha sjlvestris L. [M, gratis si in a Roth) upptagas foljande varieteter: a. la- tifolia (y]/. nemorosa Willd., Fl. Dan. t. 484). — b. viridis (M. viridis L. , M. syl- a)estris ^. Koch). — a. crispa (M sjlve- stris €. Koch, AJ. crispata Schrad.). — 2. M, aquatica L. {M, hirsuta Linn., då den ar starkare hårbekladd); en afart citriodo- ra år M, citrata Lhrh.. — En variete a. 'verticillata Linn. Herb. (enligt Smi th's iippgift) år M. sativa Linn. Sp. Pl. ed. 2., M, aciitifolia Sm., M, sativa /3. Koch. — Varieteten b. riibra år M. rubra Sm., M, sativa et, Koch. — Forf. sager, att till folje af sina iakttagelser kan han ej åtskilja M, aqua tic a L. & M. verticillata L. så- som arter. — 3. M gentilis L. (M rubra Sole). — Varieteten a. angustifolia år M, gracilis Smith. — 4* ^' cirvensis L. Af denna har Forf. foljande trenne variete- 201 ler: a. subrotunda (^M. a^restis Sole). — b. lanceolata (M genti/is Smith i Engl. Bul. t. Q118 (med uteslulande af alla sy- nonymei). — c. graci/is (^3f, austriaca Jacq. Fl. austr. , My acutifolia Reichenb. Fl. Exe. (med uteslutande af Engl. Bot. t. 241 5), le. X. t. 978). — 5. M. Pule- giuni L.. — Af Galeopsis bar Forfé fol- jande arter: i. G. Ladanum, bvilken iif- ven fiirekommer med hvi ta blommor j den bar 2:ne varieteter: a. parvijlora (G. La- daniim L,). — b. angustijolia (G. angii- stifoUa Ebrb. Herb.). ■< — 2. G. ocliroleuca Lamarck, Pieicbenb. le. I. t. /^6, {G. gr au- di flora Rotb. G. latifoUa Ebrb.). — 3. G. Tetrahit L., bvilken oek bar gida blom- mor; den eger en variete a. hifida (G. bi- fida Boenningb.). — 4- G. versicolor Curt. (G. cannabina Rotb, G. 2^etrahit /3. L.). Den finnes afven med enfargade gula blom- mor.- Forf. anser, att det ar mojligt, att G. versicolor ar en varieté a^ G, Tetrahitj såsom Linné ansett den. — Lamiuni ma- culatum L. antages såsom en ifrån L. al- bum skild art. — Af L. purpureuni upp- tagas 2:ne varieteter: a. incisum {L, inci- sum Willd.) ocb b. intermedium (Z. inter- medium Fries). Forf. sager, att dessa ej åro i sina former beståndiga ocb ej kunna bestå såsom egna arter, samt fdrmodar, att batard-befruktning varit verksam vid de- ras uppkomst. — Yid Ballota nigra L. anfores såsom synonym Reicbenb. Ic. VIII tab. 7 7 3 ocb B, ruderalis Fl. Dan. tab. 1702. En afart med bvita blommor ar B. nigra /3. W.b.g. Fl. Sv.. — Till varie- 207. telen a. submatica han fores J3. Joe tida Lam., Reichenb. ic. Vill. tab. -^75 och B. hore alis tab. 776, B, nigra Engl. Bot. t. 46. • — ' En afart med hvita blommor iir B. alba Linn.. — Vid Betonica ojfi^ cinalis L. har Forf. en variete a. hir ta, till hvilken hanfores B* officinalis Linn. Fl. Sv., B. stricta Ait. och B. hirta^^i- chenb. Fl. exe., h var vid anmarkes, att den form, hvilken eger glatta blomfoder {B, officinalis Reichenb. Fl. exe. , le. VIII. Tab. 710.), och hvilken år ganska allmån i England och i en del af Holland och Frankrike, icke forekommer i Tyskland med så kala och glatta blomfoder, ehuru foråndringar, hvilka narma sig till den- samma, finnas på fuktig jordmån, hvarest kust-climatet tillika inverkar, men på trak- ter, i hvilka bada forekomma, iakttager man ock ofvergångs-former af dem. — Oro- hancheæ: Vid Orobanche major L. Fl. Sv. anfores åfven O. major Wahlenberg's Fl. Suec. (med uteslutande 2i^0.eIatior Sutt. och Fl. Dan. t. i338); derjemnte horer åfven hit O. Gaia Varieteter, Reichenb. Ic. VII. tab. 661, 662, 663 och 664- samt O. vulgaris tab. 674, 676, 677 och O. caryophyllacea Smith. — En varieté a. mirior år O. Epithymum D.C., och en af- art med hvita blommor år O. alba Rei- chenb. Fl. exe. (till någon del). Forf. an- mårker, att Smith forklarat, att i Lin- neas Herbarium befinnes O. minor Sutt. med namn af O. major L., hvilket torde vara det af Lofling till Linné inskic- kade exemplar. — Då glandel-beklådnaden 203 niisLan alldeles forsvinner, sa ofvergår Vaxten i O. riibra Sm., enligt exemplar, skickade aC Hooker. — Vid O. elatior Sutt. sager Forf., att den ar narinast l)e- slagtad med O. major L. , och att det ej ar omojligt, att den blott ar en spadare varieté ai' O. majors hvilken forlorar mer eller mindre af sexual-delarnas hår-beklad- nad, och att detta synes vara Wahlen- berg*s åsigt, hvarfore han hanforer O. \k\^lel jéjitennaria Gævirx. erkannes (^. dioica Gærtn., Gnapfi, dioi- cnni L.). — • Såsom Filago arvensis Linn. antages F, minima Fries, men Forfatta- rens anmarkning, att Ebrbart vid Up- sala samlat exemplar af denna art ar orik- tig, emedan den ej finnes derstades ntan tillborer de sodra svenska Provinserna. — Vid Gnaphaliutn sjlvaticum L. upptages en varieté confertam, b v ilken ar G. nor- ■ve^icum Retz. (G. fuscatum Pers.). Forf. anmarker bar, att Gn, supinum L., G, pusillum Hænke ocb G, fuscum Scop. åro alpiska ocb bogalpiska former af G. syl- "vaticum L.. — Af Gtz. uli^inosum L. an- fores såsom varieté G. nudum Hoffm.. •— Jrtemisia rupestris L. ar funnen i Fur- stendomet Liineburg vid Klein-Gussborn, bvarest Forf. år i8i5 forst upptackte den såsom en tysk Vaxt. Den ar således nu anmiirkt på 2:ne stallen i Tyskland. — I Slagtet Pyrethrum bibebållas de af Smith ocb Willdenow bitforda arter. — . Vid P. inodorum Smitb siiger Forf., att aU frukronan ej iii helbracldad, utan svagt och ojemnt fvrnaggad. — Slagtet Petasites Gærtn. an tåges. — Vid Hieracuun cjmo- sum Linn. Sp. Pl. (utan rot-sliott) upptagas foljande varieteter: a. coiiolomeratum {IL coUinum Gocbn. (med rot-skott), //. dubi- um Linn. Sp. Pl. (enligt exemplar, sam- lade vid Upsala af Ehrhart), Fl. Dan. t. io44> ti. AariciiJu Willd. Sp. Pl. (med rot-skott), ej Linn., //. anibi^uum Ehrli.). — b. laxiun (//. fallaæ Willd. (utan rot-skott). — c. setosum (H. echioides AValdst. & Kit.). Foif. anmiirker, att bos varieteten a. stå de vanligen yni- nigare blom morna, i anseende till sina korta skaft, tiilt tillsammans; bos varie- teten b., som bar en spiidare st jelk och smalare blad, iiro deremot blommorna mera spridda ocb sitta på langa skaft. — Varieteten c. utmarkei- sig genom en star- kare ocb mera sLyfbårig bekladnad. — Ebrbart medforde ifrån Upsala variete- ten a. i talrika exemplar med namn af H, dubium, Några år efter sin återkomst skref ban bred vid detta namn afven H, cymosiun L. ocb år i-ySG inforde ban den med namn af H. (nnbigmtni i ii:te De- caden af sitt Herbarium exsiccatum. — Vid H, murorum L. Sp. Pl. (//. mu- roriLm p. Linn, Fl. Sv.) upptages en foran- dring * med fliickiga blad: varieteten a. ovale {H. murorum ^. Willd. Sp. Pl., H. sjlvaticum Y. Gouan lllustrat.); variete- teten b, srlvaiicum (//. murorum p. syl- vaticum Willd. Sp. Pl., H. murorum Linn. Prof. IFikstroms Arsber. 1838. '4 2IO Fl. Sv. (enligt exemplar, samlade afE h r- hart vid Upsala), //. sylvaticum et. Gouan., //. viil^atiLni Fries, H. rarnosum Waldst. & Kit.). — En annan variete år H. maculatuin Sm. (några af synonymerna hos Smith hora till varieteten med oflåckade blad). — caJpe- st re [H, Lawsoni Engl. Bot. t. 2o83 (med uteslutande af synonymet ifrån Villar s), //. piihnonarium Engl. Bot. tab. aScy. (med uteslutande af H. pulmonarioides Yillars). Forf. anmiirker,. att varieteten a. skiljer sig ifran hufvLul-arten genom ovala, åfven oek elliptiska, nåstan hel- bråddade rotblad, ocli har ett- till två- Lladig stjelk; varieteten b. har meva bla- dig stjelk, och blad, hvilkas basis an mer an mindre afsmalnar i blad-stjelken, un- der det att de forrå åro ån bredt- an smalt-lancett-lika. — Varieteten c. utmar- ker sig genom det subalpiska total- uttryc- ket, storre, starkt fargade blommor och starkare, mera stytliårig beklådnad. — Vid H. alpinum Linn. sager Forf., att han ej kan gilla deras asigt, hvilka anta^ ga, att //. alpinum år en alp-form af //. ijiUosiirn L. , H. ampJeæicdule L. eller H. mtjbaceuni Jacq.. Hans- iakttagelser tala snarare deilore, att alla deformer, under hvilka //. alpinum forekommer, blott åro alpinska tillstånd af H. niurorwn L. , till hvars variete' alpestre de nårmast sluta sig, i det att de blott afvika genom min- dre stoi lek och dermed i forening ståen- de omståndigheter. Forf. upplyser der- jemnte, att H. denticnlatum Sm. och H, prenanthoides Sm. ntgora sammaart, en- 3 I f ligt exeiiiplai', skickade af Hooker. — Af Crepis vinens L. har Forf. foljande varie- teter: a. st riet a {Cr. stri eta D.C.). — b. runcinata (^Cr. fig/^estis Waldst. & Kit.). — Forf. anmiirker, att hos denna art aro tVnkterna Idott halften så langa som den snart aftallande hår-kronan, knappt något afsmalnade euiot den korta toppen, bredt ' råillade, vid mognaden Ijust hasselnott-bru- na. Blommorna iiro nastan halften mindre iin hos Crepis tectorum L. , hvilken har fruk- ter, som iiro lika langa med deras hår-krona, och utlopahde i en forlångd topp, smalt råfF- lade samt vid mognaden morkt castaniebru- na. — Slagtet Taraæacum antages, och af den vanliga T, ojjicinale Moench {Leon- todon Taraæacum L.) anforas foljande varieteter: a. hirtum (Z. serotinnm Waldst. & Kit.). — b. arenarium. — c. alpestre (L. huvigatus Willd.). — d. palustre (Z. palustre Lyons). — e. saliniini (Z. sali- num PoUich). — Vid Lactnca stricta Waldst. & Kit. sager Forf., att den år L. quercina Hoffm. Fl. Germ., men att det år ovisst, om L. quercina Linn. ver- keligen år samma art, hvilket endast kan afgoras genom gransknin^g af exemplar af L. quercina ifrån det Linneiska stallet på Carlson vid Gottland. For ofrigt erinrar Forf. derom, att i botaniska Trådgårdar forekomma till en del ganska skilda arter med namn af L. quercina L.. — Vid Scorzonera humilis L. anforer Forf. så- som synonym S. plantaginea Schleich. och har en variete a. angustifolia (J>. hu- milis /3. angustifolia Flor. Dan. tab. i653). 21 2 TTan sager, all Inifviul-arten, hvilken Tore- kommer på fin mull-jord, varierar ined agg- rundt-lanceltlika och lancettlika, ej sallan i till i~' breda, 8- lo-neifviga blad. Hos va- rietelen, som viixer på mager jord, ofvergår denna blad-form till den lancettlika, small- lancettlika,till och med fidlkomligt jemnbre- da, i| lill 2''' breda, hvarvid antalet afnerf- ver attager lill 5 och iifven till ^, — • Viixtens flyktiga idl forlorar sig på fuktig eller fet grund. Roten, som saknar en blad-fiber-om- gifning vid stjelkens borjan, åtskiljer denna art ifrån S. angustijolia Linn. (S. austrlaca Willd., S. Jiumilis Jacq., ej Linn.), hvars synonymie Reichenbach forst riktigt sammanstallt (med uteslutande af Gmel. Fl. Sib. T. 2. t. i), men alt den derstil- des gifna beskrifning af S, humilis ^emnle vaxt-plalser tillhora S. ang/istifolia L. så- som en bredbladig form. Koch sager likyal (Syn. Fl. Germ. &c, p. 4^4)» ^^*' Linne's beskrifning af lS. angustifolia i Spee. Pl. ej inlraliar med S. austriaca Willd., men val med S, villosa ScopoL. — Yid Tragopogon pratensis L. har Forf. en varieté a. torlilis (T. undulat us Fries, ej Jacqnin & Willd.). — T. major Jacq. antages såsom egen art. — Af Leontodon hispidus L. anfores en varieté: b. glabre- scenSj hvilken ar Jpargia hastllis Willd.. — Af L. autumnalis L. har Forf 3 va- rieteter: a. plnnatifidus {^Ap. autumnalis Willd.). — b. littoreus {L. pratensis Rei- chenb.) med brunt- eller gråhårigt blom- foder. — c. alpin us (Ap, Taraxaci FJ. Dan. tab. i5^3) med svarlhårigt, ofla na- 2l3 stan ulligt blonifoder. Forf. siiger, att det iir ovisst, om Hieracium Taraæaci Linn. horer till varieteten a. al/JinicSj oeli att J partia Taraxaci Willd. Sp. Pl, eller Herbarium niåste vara en annan art, / eniedan Lessing i sin Synopsis Gen. Compositar. p. i32 till slagte skiJjt den ifrån Leont, antumnaUSj, ocli att den niå- liiinda år den fVanska Apars^ia autunuia-^ Us y som synes skild ifran den ty ska. — - Vid Carditus arvensis Sibth. [Serratula arvens/s L., Breen arvensis Lessing) an- mårker Forf., att Slagtet Breea blott åt- skiljer sig ifrån Carduus genom små-blom- strens kon-forhål lande, på hvilket enligt Forfattarens mening intet slagte kan grun^ das. — Af Lappa antagas 2:ne arter: i. L, major Gærtn. (^/trctium Lappa Linn,, A, Lappa major Sch kub r.), a. racemosa (Engl. J3ot. t. 1228). — b. minor [L. mi~ nor D.C., Arctium Trappa m/^zor Schkuhr.)» Forf. sager, att de långt-klotformiga, glat- ta eller foga ulliga och Ijiisgrona blomhuf- vudena åro hos hnfvud-arten skaftade och sitta i blomqvastar;menhos varieteten a. sit- ta de gyttrade eller ensammaiklasar, och iiro oskaftade eller kortskaftade; hos varieteten b. aro de hålften eller en tredjedel mindre. — 2. Z. tomen tasa Allion. [Arctiiun Lap^ pa tomentosa Schkidir. , A, Bardana Willd., A, Lappa p, L.). De klotrunda i blom- qvastar sittande blomhafvudena iiro starkt nåt-tdliga. — Chenopodeæ: Vid Clienopo- dium riibrum L. anmiirker Forf. att frona ega fina linier, och att varieteten a. cras- sifoHuni har sto r re fron, samt att alla 2 1 /\ varieteterna af Ch. album L. (C viride L., C, ficifohurn Sm. ocli C. opulifolium Schrad.) bafva svagt ocb ,tint npphojdt puncterade fron. — Atripleæ latifoUa W.b.g. ocIj a. patahi L. an Lagas enligt Wahlenberg\s åsigt af desanima. — Poly^oneæ : Vid Poly^onum Ptrsicaria L. erinrar Forf. , att "stipidæ ciliatæ," livilka Linné tillerkanner denna Viixt, bestaint utvisa, bvilken art ban antagit under detta namn, men lians Perslcaria N:o 3 1 f). Fl. Snec. Ed. I. ar deremot P. lapatliijoUiun y bvaifore de af Walilen- berg gifiia namn ej kunna ogillas, så vida ban ej anforer Sp. Pl.. ■ — 1 andra Uppla- sran af Fl. Su. ofverforde Linné oriktisjt namn ocb artmarke a f P. Persicaria Sp. Pl. Ed. 2. till sin Persicaria N:o 819. Ed. L, bvarigenom den allmant bårsta- des utspridda art, livilken ar P. lapa- tliifolium y orikligt tillagges stipulæ cilia- tæ. Detta bar, sager Forf., afven miss- ledt Ebrbart, bvilken i sitt Herbarium stadse betecknade P. lapathifolium med namn af P. Persicaria. — Forf. erkanner P» niite Sebrank att vara egen art. — såsom Rnmeæ aquaticiis Linn. antages R, Hj dr ol apati aun Huds., enligt exemplar, samlade af Ebrbart vid Upsala i Lin- neas tid, ocb såsom dess variete a. //e/ero- phjllus upptages R. maæinius Scbreb.. Forf. anmårker 1:0, att frukt-foder-skalens gryn bos denna art utbildas sent, ocb blifva i allmanbet små ocb smala, samt att frukt- foder-skalen i bor jan af som maren derfore synas vara bara eller utan gryn, ocb att de 2l5 variera helbraddade och eiiiol basen an naggade ain sågade. 2:0 att de af Elir- hart vid Upsala samlade e\enipJar hafva svagt ucbildade frukt-foder-skals-2[rvn. Se- dan Ehrhart i Hannover sainlat evemplai- med starkare utbildade fVukt-foder-skals- gryn, bor jade ban betvifla riktigbeten af den Upsaliensiska beslamningen, bslridigt gjord med bånseende till det af llinne gifna art- marke ("valvulæ nudæ"), ocb ban skref då på namn-sedeln for de Upsaliensiska exeni- plaren bakom R. aquaticus iifven ordet acutuSj samt utdelade den Upsaliensiska Vaxten under detta namn. "Om man bårtill, sager Forf., satter i forening den ofverensstammande, i enligbet med Lin- né's Herbarium grundade utsago af S mi tli (Engl. Bot. t. 2io4), att R, Hfdro/apa- tfium Huds. ar Linne's R, aquaticns, ocb slutligen gor afseende på, att de af Linné anforda bada figurer bora till R. Hf dr ol ap at kum ^ så kan man ej tveka att benamna denna Vaxt R. aquatiais Linn., ocb antaga, att Linné vid uppstallandet af artmarket baft exemplar med ofullstiindigt eller svagt utbildade frukt- foder-skals-gryn. Ebrbart's sednare forandring af namnet aquaticns till acutns grundade sig blott på gissningar. Innan ban foretog denna forandring, så erkiinde ban vidare sin R. Nemolapatluiin att vara R, aciitus Linn., såsom exemplar i bans Herbarium bevisa. Men sedan ban foretagit denna namn-for- åndring, så uppnamnde ban åter R. acu- ^«^5 till Neniolapathum.'' Ocb då Smitb slutligen yttrar om R. Nemolapathuni (fl. •?. I o con^lonieratns Murr.), atl den iir Lin- neas R. acutits, så tror Forf". , alt ingen ©visshet bur mera uppslå om anvandandet a f detta namn. Anmdrknin^, H vad Linneas R, aqiiaticus angår, så aro val de fiesta Svenska Bolanici ense derom att anse den i Sverige all mant viixande art af Ramex med biedt bjertlika blad och bara frukt- foder-skal såsom den ratta arten af detta namn, men alt for ofrigt den af Prof. Fries yltrade tanka troiigen iir riktig, alt Lin- ne' vanligast hopl^landat sin R. aquaticus med Pt. maæimus Schreb. och med R. Hy- drolapatliiim Huds. samt att han sanno- likt haft sin ii. obtusifolius Spee. Pl. så- som R. acutus i Fl. Suec. , och så viil arlmarke som våxt-plals ("in humidiuscu- lis") tala for denna åsigt. Att Linne i sitt Herbarium haft ett ulliindskt exem- plar af Pt. NemoIapatJutni med namn af Pt. aciitus ar viil ock mojligt, då han, så- som man tj^dligen finner, foga granskat arterna af Rumex. Man torde for ofrigt ej kunna giHa, att Meyer upptagit R, viaæimns Schreb. såsom en varieté af R, HjclroJapatluiin. Runiex laiifoJiwi Meyer iir den art, hvilken Svenska Bolanisterna vanligen heniimna R, aciitaticits Linn., och Forf. yttrar, alt han ej anser omojligt, att denna Viixt, oaktadt dess emot basis breda och ibland hjertlika blad, och de bredare, kortare ulan gryn vårande frukt- foder-skalen, likvål kan vara en variete af R. Hjdrolapathuni Huds., hvarvid viixt- \\.7.. ni. m. fl.. — • Care.jc pil os a Scop. ar in- nom Schlesien endast funnen harstades. Dalarna och Oder-Skooarna hafva en lack Vår-Flora af Primula elatior L., Mjnso- tis sylvatica Hoffm., Galanthus nivalis L. , Asarum europæum L., Kanunculus lanu- giiiosus L., Isopyrum thaIictroides\j.^ ni. m. fl.. Men de mest Vaxt-rika ibland, alla nejder i Ofre Schlesien aro de om- kring- Gips-grufvorna vid Kosling, KaL- scher och Dirschel. — Gipsen begagnas har mycket allmiint till godning for an- går och fiilt, och visar sig i synnerhet formånlig vid Klofver-odling. Har vaxa Sa/via verticillata L. & S. pratensis L. , PJijteuma orbiculare L., Atliamanta Cer^ varia L., Potentilla alba L. , Cytisus su^ pinus L., Coronilla varia L. , Astragalus Cicer L. , Festuca inermis , Verbascum phoenicewa L., Canipanula bononiensis^ Bupleurum falcatuin j m. fl.. Kops & Kops och van Hall hafva fortsatt I,7"^^^utoifvandet af 8:de Delen af Flora Bata- Flora Ba- c tava. Af-va ^), hvars iiorde — ii4*de Hiiften ut- levering I '' . ^'..^^ I -rr.. . ,. I .. 1 ,io— ii4.komniit. roljande Vaxter aro har be- skrifna och i illuminerade figurer af- bildade: I 10 Aflevering: Tab. 56i. Jvena fatua L.. — Tab. 562. Potamogetou den- sus L.. — Tab. 563. Seduin rejlexurti ^) Flora Batava 6ce. door Jan Kops en J. van Hall. — Afgebeeld onder opzigt van J. G. Sepp en Zoon. — Aflevering i lo — 114. — Te Amsterdam. 1837. l\\o. C. Tab. color.. 239 L.. — Tab. 564. Sonchus puI/ist/ ish.. — Tab. 565. JntJiemis arvensis L.. 111 Aflevering: Tab. 566. Myosotis cæspitosa ScliiiUz. — Tab. 567. Siuni an- giistifoliuni L.. — Tab. 568. Poljij^oniun Convolvulus L.. ■ — • Tab. 56c). Rtuneæ palustris Smith. — Tab. 5-^0. Galeopsis ochroleuca Curt.. 112 Aflevering: Tab 571. Poa com- pressa L.. — Tab. 572. Potamogeton cri- spus Linn.. — Tab. 573. Fragaria ve- sca L.. — Tab. ^^^' Lapsana minima Allion.. — Tab. 575. Osmunda rea;alis L.. ii3 Afleveiing: Tab. 576. Rjncho- spora alba Vahl. — Tab. 577. Festuca ovina L.. — Tab. 578. Di ant has del L oi cl es L.. — Tab. 579. jW/agficm dentatuni L.. — Tab. 5 80. Sisymbrinm pal ast re L.. ii4 Aflevering: Tab. 58f. Isolepis fluitans Br.. — Tab. 582. Cuscuta Epi- linum Weihe. — Tab. 583. Cuscuta Epithjmum Murr.. — • Tab. 584- Juncus obtusiflorus Ehrh.. — Tab. 585. Artemi- sia Absint fli nm L.. Textens beskaffenhet ar forut om- namnd uti 2:ne foregående Års - Beråt- telser. Åtskilliga Franska Floror aro under Mutei året utkomna, men jag kanner dem blott Fm ncalse. lill deras titlar^). Så har t. ex. Mutelg^^^p"^ ^) Flore Fran9aise, destinee aux herborisations, oil description des Plantes croissantes naturel- lement en France ou cultivees, pour l'usage de rhouime et des animaux; avec Tanalyse des genres. Par A. Mutel. Tome quatiieme. .•* 24o utgifvit lV:de Tomen af sin Flora ofver Frankrike och Me rat framstallt en Flora ofVer Paris, bada åmnade till handbocker. 2:ne andra Franska Province-Floror aro ar- beten af mindre betydenhet ^), Ma- En Handbok i Englands Flora, for- Manifi offattad af Mac r eig lit utkom ock år iSS^, British j^jgj^ dess beskafienliet år for rnier okånd ^). Bertoio- Af Bertoloni's Flora Italica år itaiic^!°T. Tredje Tomens lista och Ilrdra Fasciklar i^-n^jY^^-utgifna, men jag har endast sett den sed- nare^), hvilken innehåller fortsåttning af beskrifninojarna af Umbellaterna. Af det vackra Slagtet BnpJeurum eger Italien ig arter. — Vid Daucas Carota anmårker Forf., att de Varieteter, hvilka i Trådgårdar odlas Stiasbourg. iSjy. 8:0. Avec iin Alias in 8:0 oblongLie. Synopsis de la Nouvelle Flore des Envi- rons de Paris, suivant la mé'thode naturelle. Par L. V. Me^-at. Paris. 1837. 18:0. ^) Gatalogue des Plantes reciieillies dans le De- partement de la Loire InfeVieure, classé'es suivant le Systeme de Linne'. Par J. B. Pesneau. Nantes. 1837. 12:0. Flore du Dé'pai tement d'Indre <& Loire, publiee par la Socieled'Agriculture de Tours. — 1837. *) A Manual of British Botany, in which the Orders and Genera are arranged and descri- bed, according to the JNatural System of De Candolle, ivith a series of analytical Tab- les for the assistance of the student in the examination of the Plants indigenous to or commonly ciiltivated in Great Britain. By D. C. Macreight M. D.. — London. 1837.8:0. ®) Ant. Bertolonii Flora Italica. — T. lUls. Fase. I 6c IL Bononiæ. 1837. 8:0. 24 I odlas lill koks-behof, och hvilka Linne ansåg såsom jS. ocli r. a f clenna art, till- hora likval en annan art och bora riktigare anses såsom varieteter af D, inaæimus Des- font.. — Af Daucus har Italien 17 arter; af Oenanthe 8. — Phellandriuin Linn. bi- behålles såsom ett ifrån Oenanthe skildt Slagte. Ett med stor omsorg och med mye- Mori» ken critik bearbetadt verk ar den af Prof. saiXa. Moris i Turin iitgifna Sardlniska Flora, ^°'' '• af hvilken L*sta Delen utkom mit ^°). 1 Fo- retalet omnamner Forf., att fore hans resor på Sardinien foga blifvit åtgjordt till kilnnedomen om On's Flora. M. A. Piazza och några få andra hafva endast nndersokt nejden omkring Cagliari, utan att hafva sett det inre af On. Moris har sedan år 1824 flera somrar vistats på Sar- dinien, forst under 3:ne års tid i sail- skap ?iied D:r J. B. Be r te ro. Forf. har erhållit rnånga uppgifter om de Viixter, h v ilka Phil. T h o m a s och F r. M ti 1 1 e r anmarkt på denna o, hvilken dessiitoui år 1 835 blifvit bolaniskt nndersokt af D:r de Nota ris, som iifven år 1837 granska- de de omgifvande oarna. — Forf. anser sig kunna utesluta allt det, som angår Sar- diniens Geographie, SlatisLik och Physio- *°) Flora Sardoa, seu nisloria Plantaium ii) Sar- dinia el adjaccnlibus insnlis vel sponte na- scenlium vel ad iitililatem lalius excultarum. Aiictore Jos. Hyacin tho Moris. — Vol. I. — Taurini 18J7. 4«o- PP- XII et 606. Accedit Ico- nographia LXXIf Tab. æri incisas amplectens. Prof. fFikstvo.ns Jrsber. 1838. '^ « grapbie, emedan delta blifvit afhandladt a f A lb. de la Marm ora, b v ilken år 1826 i Paris iilgaf sin "Voyage en Sar- daigne, 011 description statisticpje, pby- sique ^c. Forf. anforer likval ifrån detta arbete flera uppgifter om cHmatet. Cag- liari iir belaget vid loil Metr. ofver Hafvet; dess medel-temperatur var ifrån September år 1822 till Augusti år 1826: Under bosten 4-i4°>' 7- — Under vintern: ^.8^35'. — Under våren +m«,65'. — Under sommaren +ic)°,o5 Reaum.. — De bogsta Berg på on iiro Monte rolonelo af 26'72 Metr.; Monte d'Oro af 2652 Metr. ofver Hafs-vtan. — • Monte Genar- gente ar i anseende till utstrackning ocb \^axt-rikedom det mest miirkvardiga ibland Sardiniens berg. Redan vid sommarens borjan forsvinner bar snon, ocb Forf. såg då Aluns ojuiinosa Wiild., Sorbus Aria Crantz, Priinus prostrata Bill., Berberis wtlinensis Presl, Jnniperns nana Willd., ni. fl.. — De berg, bvilka iiro beliigna emot Corsica, betiickas på norra sidan af en evig sno. — Enligt Foi fattarens gransk- ning ar Sardiniens vegetation i aUmanbet likartad med Medelbafs-trakternas Flora. Stiaxt efter sina forslå resor framstallde Forf. åren 182-^ — '829 sina upptiickter uti en Elencbus Plan tar um Sardoarum i 3 Fasciklar, men sedan Han ann 11 mer berest Sardinien, ocb derjemnte ifrån fle- ra Herbarier erbållit bidrag, bar Han an- sett sig kunna meddela en ulforlig Flora. S^ bar ban bekommit niånga npplysnin- gar 1. ex. i Balbis's Herbarium, b v ilket 243 nu meia lillhorer Tu rins Bol an i ska Tråd- gard, och i A II ion i 's och J3ellardi\s Herbarier, livilka egas af Chevalier M. Bonafous, samt afven ifran Bertolo- ni*s, De Candolle's, Tenorens, Vivi- ani's ocli DesFon taine's Sainlingar und- fått meddelanden. — Vaxterna iiro uppstall- da efter Naturliga Fa mil jerna, for hvilka anforas kannetecken; deiefter loljer en oF- versigt af hvarje Familjs Slaglen. For ar- terna nieddelas viil valda kannemaiken, uppgifter om vaxt-platser och va\l-sta!- len, om blomnings-tid, varaktighet, samt slutligen underriittelser om dessa Va x Lers nvtta eller skada. Uti denna Del afhandlas 2Vialamifloræ oc\\ Calycifloræ. Arbetetåt- foljes af '^2 Tabeller, framstaliande ligii- rer af nya eller mindre kiinda och tvif- veiaktiga Vaxter. Tvenne smarre Floror ofver sarskiid-Sangni- ta trakter i Italien aro under året utgif- Cenmriæ na, namnliijen San"uinetti's Supnle- *'f^ '"**" ment till Roms Flora ') och Sa ndi'si''Jo'-»^ R«- Fiora ofver nejden af Belluno ^). ""de^dæ. Den af Be r to lo ni utgifna "Com-Bertoin- mentarius de Itinere Neapolitano æstatementalhn anni i834 suscepto ^)," utgor en Rese-Jour- '^•^• *) Centmiæ tres prodromo Floræ Romanæ ad- dendæ Petri Sanguinetti. — Romæ. 1837. 8:0. pp. i4o. ^) Enumeiatio Stirpium Plianerogamarum Agri J3elliinensis, qiias hue usque patrio miini- cipio cohoi lånte collegit A. F. Saudi. — Belluni. iSiy. 8:0. pp. 32. ^) Antonii Bertolonii M. D. (Sec Gommen- tariiis de Ilinere Neapohtano iestale anni M4 nal, i hvilken Forf. iipptager de Vaxler, hvilka lorekomnio på siirskilcla tråkler, ineddelande en kort beskrifnins: ofver de nejder, hviika lian besokt, och anforande de yttranden, hvilka Skalder och Histo- rici framsUillt om nuirkviirdigare stallen. Ifrån Livorno begaf han sig på Ång-Far- tyg till NeapeL Han besokte de namn- kunniga sliillen, som omgitVa denna Stad: Vesuvius, Herculanum, Pornpeji, Grotta di PansilijX), de Kongl. Landt-Slotten, Botaniska Trådgarden, m. fl., och om- naniner i korthet deras historiska, anti- qnariska och botaniska markvardigheter. Ifrån Neapel begaf han sig landvagen A ter till Iionierska Landet. Arbetet åt- foljes af 3 Tabeller, upptagande figurer ofver nya Vaxt-arter: Tab. L u4riemi- sia 'vulgaris /3. densijlora Bert.. — Tab. IL AniaraiitJuiS patulus Bert. — Tab. 111. EiipJiorhla eriocarpa Bertol.. — Cli- niatels mildhet medgifver, att vid Neapel en nuingd af JNorra Afiicas och ]Ny-Hol- lands odlade Yaxter ti ifvas på kall-jord. Så anmarkte Forf. t. ex. vidPortici omkring Slot- tet, hurii den capska Mesf^.nihr y aiitJiemiun cicinacifornielL.triides fortrafiligt på klippor och niiirar. Vid Villa Ricciardiana såg Han Dade/- Palmen [Phoeniæ dactjlifera L.) i frodig vegetation, ymnigt fruktbarande. Hår tiitVas de Ny-Hollandska arterna af Eucalyptus mycket vål på kall-jord och ijppvåxa till boga tråd, t. ex. E. Globiihis MDGCCXXXIV suscepto. — Bononiæ. A. MDGGGXXXVII. 4:o. pp. 23. C. Tab. HI. Fol. 34^ LabilL, E. multijlora Poir. , B]. robusta Sm., E. incrassata Labill., E. viininnlis Labill.. Afvcn Banksia præmorsa Andi'. , Raf nia retiisa YenLen., Cariniclielia au- stralis Br., Hakea ^ibhosa Ca van. fore- komma liiir på kalljord. Hilr ser man ock i Djurgården vid Porlici, att det Ny-Holland- ska Diigg-Djuiet Kaii^ura [Kanoarus g/- i^atiteus Cuv.) tiifves viil och forokai' si^^. . — ■ På åkrarna omki ing Sarno-floden odlasi^o//^- ^^//5•-/^//x/e// {Go^sjpiwn herhaceum L.), hvil- ken lijir gitVer en ymnig skord, ocli Forf. an- maiker, att Bomullen ifiån denna trakt vårdeias al' Viifvarne hogre an den Bom- ull, som erhåiles ifiån andra stallen i Neapolitanska Landet. Alex. v. Bunge, hvilken år 1802 v.Bu»- på Peters])urgska Wetenskaps-Academiens^zeichnrsi hekostnad besokte ostliga delen af Altai- ^'^' ^''' ska Fjellen, har sedermera lem nat en of- versigt a f de i dessa trakter anmiirkta Viixter '*). Det var egentligen ber;[^s-trak- ten vid hogra stianden a[ floden Tschuja, som nu al' Forf. for andra gangen under- soktes, såsom vårande utomordentligt rik på egna Viixt-Arter. Forf. bade niimn- ligen forut i sallska[) jiied Ledebour berest Altai och bitriidt vid utarbetandet af Lede bo u r 's Flora Allaica. Bunge *^) McMioires presenles a TAcad. Imp. åi^.s Sci- ences de S.t PetcrsboLirg par divcts Savaiis. Tome Sccond. (j:me Liviaison. Pp. 52 > — 608: Veizeichniss der im Jahie i8j2, im ostlichcii Tlieile des Altni-Gcbiigcs gesammellen PfJari- zen. Ein Supplement znv Flora Allaica von Al. v. JJuuge. 246 ankom cl. 12 Juli lill r.scliuj;i, liujii suni vaderleken var lifigsL oloidelakLiij;, sA kunde Han ej hesoka Hog-Alperna; Han fiain- liiingde likviil iiingre iin vid forstå resan, granskade månqa hogre Alper, livilka han foiT ej selt, odl det pa de ilesta allt npp lill loppai na. Således uppsokle han Tschn- ja's kallor, och vandrade forbi J^aschkaus och Tschulyschrnans kallor, allt intill loppen af det hoga Altjn-lu. På dessa hoga och vilda iVlper iir vegetationen ei så rik, som den på de vida lagre ber- gen vid hugia Tscliuja-Stranden. ThmF. insamlade blott 36G Viixt- arler, hvilket hiii ledde sig deraf, alt jhin har blott vistades i Juli inånad, och endast sandade de sallsynlasle och lor trakten e"na Viixler. Han anniiirkle dels inånga nya arier, dels ilera egentli- gen nya for Altai's Flora. Detta arbete iir ganska interressnnt ; det år alt anse såsom ell Supplement till Lede])our's Flora Allaica. Våxterna åro iippslållda efler Linnéiska Systemet. De tillråckligt kånda arterna nppnåmnas en- dast med elt eller annal synonym; for de ()fri"a meddelas ciitiska anmiirkningar och de nya beskrifvas ulforligt. Tri ni us liar bearbeladl de hår anforda Gras, Ibland arter, f()rut fundna innom Euio[)a må niirnnas yjvena versicolor Vill., HterO' chlod (ilpina Hoem. & Schult., Poa alpi- na /3 hul hosa L.. — Vid Primula si bir i- ca Jacq. an markes, att den ej torde vara specifdu skild ifrån Pr. finrnarc/iica iacc^.. — Af Pyrola rotuiidifolia har Forf. 2:ne Al varieleler, vid livilka lian fragår, om de ej skulle kunna anses såsom egna arter ^). — Sciæifniga opposiLifolia L. synes liiii' vara siillsynt; den va\er endast på de liogsla t'iell-toj)parna. — Vid Areuaria arctica Slev., Fl. All. II. p. 127. anmar- ker Forf., alt eliuru denna art mycket varierar, så iir den likviil ul marki med "tbliis caulinis binis opposilis oblongis, sepalis oblongis oblusis, seminibus omni- no lævibus." Forf. upplager 4 varieleler, af bvilka ^. lapponica ar Stell (trin biflora Linn. enli"t D.C. Prodr. , iArenariascari' dinavica Spreng.). Han sager om densam- ma, alt den knappasl iir skild ifiån varie- telen r. sajanensis "lloribus minulissimis, j)elalis sepalis brevioribus linearihus" (y^r. SdjancHsis Willd. He.ib. enligl D.C^. Prodr., Jr. occulta Fiseli.). — A f Lrcknis ape- tala L. bar Forf. upplagil 4 varieleler, bvilkas fron åro livarandra olika: cc. vfil- aaris "seminibus sui)ani?nlalis"^ iir den, som forekommer i del Arcliska Euiopa ocli ])å Sodra SiJjiiiens Alper. Forf. fiågar, om ei L. bracliYpctdlii IU>rnem. Hoi t. Haln. Su[)pl. p. 5 1 borer lill denna art. — Potentilla bijlura Willd lleib.. Fl. All. ^) Pyrola rolundijolia Linn.: a. vul^aris: foliis petioliini æcjiianlibus cllipticis, laciniis calycinis lanccolalis accuni- natis, antlicris cioceis, flore albn. S. purpurca.- foliis peliolo brevioribus or- biculalis, laciniis calycinis oblongis oblusiiis- culis, anthci is pinpnrtMS, (loic 1 ubenlc majoii. Utratjnu vaiiclas in sylvalicis ad Tscbtijaui occurrit. 248 II. p. 2 36 iir en lued P. f r ul i cos a L. be- •slagtad art. Forf. sager, att så val hos dessa som hos alla bLisk-rorini2:a arter, i synnerhet hos P, Salesovii Willd. , aro *'caryopses apice lateraliter comatæ," hvar- foi^e Han fragår, om dessa arter ej bora till Slagte (Micropogon) fVånskiljas. — Forf. anmarker om arterna af Potent/Ha i all- jnanhet, att de bora niirmare granskas, cmedan han funnit, alt mangfaldiga så kallade arter fullkoiidigt ofvergå till hvarandra, och bora således åleifoienas, emedan de ej hafva någia såkra kånne- lecken. Samraa art varierar "caide erecto, adscendente, decumbente, i mo prostrato.*' Jiladen variera till form och antal utom alla griinsoi", och hos samma exemplar af en art aro de tandade, inskurna eller pinntandade; afven stiplerna aro forånder- liga hos samma art, och den glesare eller tåtare ludenheten varierar efter jord-grun- den och efter våxt-ståilel , så att ett exem- plar ifiån ett slålle kan vara glatt, ifrån ett annat finliiddet, "adpresso-pilosum, paten- ti-pilosiim, sericeum, villosum vel tomen- tosLim, foliis concoloribiis et discoloribus/' Hvar och en vet, t. ex. detta om P. anser ina, Åfven P, fiivea Linn. varierar på samma satt. Men af alla varierar P. multifida L. och dess series mest. — Forf. tror, att l)lomfodrels och blomskårmarnas form samt arten af caryopsis aro af storre vigt vid arternas beståmning, åfven som kronbla- dens farg ej år att forkasta. — Vid Slag- tet Pedicularis meddelas talrika iakttagel- ser och critiska anmårkningar vid de af Mo Steven i dess Monograj)liie ofVer Pedi- cidaris upptagna arier. Forf. har sjelf under sina resor i Sodra Sibirien niistan alltintill Daurien imdersokt i^ arier i de- ras viixande tillslånd. Om P. comosa L. sager Forf., alt den iir den allmiinnaste art ofver Europa ocli Norra Asien (i fjell- trakter) och af densaninia upptagas 8 va- rieteter. — Vid P. versfco/or Wahlenb. frågar Forf., om den verkeligen iir en spe- cifikt skild art ifran P. Jlainmea L.. — Om arterna af Draba meddelas ock tal- rika anmarkningar. Vid Dr. riipestris Br. sager Forf., att den skiljer sig ifrån Dr. Jiirta dermed, att Dr. riipestris iir myc- ket mindre, *'pedicelii et summus caulis semper hispidi, pi I i furcali rariores, quam- vis pidiescenlia caeternm densior, sepala et petala diutius persistentia, et silicula oblongo-elliptica." — Vid Dr. lapponica Willd. Reichenb. Ic. VIII. f. 1020 an- niarkes, att den iir besliigtad med Dr. lactea Adams, men skiljes "pilis fiircatis in pagina inferiorum foliornm.*' (?) Hos den altaiska Viixten iiro "scapi superne et pe- dicelli non raro hispiduli ," men huru myc- ket detta kan variera visas deraf, att Forf. hos ett exemplar med två scapi funnit en "glaberrimus" och en "hispidus." Han erinrar derom, att den figur, hvilken Rei- chenbach 2:ifvit, ofverensstiimmer med den Altaiska Viixten, men ej med den, hvilken Wah len berg tecknat (/>/*. an- drosacea Fl. Lapp. tab. XI. f. 5), och hvilken har mycket storre skidor iin den Altaiska. Foif. tillagger, alt Reichcnbach 200 anfort Dr, androsacea W.b.g. både vid Dr, fladnizensis och vid Dr, lappofiica. — Flera Altaiska Tetradynamister erinra om dem i det Arcliska America, L ex. Eutre- ma ? septi^eritm B.ge, Smelowskia calj- cina C. A. Me} er & 5. cinerea C. A.Mey.. — Senecio eruclfoliits L. finnes ock hårs la- des. — Af Sla"tet Carex anmarkte Forf. I I arter, ibland hvilka må niimnas C, Davalliana Sm. med varieté lejocarpa "fructu glabro." Forf. beskrifver frukten och fragår, om Vaxten bor skiljas såsom egen art, samt tillagger, alt den ar skild ifrån C, parallela Læslad. "perigyniis distichis nee decussalis." — C. airata L., Vahlii Schkuhr (C. alpina Sw.z.), anipullacea Gooden., saxatilis L.. — C pedata L., Wa- hlenb. Fl. Lapp. viixer vid stranden af ofre Tschiija "in subalpinis" med Eljna spicata , hvilken iifven ålfoljer den i Lapp- marken enligl Wa h len berg. Den ar mera storviixt an den lappska. Forf. beskrifver flukten. — C, niicros^Iochiti W.b.o . — Af Sulix iinnas har S, arenaria L. , glauca L. , inyrsinites L. , reticulata\i., retusaJu. var. rotundlfolia Trev., herhacea L. med fle- ra af de ny are arterna. — Det vackra Poppel-Triidet Populas laurifolia Ledeb. finnes ock harslades. Nya arter aro hår foljande: Air a aJtaica Trin., Poa attenuata Trin., ttrssiilensis Trin. (vid floden Uis- sid), tristis Trin.; Tritlciim pubescens Trin.; Bungeanum Trin.; Plantui^o pa- silla Bunge; Loiucera Sieversiana B:ge; Hihes f^raveolens B.ge; Gentiatia scabni B.ge; Pcucedanwii H}6Lrix B.ge; Sibbal" 25l dia tetrandra B.ge®), en art som fore- konniier på de hogsta fjell-loppaina i siillskap med Draba ab^ida Adams, Oæj-- ^rnpJiis g/aciii/is B.^Qf Saæ/frai^a opposl- tifoliaj^. odl Platypetaliun invulncratiun B.ge. ForF. fråi^ar, om denna art Lor sk il- jas ifiån Sibbahiia i anseende till "flores dioici tetrandi; Petala 4; Calyæ 4-fidiis qiiadrihiactcolatus/' Om ej detta iir nod- vandigt, så anser Foi T., att åtminstone sliigt- kiinnenuiiket for Sibb(ddia bor foiandias, och jag skall meddela hans forslag der till. — Vid HeterocJiroa desertoniin B.ge (Are- 7) a ria) anmiirker Foif. , att Fenzl (Darst. der Alsineen p. 1 3) biinfort Sliigtot till Ahifteæ j men att det iitgoi* en medel- liink emellan dessa ocb Sileficæ, och bor måbiinda rattast banforas till de sidst- ,namnde. — Slellaria irrii^Ud B.ge, — Ade- nonema petræa B.ge [SleUuria petræaB.<^^ i Fl. Alt., Åren. Clierleriæ Fiscb.) till- borer ett njtt Slagte, bvilket skiljer sig ifran de griis-bladiga arterna af Arenaria [Ereino^one Fenzl) genom "petala bipartita, capsula ad basin usque quinquevalvis, iiniloctdaris, monosperma" ocb ifrån Stel- laria ocb Clierleria genom "capsnla quin- quevalvis monosperma." Filamenta basi in- ^) Sibbaldia.- Calyx planinsculiis, 4-^-^it'n.s, 4-5 bracteolalus. Petala qiialiior vel quin- que. Stamina 4? 5, lo. t^rK// laterales, sim- plices, rccli, vel apice Incurvi, 4» 5, i5. Sti^mata simplicia vel capifata. Caryopses quatuor, 5, i5, glabræ. Receptaculimi pilo- siiisculuin. Flores liermapliroditi vel abortu dioici. Buuge I. c. p. 54^. 252 crassata biglandulusa." — - En iiiycket skein art af TroUins , hvilken Forl'. beniimnt Z'. lilacinits. Den vaxer på de hogsLa Fjellen Sailugliem, Kuraiska Fjellen med flera invid Tschuja-floden vidkalldrag niira den eviga snon. Den ar utmarkt af sina blekt lilac-fargade blommor, hvilka sitta i stjelkarnes toppar, hafva storlek af 7V. europæus och bestå ungefarligen af i5 — 20 aggrunda eller aggrundt-aflånga foder- blad, och omkring i o spadlikt-aflånga kron- blad. — Oæj-gr ap/lis glacialis B.ge till- horer ett nytt Slagte, hvilket, enligt For- fattarens åsigt , skiljer sig i^viiu Ranuncu- lus och Ficaria "calyce persistente, pe- talorum namero (i3 — -i 5) (/9c^a//.9 oblongo- linearibus supra basin intas callo trans- versali instructis), stigmate apicali nee laterali, carpellis tenuissime membranaceis, a dorso, neqiie a latere compressis, utrin- (jue uninerviis, sicuti semen gynophoro paiallelis, nee con trår i is." — Dracocepha- hun frafile Tiircz., iniberbe B.ge (Z^. (d- taiense Hiltebr. , ej Laxm.), cUscolor B.ge. — Scutellarla pulchella B.ge. — Lagop- sis incana B.ge {Molucella Marrubiastrwn Steph.) & L. viridis B.ge bilda ett nytt slagte, narmast forvandt med Panzeria. — Platypetaliun involucraticni B.ge ut- gor iifven ett nytt slagte, ibland Tetiady- namisterna och ar narmast forvandt med ApJiragnia, — Oxytropis oUs,antha ^-'^^ , stenophylla B.ge (O. piimila Ledeb. Fl. Alt. III. p. 275, excl. D.C. prodr.), i). mixotriclie ^^Q, Astragaliis pliacæforniis B.ge [Pliaca australis Ledeb. Fl. Alt. III. 253 p. 270. excl. omn. synon.), eriolohus B.ge [A. niacrolobm Ledeb. Fl. Alt. excl. omn. synon.), cliætolobus B.ge, stenolobus B.ge (/^. ceratokles /3. montanas Ledeb.), pyc^ nolobns B.ge [A. ceratoides var. Ledeb.), Jster fluccidus B.ge, ereniophilus'B.^e. — Ijetnla niicrophjUa B.ge. Den ar ett omkring 3o fot hogt Trad, hvilket skiljer sig ifrån B. alba med bladens form ocb storlek, med formen af sina hangen, och med niifver, hvilken ar gulaktig (flave- scens) och ej hvit. Genom hiingenas form nårmar den sig mer till i?. /r//^/cos7/ Pall., men genom sin triid-stam och bladens form skiljer den sig afven ifrån den sidst- niimnda. Af Ecklon's och Zeiher's arbeteEcbion (jfver Goda Hopps- Uddens Vaxter ar 3:djeEnumerr-^ Delen utkommen ^). Den borjar med enj.;"^^''^*?; fortsatt beskrifning af Crassidaceæ och^æAustra- N:o f 844 ^'^ Vaxt-Arterna, slutande med tropicæ. N:o 2490. Utom Crassidaceæ afhandlas^'*'"' "^^* harstades Ficoideæ , ibland hvilka Me- sembrjanthemum har 1 38 arter. — 7^<^- mariscineæ utgoras hiir endast af Tama- rix orien talls Forsk.. — Cunonlaceæ, — Uinbelllferæ: . Hjdrocotyle med 32 arter. Sanicida capensls Eckl. & Zeih. (^S, ca^ nadensls Thunb., ej Linn.). — • Jpiitni gra^ 'veolens L. iir ock vikl på Gap. — Af Hermas 8 aiter. — Af Cnssoula 3. — Fo- ') Enumeralio Plantariim Africæ Australis Ex- tratropicæ, quæ colleclæ, delerminatæ et ex- positæ sunt a Christ. F ri ed r. Eek lon et Ga ro lo Zeih er, — Haniburgi. 1807. — 8:0, Pp. 289 — 4*^0» 254 tJiergUieæ: A f TricJiocladiis 3 arter. — Loraiitliaceæ: f^isciun med 8 arter. — Rubiaceæ. — Valerianece. — JJipsaceæ, — Campannlaceæ , bearbetade af D:r Buek. Af fVahlenher^ia Sch rad. hafva Forfine funnit 20 arter, ibland hvilka 6 aro nya. Detta Slagtes fiesta arter synas tillboia Goda Hopps-Udden. — Goodeniaceæ och LobeUdceæ aro beskrifna af C. B. Pr esl. — Uti detta arbete aro endast de nya arterna forsedda med kiinnelecken, men for de ofriga mera kanda arter anfo- ras blott nagra få synonjaiier och vaxt- stallen. E.Meyer Prof. E. Meyer's a r be te of ver de af tarT"rnm Drege på Goda llopps-Udden samlade ^^^^/('^.^^•'Vaxter ar fortsatt med Forstå Tomens ustiaiio- Andra FascikeP). Vaxt-Arterna ifrån N:o I. p.* 11.542 till och med N:o i 168 beskiifvas har- stades. Forst afhandlas Jasmineæ 4 ^*'~ ter, Olelneæ 6, Gentiaueæ in, Jpocyneæ 10, Asclepiadeæ 107, Labiatæ^ bearbeta- de af Bentham, 72, Sela^ineæ ^^, Ver- ben aceæ 17, Stilbineæ 5, Utricularinæ 4, Lobeliaceæ 5i, Goodeniaceæ i5; des- sa bada sidstnamnda aro bearbetade af C. B. Pr esl. — Compositæ 233, bearbetade af De Cand ol le, hvilken har endast anfort arternas namn och vaxt-platser. Denna sidstnamnda Vaxt-Familj ar annu ej till ^) Er nes ti H. F. Meyer Commentariorum de Piantis AfVicæ Auslralioris, qiias per octo annos collegit observationibiisqiie mannsciiptis illu- sliavit Joannes Franc. Drege Vol. I. Fase. II. — Lipsiæ &c. MDCCGX.KXVII. 8:0. pp. L VII— LXX & .73—326. A ris 255 slut afliandlad uLan skall forLsallas i foU jande Hiifte. — Detta Meyers verk eger mycket varde (eir vaxt-kannedomen ocli ar med stor critik bearbetadt. Da lik- vJil detta arbete for Svenska Vetenskaps- Idkare ej kan ega något siii deles intresse, så torde jag endast bora leiiina några fa iit- drac: itVån detsamiiia. A f Jasminnm an- gidare Vahl npptages en variete /3. gla- bratiun , bvilken ar J. capense Tbunb.. — Af Arduina åtskiijer Forf. ilVån J. bi- spinosa L. en ny art A. feroæ (^A. bispi- nosa Hortidan., ej Linn.). — Till Seca- mone 21iunber'^ii Mey. hiinfoies Periplo- ca Secainone Tbunb., ej Linnæi P. Se- camone , bvilken iir en annan art ifrån Ægypten. — Mentlia aquatica Linn. fin- nes ock på Gap. — Vid afbandlandet af Selago bar Forf. funnit, att C bo i sy orik- tii^t besliimt niånea af de af Tb un ber 2: beskrifna arter, bvarfore detta af Me- yer rattas, ocb Han sager, att Han vid detta slagte ofta funnit Tbunberg*s be- skrifningar sådana, att de aro tillrackliga for att återtasa de aldre namnen. — Vid Chascanum Mey., bvilket utgores af ford- na arter af Bue lm era L., soker Forf. att bevisa, att detta slagtets arter voro af Linne mycket misskanda, ocb Han sa- ger, att om man med Brown antager B. americana L. såsom typus for Slagtet, så bora de africanska ar terna ej dit, utan bora fordelas ej blott i andra slagten utan iif- ven uti andra Va x t- Fa mil jer. — LobeUaceæ åro bearbetade af C. B. Presl, bvilken åler npptagit det af Tournefort beniimnda 256 Slagtet Rapnntinm hvilket innefattar de fiesta arter af Lobelia , men haruti torde Han visserligen ej få många efterfoljare. Macfa- Forstå Tomen af en Flora ofver Ja- V Fio^rof maica ar af D:r J. Macfadyen bearbetad ^VorT' ^^^^ utgifven i London^). — Uti Foretalet tillkannagifver Forf., att Han under den tid af omkring 12 år, som Han vistats på Jamaica, an vandt sina lediga stunder på studium af On's Flora, och Han anser, att Han nu kan franistalla resultaten af sina forskningar, — Arbetet ar forfattadt på engelska språket. — Vaxlerna aro i denna Flora uppstallda efter det Natuiliga Sy- stemet, hvarvid Forf. foljt De Gandol- le's anordnins: af detsamma. — Forf. lemnar kannemårken for Ordningar (Fa- miljer), for Sliigten ocli for Arter, hvar- vid for de sidstnåmnda meddelas några få synonymer, korta uppgifter om vaxt- stallen, mer eller mindre utfor liga be- sk ri fningar, på åtskilliga stallen afven cri- tiska anmarkningar om misskanda arter, samt sluteligen underrattelser om de Ja- maicensiska Våxternas nytta i Medicinen, 1 ^) Flora of Jamaica; a description ofthePlanls of that Island, airanged according to the Na- tui'al Orders. With an Appendix , containing an Enumeration of the Genera according lo the Linnæan System, and an Essay on the geogiaphical distribiition of the species. By James Macfadyen M. D.. — Vol. I. RanuncLdaceæ — Leguminosæ. — London. &c. MDCGGXXXVII. — 8:0. Pp. IX, '6Si 6? 2. m % 2^^ i Husliållningen ocli i HanJtveikerierna. Ja- rnaica's Flora kan ej interressera Svenska Bo- lanisler ocli jag torde derfore endast bora meddela nag ra få uppgifter itVan detta verklisfen sakrika arbete. Ranimculus re- pens L. finnes iifven bar på några få stal- len afvensom R. parvifloru^ L., bvilken egenlligen tillborer sydligaste Europa, Bar- bariet, Azorerna, Canarie-Oarna ocb Ost- Indien. — Anona muricata L. {Soar Sop). -Den iiofgrundt -. confornjiga frukten af detta Trad iites; den ar bebagligt syrlig ocb kan fortaras ensam eller bland ad med socker ocb vatten. Åfven de vanligaste ibland Hus-Djuren ata den mycket gerna. — Anona palustrls L. {Allr^ator-yJppIe^ Cork'f4'^ood). Frukten af denna anses att vara narcotisk. Man berattar, att Crocodi^ Jerna vid vissa års-tider begariigt uppsoka ocb ata densamma. — Anona scjuamosa L. [Sweet-Sop). Frukten åtes gerna af Cieoler- na, men Forf. bar ej erfarlt, alt någon Europe' funnit den smaklig. — Anona Che- riniolia L. (Cherinioja eller C/ierinioUa), Frukten ar den bebagligaste innom detta Slagte; den eger en svag angenam syrlig- bet, forenad med mycken sotnia. — Af Njmphæaceæ bar Jamaica foljande arter: Nelambium janiaicense Macfad., bvilken ej ar anmarkt sedan Patr. Bro wne*s tid. — JSymphæa ampla D.C. ocb N, blanda Meyer Prim. Fl. Essequ.? — x\f Crucife'* ræ forekomma bar flera: Nasturtium ojjl- cinale Br. i beigs-trak terna ocb på ky li- ga skuggiga stallen. Forf anmarker, att Prof. Wikstrihnx Arshev, 1838. '7 2 58 ^ denna Viixt ar funnen ofver en slor del at' verlden : i Europa, på Madera, på Go- da Ilopps-Udden, på Japan, på West- Indiska Oarna, o. s. v.. — Cardainine sjl- "vatica Link (?) år åfven allman i bergs- trakter på noidliga sidan och Forf. tror, alt den hlifvit inford ifrun Europa. — Capsella bursa Pastoris år ock ifrån Eu- ropa ofverlbrd hit likvSom till en stor del af det ofriga jord-klotet. Den år funnen i Ost-Indien, på Mauritius, vid Magellans- Sund och på Goda Hopps- Ud den. — Si- symbrhun ofjicinale Scop. år ej sållsynt; den blommar hår under hela året. — Sene- bier a piunatifida D.C. år allman i bergs- Irakterna, och en Våxt, som ock år ut- spridd nåstan ofver hela jorden. DeCan- dolle tror, att den ursprungligen år ame- ricansk, och att den tillfålligtvis blifvit utsådd i Europa. — Lepidiiini sativum L. år ett alhnånt ogrås i bergs-trakterna. — Brass/ca oJeracea trifves fortråffligt till od- ling. — Bra^isica Bapa L. uppnår en betyd- lig storlek i bergs-trakter. — Sinapis lan- ceolata D.C. år allman. — Bixa Orellana L. våxer vid båckar, och bi Idar ett mindre Tråd, hvars frukters kott (pulpa), som omgifver frona, meddelar det bekanta fårg- iMwriQi Orleana (Boucou., ydniotta eller Annotici); det utdrages genom varmt vat- ten i storre karl, då fåig-åmnet omsider faller sig till botten. — Silene qiiinqiie' andnera L. , en syd-europeisk Våxt, fin- nes ock hår, men år sållsynt. — Stellaria media "Wither. våxer hår liksom ofverallt vid europeiska Colonier. — Arenaria dif^ 2jg fusa MacTad. en ny art, som ar all- niiin i vissa trakter. — Ibland artcrna at' G os sy pi a in eller Bomidls-F dæterna viir- (leras mest G. brasiliense Macfad.; dess ull iir hvit, silkes-artad och skiljes liitt ifrån frona. Forf. siiger, att han skidle vilja tru, att alla såkallade arter af G0.9- sypiuni endast iiro varieteter af en enda art. — Sida iir ett Slagte, hvars arter iiro allmiinna ogriis i de varma Liindcrna. Det har hiir 18 arter. — Jlieobroma Ca- cao L. (C acao-T radet) , tillhorande Yiixt- Familjen Byttneriaceæ , odlas allmiint på Jamaica och blommar under hela året. Det bildar hiirstiides endast ett Triid af i 2 till 16 fots hojd. Det iir ursprungligen in- hemskt i de tropiska trakterna af Sodra America, samt trifves derstådes biist på laga, bordiga sliitter, eller i varma, fuktiga dalar i en rik svartmylla på ostra sidan af Anderna, siillan uppstigande till hojder af 200 fot ofver Hafvet; vid Anderna vå- xer det i hogsLa frodighet, uppnåeade 4^ till 5o fots hojd. Det bor jar att gifva frukt vid 3 års alder, och fortfar dermed till sitt 25:te eller 3o:de år, hvarefterdet vanligen upphor att framalstra sina fruk- ter, hvilka iiro 5-rummiga frohus, med fron liggandeiett smoraktigt kott (pulpa). 1 Plantagerna siittas Traden i raka linier, liksom Caffé-Trddefij, med tolf fots omkrets for hvarje. Emedan sol-skenet befinnes skadligt for Tradet, så planteras till skugg- ning omkring detsamma antingen Musa pa- radisiaca L., M. sapientuni L. eller Erjthri- na iimbrosa Humb. & Bonpl., hvilken sed- nare allmånt hiirtill begagnas i Caraccas. a6'o P5 den Awieiicanska Continenten nedlasfgas de mogna fiukterna forst i jorden under 3o till 4^ dagar, på det att de slemmiga amnena, hvilka omgifva frona, må genom jasning frånskiljas och for att forstora de- ras grobarhet, men i West-lndien samlas frukterna i hogar, i hvilka de jåisa under tre eller fyra dagar. Den bas la Cacao kommer ifrån Guatimala, Magdalena och Maracaibo; dernast i godhet befinnes den ifrån Caraccas och ifrån Trinidad, på hvilken sidstnamnda o den odlas till be- tydlig vidd. Det ar ett af Jordens mest fruktbarande Trad. Enligt Lebat gifver ett Triid i fullt fruktbarande tillstånd år- ligen i5o Skalp, af fron, ocli Forf. sager, att om man antager 5o Skalp, af fro såsom ett medel-tal af hvarje Trad i en plantage af 5000 Trad, hvilka fordra omkring 20 arbeta- re for deras skotsel, så blifver producten af en sådan plantage årligen 260, 000 Skål- pund Cacao, hvilka, vid ett pris af3o en- gelska Skill:r for 100 Skalp., gifva S-ySo P.d. Sterling. — Cacao-fi oiia begagnades af Mexicanerna innan Spaniorernas ankomst; de kokades med Maiz, krossades groft emellan tvenne stenar och åtos kryddade med Capsicnin och honing. Efter Sock- rets inforande bor jade man begagna en infusion hiiraf f()r att mildra det baska hos Cacao-frona, Snart derefter tillades Vanille {Vanilla aromatica Sw.z.), Krydd^ Peppar [Mjrtus Pimenta L.) eller Canel for att forhoja smaken, och Orleana [Biæa Orellana) ftJr att forhoja fargen; på detta satt beredde nutn omsider den bekant» 7.6 I Jegen CfwcoUule. Aliinannasle siiUet på Jamaica att bereda densanirna ar att ro- sta ' fVona i ett oppet kok-karl, livaref- ler de maias emellan tvenne stcnar; slut- ligen tillagges litct stott Krydd- Pepp ar (Pimento) ocli man bildar massan i rul- lar i handen. Den biittre metlioden ar lol- jande: sedan IVona blifvit rostade, stotas de i en mortel till ett groft pulver, hvil- ket derefter males på en sten till det fi- naste pidver, hvilket varmes a nyo, och lagges i cylind riska eller flata tbrmar, i hvilka det Steinar och ar tjenligt till be- gagnande. Under den forlvarande bered- ningen tillaggas kryddorna. Man sager, att det basta Cliocolade beredes i Paris, hvarest ång-kraft anvandes till IVonas kross- ning; detta bered nings-satt geir degen fi- nare och Ijusare, och (\q sarskildta tillag- gen mera chemiskt blandade med hvar- andra. Då Cliocolade beredes for drick- ning, så koka Spaniorerna det flera tim- mar ofver en sakta eld, och begagna blott litet socker vid drickriingen. Beredd med vatten ar C/zoro/c/r/e lattsmalt , tjenligt for personer med svag halsa och som ega li- ten eller ingen aptit. For att gora det mera narande må tillaggas mjolk, i\.rrow- Rot, Sago och iifven vin. Cliocolade år en angenåm diyck, som upplifvar och återgifver krafterna och år ganska naran- de. — Vid ett sednare ordnande af En- gelska Sjo-Staten , så beståmdes en viss portion af Cliocolade att tilldelas hvarje man i stallet for rom. — Hos de gamla Mexicanerna voro Cacao-frona gångbara i sliillel fur my ni, ocli Hu ni lioldt 04n- talar, alt (lessa fron iinnu af alhuanhclen i IMexico begagnas for samiua andaiiicil, da den riiknar sex fron lika i varde med en lialf pennv (omkrine: 2 styfver B:co), — Tliea vi ri dis L. , Tlie- Busken ^ li a r varit planlerad harsUides, Liifves val och fbrokar sig. Forf. Lror, att The-planterin- ear skulle lyckas i de kallare ber^s-trak- lerna på Jamaica. — Citrus Medica L. & C» Limnriiitm vaxa så val vikla som od- lade. C. Jurantium L. ilr afven naturali- serad. — Frukten af Maminea americana L. iites, så val ensam som med flera till- blandningar; den eger en sotaktig ocli aromatisk smak. — Canella alba L. vii- xer allman i skogarna i de lagi-e tråk ter- na; dess baik begagnas i stallet for den a f IVintera aroniatica (Cortex f Vinter a- nus) ifrån Magellans-Sund. — Moronobea coccinea Aubl. «ifver det bekanta Hoix- Gummi {Svin-Gummi) , hvilket fått silt namn deraf, att Svinen, då de såras, så skynda de till detta triid och skubba den sårade delen emot Tradets bark for att smor- ja såiet med detta Gummi. — Grenarna af PauUinia jamaicensis [Snpple-Jack) å ro skarpa, men bojliga och anvåndas allmant såsom rid-spon, hvarfore årligen stora q van ti teler a f dem forsandas till Europa. — Swietenia Makaroni Mill. [Ma/io^nf- Tlrådet) år allmant på slåtter och på hogre klippor. Den mesta Mahognj ^ hvilken fordom ulfordes lill Europa, kom ifrån Jamaica, och Pair. Bro w ne omtalar, alt år i-yBo iilskeppadcs lill Europa 52i,3oo 263 fot i plankor ifVcin clenna o. Man silger, alt Mahognj'-Y edens skonhet forst upptack- tes af en Timineiinan på Sir Walter Raleigh*s Skepp, då det år i5gb Id^ i hamn vid Trinidad. Det beriiLtas iifven, att det forslå bruk, hvartill Ma/iognj- i England blef an vandt, var lill forfiirdigande a f en Ijus-ask. D:r Gibbons, en Liikare i London , inforde det forst till allmant begagnande i slutet af i 'yide och borjan af i8:de århundradet, då han erholl plan- kor deraf ifrån sin broder, som commen- derade elt skepp i Westindiska handels- flotlan. Nu erhålles den mesta Makognj ifrån Honduras, men den ar siimre an den ifrån Jamaica, hvaremot den ifiån S.t Domingo och ifiån Bahama-Oarna an- ses att vara af battre art an den ifrån Jamaica. Man siiger, alt veden naslau ej kan forsloras h varken af mask eller af vatten. — J^itis caribæa D.C. {JVa- ter-PVhite) år en rank-Våxt, hvars stam och storre grenar gifva tidigt på året, då de klyfvas, omkiing en half butelj med en klar, genomskinlig saft, hvilken år hål- sosam och till stort gagn for dem, som vandra i skogarna; denna Våxl forekom- mer i synneihet i kalkslens-lraklerna, i hvilka få kållor linnas. — Oæalis jainai- censis år en ny med O. stricta L. och O. corniculata L. beslag tad art. — O. bi- punctata Grah. i Bot. Mag. t. 2^81 åren annan hår våxande art (O. violacea D.C.?). — Guajaciun ojjtcinale L. våxer på sodra sidan af On. Den bildar ett mindre Tråd, hvilket lemnar en mj^cket kånd Gummir 264 Resina, iJcnna dels iiLtlylcr a f sig sjelf i (iroppar dels erhålles den genoni inskarnin- gar i Tradet, hvilket sediiare sker i Maj inå- nad, då denna tlytande Guinnd-Resina Stei- nar vid sol-skenet. Guajaci-J^ecien infordes forst till Europa af Spaniorerna år i 5o8; den ansågs då att vara antisjphilitisk och kal- lades Holy IVood [Heli^ l^ed) eller fVood of Life (^Lifs-J^ed), Den var på hojden af sitt ry ekte år iSic), uien seder mera har den fallit i anseende, oeh erkånnes nu- mera blott att vara ett svettdrifvande me- del. — Gummi Guajacum invertes tåget orsakar en kansla af varma i magen, for- okar kropps-varnian i allmånhet och lifvar circulationen a f blod och våtskor. — Vid Hex occidentali^i Macfad. anfoies /. ob- ovala Sw.z. såsom synonym. Swa r tz ba- de ej sett blommorna på detta Tråd, utan iipptog det med fråge-tecken under Hex, Forf. har formodligen derfore andra t nam- net, att han funnit bladen vara "obovato- elliptica," hvaremot Swartz beskrifver dem såsom "obovata." — Maii^ifera in- dica Linn. (^Mango-Tr ildet) infordes hit forst år 1782, men år nu det allmånna- ste frukt-Trad på denna o. Dess frukter iitas ensamma eller med flerfaldiga tillagg och dess finare varieteter vårderas af mån- ga lika med Ananas. — ► Spondias lutea {Yellow Spanisfi-Plum) och S. purpurea ^Red Spanisli-Pliim) ega åtliga frukter. — Bursera ^ummifera Jacq.., ett på Slåt- terna allmånt våxande Tråd, faller sina lof nnder Mais och April månader, och efter nåsfia få veckor slår det samtidierL 265 ut nya blad och blom mor. Dess fiesta clelar hysa en genomskinlig Gufnrni^Resi- na af niurkgron fiirg, liknande Resina Mastix, men af* en obehaglig lok-lukt; det anvandes iilVen i stallet iov Resina Mastix såsom en genomskinlig farnissa, och det l)e"aqnas invertes såsom surrogat for Co- paiba, — Spatlielia simplex L. ar ett ibland Ons skonaste Trad, som i bergs-skogarna iippstiger med en rak, enkel stam ofver de om^ifvande Buskar och liigre Trad, i toppen bekiont med en krets af lof och en tofs af starkt purpurfargade blommoi\ Ulex enropæus L. år inford ifrån Europa, men finnes nu vi Id på de hogre bergen. — Trijolhim repens L. och 'F. jiUforme L. åro all manna i bergs-trakterna, troli- gen infoida ifrån Europa. — Indii^ofera Anil [Indigo) ilr en af de allmånnaste Viixter på On. — /. tinctoria {Vanlior .Indigo) finnes i Liguanea-districtet, och år den ait af Indigofera j som aUmånt odlas i anseende till dess ymnigare fårg- åmne. Denna Indigo-Våxt odlas endast for ett år, under hvilken tid den gifver 3 eller l\ skordar. Den skåres fore blom- ningen, då bladen ifrån Ijusgron farg of- vergå till morkgron. Den forstå skorden år den ymnigaste och af den basta egen- skap; de sed naie skordarna åro mindre gifvande. — Tephrosia toxicaria Pers. [Surinam-Poison) år ett Tråd, hvars unga grenar med bladen krossas, och till hvil- ke understundom blandas oslåckt kalk ; den- na massa lagges i fordjupningar uti bergs- floder och dofvar Fisken, som uppflyter 266 på vatten-ylan och kan tågas med han- derna; man har anrøarkt, att den storie Fisken gradvis återstalles ifrån giftets verkningar, men att små-Iisken dor deraf. LagstiCtande makten har derfore forbjiidit detta fisknings-satt vid alfvarligt straff. — Piscidia Erjtfirina L. (Do^woocl) ar ett på Slatterna och på de liigre kiippor- na aUmant Trad, som faller lofven tidigt på året, och som blommar innan de nja bladen fullt utvecklat sis:. Baiken anviin- des att dofva fisk. — Sedan barken blif- vit krossad, så lagges den på djupare och lugnare stallen i floder, då vattnet snart får en rod farg, och fisken derefter flyter Lipp på ytan. — J^lcia sat/ va L. ar ali- mån i åtskilliga bergs-trakter. — Hæina^ toxylon Campechianum {Cawpech-Trådet j Logwood) ar allmånt, men ursprungligen ifrån Campeachy; det infordes ifrån Hon- duras år I -y I 5 och åir nu fuUkoraligen in- hemskt. Det upph ugges i stockar till ut- forsel. Inre barken och veden aro roda. Veden ar mycket hård och^så tung, att den sjunker i vatten. Dess af Chevreul upptackta vaxt-amne Heinatiii anses att utgora farg-amnet hos veden, hvilken an- vandes fornamnligast till fiirgning, den ar dessutom ett kraftigt sammanclragande me- del, och torde kunna begagnas i stallet for Kino och Catechu. — Forf. åtskiljer afven Tamarindus occidentalis D.C. ifrån den Ostindiska T.\ iridica L.; skillnaclen finnes egentligen blott hos Årt-baljorna, hvilka hos det West-Indiska Tradet aro kortare och mera få-froiga an hos det Ost-Indiska, 2(^7 men hiiiLill loicle climat ocli jurtl-grund vava orsaken. — Cassia obovata Del., en ibland Senna-YHslernn ^ ar nu allmiin vid Port-Roval, men år Iroliiren en hit inford Yiixt, som iir villd i Ægypten. — > Cassia iir har, liksom i de fiesta varmare Lan- der, lik på arter, af hvilka 21 f(3rekomma i denna Flora. De hår beskrifna nya arter utgora ett antal af 4^^- Von H li gel, som besokte syd ves trav. Hiigei kusten af Nya-HoUand och dpss ColoniertioStV vid Svan-Floden och Kung Georgs Sund ,7;"^^ ^:;^^' har boiiat ut2:ifvandet ai' ett aibete, utiHoiiaodiæ livilket de ai honom tundna V^axter Ditr-occident.i- va af sårskilda Forfattare beståmda och^^J'^"' beskrifna "^). Uti Foretalet till Forstå ^-^ '• Håftet meddelas underråttelser om For- fattarens resor. Ifran d. i -7 November lill den 19 Dec. år i833 undersokte Han trakterna vid Freemantle , som år Hamnen vid Svan-flodens Colonie. Derifrån begaf Han sig till Coloriien vid Kung Georgs Sund, och ifrån d. i till cl. 12 Jan. år 1834 granskade Han nejderna omkring Staden Albany och utstråckte sina ex- cursioner 12 engelska mil ifrån hafvet. Sedan Han derefter under en långre tid vistats i Colonierna på Ostra Nya-Holland och på Tasmannien samt undersøkt några af *°) Enumeratio Plantaniiii, qiias in Novæ Hollan- diæ ora auslio-occidentati ad Fluviuin Gyg- nonim et in Sinn Regis Georgii collegit Ga- jolus Liber Baio de Hiigei. — N:o I. — Yindobonæ. 1837. 8:0. pp. Vf & 83. lN[ya-ZeelanJs, Pliilippinernas och Sodra Chinas hamnar, begaf Han sig till OsL- Indien, derifrån till Goda Hopps-Udden och åler till Eiiiopa samt korn i borjan af Ar 1807 till Wien. v. Hiigel ofver- lemnade då till flera Botanister att be- stanima och beskrilVa de niedlbrda Yåx- terna. Dessa Botanister besloto att forst utgifva ett aibele ofver de INy-Hollandska Vaxterna, och fbrdelade detta goromål sig eniellan så, att Bentham ofvertog be- stammandet al" Legunilnosæ , Rosaceæ j, Umbelliferæ och alla Faniiljerna af Ga- mopetaJæ, — Fenzl heskve^ Parofiychieæj Rliamnece j Haloru^eæ ^ Portal aceæ ^ Lo- ranthaceæ , Restiaceæ och Cyperaceæ, — Hen r. Sc hott utredde Crypto^amerna och Endlicher bestaiiide de ofi isia Vaxt- Faniiljerna. — Uti ett siirskildt arbete skola figurer af de nya Vaxterna afbildas, afvensoni ett annat verk skall ulgifvas med figurer ofver de Ny-Hollandska Vax- ter, hvilka at' fron uppkommit "in Horto Hitzingensi" och ej linnas i Samlingarna. Vaxterna åro uppstiillda efter Natur- liga Systemet, borjande uti Haftet N:o I. med Dicotjledoneæ Ranuncitlaceæ. Uti detta Hafte aro 4^^ Vaxt-Familjer af- handlacle. — For åe nya Slagtena och ar- terna meddelas kannemarken, uppgifter om arlernas vaxt-platser och mer eller mindre uttorliga beskrifningar af desam- ma, samt flerfaldiga critiska anmarknin- gar. For de redan kanda arterna lem- nas blott några få synonymer och upp- gifter om vaxt-plalserna. I notcrna bifo- 2Gy gas deijeinnle kannemiirken for andra Ny- Holliindska nya eller mindre kiinda Arter, hvilka finnas i Herbarierna i Wienj iif- ven bifogas Monographier ofver de hit- intilis kiinda arter af vissa Sliigten eller tillagg af sednare beskrilna arter, t. ex. af CandoUea , Eriostemum , Boronia , enSw- nopsis Rhamnearum Novæ Hollandiæ, Kennedy a j Tjichya^ Hardenber^idj Astro- triche j Bradiycome ^ Calotis, Myoporuin, m. fl.. Vid slutet a f hvarje Vaxt-Familj har F(3rfaltaren utsatt initial-bokstafverna af sitt namn. Då detta arbete ej eger något siir- skildt intresse for Svenska Botanister, så ' anser jag mindre nodigt att lemna utdrag derifrån. Det ar emedlerlid ett verk, som lernnar betyd liga bidrag for Viixt-Syste- met. 307 nya arter aro bar beskrifna. Den af Guillemin bor jade Zepby- Ouiiie- ritis Taitensis ar fortsatt; (\e\\ utgor en phyriUs ofversiet af de Yiixter, hvilka blifvit sam-^"'^*"*"* lade af sarskilda Resande på Societets- v Oarna , i synnerhet på on Taiti ^). Forf. om nam ne r att Moe r en h out, Nord-Ame- ricansk General-Consul på dessa Oar, år 1834 skickat till DOrbigny en Sam- ling af Viixter, insamlade på On Taiti af lionom sjelf och af D:r Berte ro. Exem- plar ifrån denna Samling blefvo utdelade till *) Ann. des Sc. Nat. Sec. Ser. T. Vf. Novembre. i836. pp. 297 — 320: Zephyritis Taitensis (Sec. par J. B. A. Guillemin. — Tom. VII. Mars. 1837. pp. 177 — 192, — Avril. 1837. pp. 241 — 255, ^7^ flera Velenskapliga SamfLuid ocli lill en- .skikla Larcla. — J. R. och G. Forster hatVa beskiiivit dessa Oars Vaxter och deras anna outglfna ManusciipLer egas af Museum dTIisloire Naturelle i Paris. — Duperrey, D'Urville och Beechey heniforde i de sednaie åren Vaxt-Sam- lingar ifrån dessa oar, och Hooker och A r n o 1 1 ha f v a i B e e c h e y ' s Voy age gi f- vit etl utkast lill SocieLets-Oarnas Flora,, enligt de af Lay och Collie samlade Vaxter, iifvensom Gaudichaud, Brong- niart och Richard d. Y. bestamt en inangd af nya arter i de Bolaniska Afdel- ningarna af Voyage de TUianie, de la Coquille och de TAstrolabe. — • Endli- cher's arbete ofver Sodersjo-Oarnas Flora lemnar ock bidrag hartill. Forf. har har beijagnat alla foregåen- de arbeten for att lemna en fuUstandig ofversigt af dessa Oars Vegetation, samt har i noterna meddelat beskrifningar of- ver Vaxter ifrån de bada Forsler's Hand- skrifter samt anstallt jemnforelser emel- lan Vegetationen på de ofriga Oarna i So- derhafvet och i Indiska Oceanen. Ormbiinkarna {Fllices) ulgora det storslå antalet af Vaxter på dessa oar, eller niira | af hela Vegetationen. Der- niist komma i art-antal Graniineæ . Ru- biaceæ j Cyperaceæ , Orckideæ , Le^umi- riosce, MalvacecCj Urticeæ och Solanaceæ. ^ Forst meddelas en Forteckning ofver de Vaxter, hvilka åro gemensamma for Societets-Oarna och andra af Soderhafvets Oar. Derefter foljer en Foiteckning ofver ^7 ' > (le Viixler, hvilka aro egna for Socielels- Oariia ocli ej finnas pa de andra Garna i Soderhafvet. Shitligen framstilUes den egcnlliga Forteckningeii ofver Societets-Oarnas Våx- ler, hvilka har iiro uppstallda efter Na- turliga Familjer, horjande med Cr/ptoga- merna. Flera La f v ar och Mossor finnes ♦ hiirsLades, hvilka iiro gemensainma for Lan- der ofver hela jorden, t. ex. Usnea pUca- ta Ach., Neckera pennala Hedw., och Fis sidens bry oi des Hedvv. , samt man ga, hvilka iifven allmant tillhora den Ameri- ca nska Con linen Len. Beskrifningar ofver Botaniska Trddgår- dar odl 1'rddgårds-Cataloger. Prof, Bartling frarastallde sidstlidneBartiing år en Ofversigt af den i GoUingen befindt- ^^{schT liga Botapiska Trådgardens narvarandegj,'^^^^^^^;; tillstånd och af dess Historia under olika "" J''Hr lider ^). Denna Trådgard iir en ibland ' ^ de mest våxt-rika i Europa och dess sed- naste Foreståndare Medicinal-Rådet Sch ra- der och Trådgårdsmastaren Fischer haf- va mer an någon af deras Foretradare bi- dragit till dess forkofran. Då jag ej sett detta arbete, så kan jag ej lemna utfor- licare underråttelser om dess innehåll. ') Der Botanische Garten zii Gottingen im Jahre 1837. Skizze von F. G. Bart Ung. — Got- tingen. 1837. 4*0 PP' ^- '^' ^ 'i*^'^' Pl^"" BiBdbi- 1 Berlin liatVaDri" Al. Die trich, TraJ- j^|i°^^^^j,j_gå rdsmåsta rne L e n n e', F i n t e I rn a n n, L e- ner und pr e I e r , N i 6 t H 6 F ocli P. F. B o u c 11 é for- der Giirt-enat sig om forfattandet och utgifvandet "•'*^- af ett Hand-Bihliothek i Tradgårds-Skot- séln ^). Detta aibete skall bestå af 6 Af- del- ' ^) I. Handbibliothek fur Gartner und Liebha- ber der Gartnerei. — > Bearbeitet von dem Konigl. Garten-Director Len ne', den Kd- Tiigl. Hof-Garlnern C. J. Fin tel ni ann, W. Le gel er und TJi. Nietner, dem Kunst-Gartner Pel. Fri ed. Bouche' und von D:r A. Dietrich. — Erste Ablhei- lung. — Wissenschaftliclie Vorbereitung fiir Gartner. — Erster Theil. Mathematik, Zei- chenkunst, Physik und Clicniie. — Ber- lin. 1 8^7. Verlag von Friedr. Aug. Her bi g. (12:0): • Wissenschaftliche Vorbereitung flir Gart- ner. Eister Theil. Mathematik, Zeichen- kunst, Physik und Chemie, in Bezug auf ihre Anwendung und Begriindung fiir die in der praklischen Gartnerei vorkommen- den Falle. Bearbeitet von W i Ih. Legeler. — Erste Lieferung. — Berlin. 1837. 12:0. Ss. i44' Botanik fiir Gartner und Garlenfreunde. Von D:r Albert Dietrich. Erster Theil. Allgemeine oder theoretische Botanik. — Erste, Zweite und Drilte Lieferung. Ber- lin. 1837. 12:0. Pp. VIII & 480. n. Handbibliothek 6cc.. Zweite Abtheilung Kiichengårtnerei. Die Kiichengartnerei. — . Eine praktische Anleitung zur Erziehung und Pflege aller im Gebiele dieses Theils der Gartnerei vorkomnienden Gewåchse. — Mit BeriicksichtigLing der nenesten An- sichten und eigener vieljahriger Erfahrung bearbeitet von Theodor Nietner. — i:ste — 4*1^ Lieferung. — Berlin. 18)7. 12:0. 273 (lelningar ocli utkommer i Hiiften. — Hvarje Hafte koslar 9 groschen. Detta verk har for afsigt att innom en mindre rymcl meddela en palitlig och fuUstandig Handbok ofver alla Triidgårds- Skotselns delar till praktiskt gagn såviil for Tradgårds-niastare som for Tradgårds- Skotselns vanner i allmanhet. Ss. XII & 5'^6. — Zweiter Theil. 5:te Lieferung. — Berlin. iSoy. Ss. i36. III. Haiidbibiiothek &c.. Drilte Abtheihing. Obslbanmzucht (Sec. — Die Obstbaiimzucht. — Eine praktische Anleilung zur Erzie- hnng lind Wartiing der Obstbåiime, ini fieieni Lande wie in Topfen, nebst einer Besclireibung der vorziigiichsten Tafel- Wiilhscliafts- und Handels-Friichte, so wie der Aiifbewahrimg nnd Verpackung der- selben und einer Uebersicht der monathU- clien BescbaCtigung im Obstgarten. — Nach den neueslen Ansichten und eigener viel- jåbrigei" Erfabrung bearbeitet von C. J. Fin- te lm ann. liste, Ille und 3:te Lieferung. — Beilin, 1837. 12:0, pp. 4^o- IV. Handbibliotbek &c. Vierte Abtheilung. — Blumenzucht &c. — Die Blumenzucht in ibrem ganzen Umfange. — Eine prak- tiscbe Anleitung zur Erzieliung und War- tung der Blumen, im Freien, in Glas- und Treibbausein wie auch im Zimmer. — Nach den neuesten Ansichlcn und eigener vieljahriger Erfabrung hearbeitet von P. F. Bouche'. — Erster Theil, ilste — 4'^e Lieferung. — Ss. 573. — Zweiter Theil. 5: te — 8:te Lieferung. — Ss. 532. — Ber- lin. — 1837. 12:0. XI. Kupfertafeln zur Irsten Abtheilung der Handbibliotbek fiir Gartner &c. fol. obl.. Prof. Wikstroms Jvsbev. 1838. I 8 t Arbelet ulgores af foljantle Afdel- n Inga r. I:sta Afdelningen. Wetensknplig For- beredelse for Tradgårds-Miistare. Uti Irsta Delen afhandlas Matheruatik, Tecknings- konst, Physik och Cheniie, med baiiseende lill deras anviindning eller Lill grundledning for de i den prakliska Tradgårds-Skotseln forekommande bandelser. — II:dra Delen. Botanik. Anm, Af denna Afdelning ar Forstå Delen bearbetad af Le sjeler, ocli dess Forslå Hafte ar redan iilgifvet. — Af Andra Delen, bearbetad af D:r Alb. Die- tricb, jiro 3:ne Hiiften ulgifna. Il:dra Afdelningen. Koks-Tradgards- Skotseln. Anm, Af denna Afdelning, bearbetad af Nietner, aro Forstå Delen ocli Andra Delens Forslå Hiifte (eller det 5:te i Af- delningen) ulkomna. lllrdje Afdelningen. Forstå Delen. Frukt-Trads-Skotsel. — Andra Delen. Yilda Trads-Skotsel. Anm, Af denna Afdelning, bearbe- tad. af Fintelmann, aro af Forstå De- len 3:ne Ilaften utkomna. lV:de Afdelningen. Blonister-Odling 3 Delar. Anm, Af denna Afdelning, bearbe- tad af P. F. Bouclie, aro Forstå Delen och Andra Delens 2:ne Hiiften utgifna. Uti dess 3:ne Delar skola omkring 4000 odlade Yaxter upptagas med uppgifter om odlinsfs-sattet i allmanbet. V:te Afdelningen. Drifveri. 275 V:te Aftlelningen. Skon eller bildan- de Traclgårds-Konst. Aniiu De 2:ne sidsla Afdelningarna aro annu ej ulgiina. Forfattarne siiga, att de hafva med- delat de vigtigaste restdtaten så val af andras, som af egen erfarenhet; måhånda torde man likvål vid en ocli annan af- delning hafva skiil att tvifla, om Forfat- tarne haft tilhacklig kiinnedom af allt det vigtiga, som redan finnes framstiilidt i flerfaldiga Skrifter. Man skidie måhanda till och med kunna anmarka, att de ej en gang begagnat arbeten och afhandlingar, hvilka aro utgifna i sjelfva deras heni- Emedlertid innehåller detta verk det liufvudsakligaste och allmannast kiinda så val i velenska])en som i konsten, och fle- ra Haften åtfoljas af Tabeller med figurer af Triidgå ids- Verk tyg, af plau-ritning af en Frukt-Tiadgård med sina Orangerier och Drifhus, af figurer ofver Ympnings- satten, af figurer af olika former for Trad- kronor såval i fritt tillstånd som i spalier, af figurer af de allmiinnaste former, som frukterna e^a. Dessutom horer ett Hafte med XI Tabeller till Forstå Afdelningen af detta verk. På dessa Tabeller forekom- ma, såsom forslager att efterfolja, talrika figurer af Parker, viigar, iingar, fiilt, sko- går, vin-berg, vatten-bassiner, lof-salar och loftrads-gångar, grupper af Barrtråd, af Lof- triid och Blomster, Tråd-skolor, stiingsel- arter, bryggor, bankar, drif-bånkar, Oran- gerier, Drifhus, o. s. v.. Man maste tillstå, alt man med stor saknad finner, att Garlen-Diiector Fr. Otto ej ar medarbetare i detta Hand-Bi- bliothek, till hvars forfattande Han, mer an mangen annan, kunde lemna de vig- tigaste och mest interressanta bidrag. Tradgårds-Skotseln har for niirvaran- de flera Tidningar oeh Journaler. Fr.otto's Den fornamnsta ibland dem år den Dietrich'saf Garten-Director Fr. Otto ocliDrrAlb. ZehlTn^a Dietrich ntgifna Garteii-Zeitun^ ^ af 5:r Jahr|.divilken Bitc Årgangen for år iSS-y ut- kommit '^). Hvarje vecka ntgifves af den- samma ett nummer af ett ark i 4*0. Den innehåller hogst lårorika Afliandlingar i Trådgårds-Skotselns alla delar och sarde- les har H:r Fr ed r. Otto meddelat inter- ressanta Cultur-Monographier ofver flera Våxt-Slagten, hvilkas Natural-Historia der- igenom erhållit många upplysningar. Åf- Yen forekomma talrika underråttelser om nj^are och markvårdigare Viixter och de- ras odlings-sått. Aiigemei- Dc ofriga mcra kånda Tyska Triid- g^^g^^^g^jT.gårds-Tidningar aro Allgemeine Deutsche ten-Zei- Q arten-ZeituHo- uti>ifven af Trådirårds- tun". i5:r o ^ ^ o o ^ JahTgang.Odlings-Sallskapet i Frauendorf, af hvil- ken Tidning 1 5:de Årgangen ntkommit ^). ''^) Allgemeine Garten-Zeitiing &c. &c. Her- ausgegeben von F rie cl r. Otto und A lb. Die tri ch. — Fdnfter Jahrgang. Berlin. 1837. 4*0' Ss. 4*4' ^) Allgemeine Deutsclie Garten-Zeitung, heraus- gegeben von der praklischen Gartenbau-Ge- — Rheinldndlsche Garten-Zeitimg _, ut-Rheioian- gifven af Petzel, /{'.de Årgangen®) kan- carfeu- ner jas: bloU till namnet. Zeitung. Af Gers tenbe rg's Garten-Beobach-Gersten- ter ar Forstå Årgangen med 4 Haften Gart-n- utkom men ^). Detta sidstnamnde verk med- ^'^«^^•\<^'»- / ter. l:r delar mest underrattelser om Blomster- Jaii»g'ing. Yaxterna ocli om deras odlings-salt, samt gifver figurer af utmarktare Orangerie-Viix- ter, ibland hvilka foljande bar må om- namnas: Cupfiæa silenoides_, Mur anta ze- brilla j, LecJienauItia formosa^ Ixiaamoe- ?ia jy Rosa Banksiæ var. hitea^ Gljcine chinensiSj Bauer a ritbioides, Eutaxia myr- tifolia ^ Ixia speciosUj Polr^ala grandiSj, Dracæna ferrea ., Laclienalia tigrina^ Jus ti ei a pul dier rim a. En interressant Tid-skrift ar den Ha- Havc-Ti- ve-Tidende, bvilken i Kopenbamn iitgif- Tredje yes af Sållskapet for Triidgårds-Skotselns ^.årgang. sellschvTft in Fiauendorf. — i5:r Jahrgang. (i8'37). Regensburg. 1837. 4-o- (^^ J\iun- mern). ^) Rheinlandische Gaiten-Zeilung, redigirt von €• F. Pelzel. — 4:r Jahrgang (1837). (52 Niimmern). Neiiwied. 1887. 4«o- ^) Der Gartenbeobachler. — Eine Zeitschrift des neuesten und intcrressantesten im Gebiete der Blumistik und Horlicultur, iinter Mitwir- kiing mebreier Kenncr imd Praktiker in vier- t.eJjåhrigen Heften mit Abbiidungen heraiis- gegeben von C. Gerstenberg botanischen Gartner zii Erlangen. — Erster Jahrgang. Mit 24 nach der Natur gezeichneten und fein colorirten Kupfertafeln von vorziiglichen Blu- men. — Niirnberg. 1837. — 8:0. »Ss. 264. 278 beframjande odi livars Redaction utgores af Hit Feilberg, Prof. Schou w och Tradgårds-mastarne Morch och Peter- sen. Den 3:dje Årgangen utkom år 1807 ^). 8 ') Have-Tidende, ndglvet af Selskabet till Ha- vedyrkningens Fremme. — Tredje Aargang, — Kjobenhavn. 1837. 8:0. Opora. Eine Zeitsclirift znr Beforderung des Obslbaues in Deutschland. Herausgege- ben unter Leitung des Obstbaii-Vereins in der Ober-Lausitz. — I:r Band. Zittan. i834 & i835. — Zweiter Band. Zittau. i835& i836. 8:0. Allgemeine Oeslerreichische Zeilschrift fur den Landuirth, Forstman und Gartner. In Verbindunsr mit melireren Gelehrten und Freunden der Landwirlhschaft gegriindet von C. E. Maver, nnd lierausgegebcn von Ver- eine mit J. G. Elsner und D:v C. E. Ham- merschmidt. — gir Jalirgang. 1837. (12 Hefte). Wien. 1837. 4*o- Verband lungen des Vereins ziir Beforde-? rung des Gartcnbaues in den Konigl. Preus- siscben Staaten. -^ Xllcr Band. Zvveites Heft. XlIF:r Band. Erstes Heft. — Berlin. 1837. 4*0. (25:ste, 2.6:ste Lieferung). Verband lungen des Veréins zur Beforde- rung des Garten- und Feldbaues, als Section der Frankfurtiscben Gesellscbaft zur Befor- derung niitzlicber Kiinste und deren Hiilfs- wissenscbaften. Eine Leitscbrift fiir prakti- scbe Giirtnerei, LandAvirlbscliaft und die ver- wandten Facber. — I:s Heft. ^- Frankfurt — . 1837. 4*o- Syslematiscb geordnetes Handbucb der Po- mologie. — Von F. W. Hink ert. — HI:r Band. (6:le u. 7:te Lieferung). — Stein-Obst. — Mit eincm Anhange die Quitten, Mispein, Coi nelkirscbcn und das sammliicbe Scbalen- und Becrcu-Obst bebandelnd. — Miuicben. 1 836. 8:0. ^19 Den meddelar så viil origlnal-afhandlingar som utdrag ifran de biista ocli nyttigaste Syslemalisclies Handbncli der Obslknnde, ncbst Anleitimg ziir Obst- Baiiinziicht nnd zweckmiissiger IkMiutzung dt s Obstes. — Von J. G. Dittricb. — Eister Band. — Kern- Obstfriichte. — Mit 2 Sleinlafebi. — Zu eiter I];^nti. — Stein-Obstfriiebte. — Mit 6 Stein- tafein. — Jena. 1B37. 8:0. Allgemeines IJandbucb des Gartenbaues ^.9 RiederiaiiLLS F. & M., en Monogra- phie ofver Slagtet Tunica (fordna arter af Gjpsophila) med 8 arter, o. s. v.. Ibland de Vaxter, hvilka for sin prakt och sin skonhet under året blifvit mera allmiint kiinda och till odling i Tradgår- dar och Orangerier foreslagna, må foljan- de har an foras. Kall jords- Vdxt er, Phlox Drummondi Hook.. En ut- ^j^^^ miirkt skon Vaxt, hitinlills den enda en- åriga innom sitt Slagte. Den blifver vanli- gen något ofver i fot hog, busk-artad, men i v arma re trakter och i god jord underst un- dom ofver 2 fot. Den ar glest hårig, har af- långa vid basen nastan hjertlika, halft om- fattande blad, af hvilka de ofra vanligen sitta skiftesvis, och i blomqvastar sittande morkt purpur-roda storre blommor, så att ibland alla kanda annuella kalljords-Vax- ter ar det måhanda blott Mlmiilus retn- suSj som i skonhet ofvertråfFar den. Frona Lora utsås tidigt i biink och planterna se- dan utplanteras, ty el jest ar det osåkert, om denna Våxt hos oss på kalljord mognar sina fro, af hvilka man i allmanhet endast erhål- ler en sparsam skord. Den upptacktes i Te- Landwirlhscliaftl. Vereins. Von C. Z elle r. — Carlsrtihe 1837. 8:0. 288 xas i Norra America af Drum mon cl, hvil- ken till England ofveiskickade Fron, af hvil- ka år i835 nppkommo planter, som blom- niade. Hooker beskref forst ocli afbildade Våxten i Botanical Magazine Tab. 344'; den ar sedermera af Lindley afbildad i Bot. Register (New Series.) T. XXIII. Tab. 1949, ocb af Sweet i dess British Flo- wer-Garden Tab. 3 16. — Flera fiirg-foran- dringar hos bloinmorna aro redan anmarkta. SchizantJiiis reiusus Hook. torde vis- serligen kunna anses såsom den skonaste ibland hilintills kiinda enåriga kalljords- Yaxter. Vanligen behandlar man den såsom en tu-årig Viixt, sår dess fron emot hosten i krukor, låter plantorna ofver vintra i Oran- geriet, och ntphinterar dem under foljande vår, sedan natt-froslcrna upphort. Detta behandHngs-sått torde ock hos oss vara det tjenligaste. Den ilr dock egentligen en annuel art, hvilken bor utsås tidigt i bank, om den hos oss skall gifva mogna fron. Phmtoina bo- ra utsiittas på en soliik plats i Trådgarden, i en lått, nårande jord, och deras vatt- ning ej forsummas. Om den odlas i Oran- gerier och i rum, så bor den nodvåndigt of ta få frisk luft, for att bibehållas sund, och for att gifva blom morna sin fulla prakt. Denna Våxt uppnår vanligen 2 till 3 fots hojd, år grenig och blomrik. Bladen åro vackert pinndelade och Ijusgi ona. Blommor- na, som framkomma i langa klasar, åro Ijus- roda med ofre lappens medlersta flik gulfår- gad, och ega en stor och lysande fårg-prakt. Denna till Våxt-Familjen Scrophidariaceæ horande art våxer på Chilesiska Andes-Fjel- len. a8<) len, på hvilka den npptiicktcs cif D:r Gil- lies, hvilken nieddelade (Von till den ni> nieia aflidne Barclay, i hvais Triidgård vid Emu Hill den forst blomniade år 1 83 f. Den gifver yninigfc fio. — Den Leskrefs och aftecknades (brst af Hooker i Bot. Magazinc Tab. 3o45 och blef sedan iifven afbildad af Lindley i Bot. Register Tab. 1 544 och af Sweet i Br. Flower- Garden Tab. 201. Den blommar under en tid af fiera månader och upphorer der- med forst vid de kortare och kyligare da- gainas ankomst. Om den i Sverige utsås under våren, så bor det ske tidigt i bank eller i Orangerie, emedan den eljest får en sen och svag blomning. Man bor åf- ven hafva plantor i krukor att inflytta i Orangeriet for att vara foisiikrad om att årligen erhålla niogna fron, i hiindelse att sommarens beskalfenhet forhindrar frons mognad på kali jord. Neniopliila in sign is Benth.. En ibland de skonaste i sednare tider inforda Vax- ler. Den ar enårig och har nedliggande, håriga stjelkar och vackert pinntandade blad samt skona Ijusblå blommor. Den fordrar en solrik plats med en niirande, men ej fuktig jord. Fron kunna dels utsås i bank och sedan tidigt utplanteras, eller och sednare utsås på den plats, hvarest Yaxten skall qvarblifva. Om en våt som- mar intriiffar, så mogna dess fron knappast hos oss, hvarfore man gor såkrast att åf- ven hafva ett exemplar af Vaxten i kru- ka, for att inflyttas, i håndelse af en långre fortfarande kall och regnig våder- Prof. IVikstrdms Arsher. 1838. 1 9 290 lek. — Viixlen upptacklcs 1 Californicn af Douglas, hvilken inecldelade fron till Traclgårds-Sallskapet i London ar i83^. Den år forst beskrifven af Bentham och horer till Vaxt-Familjen HydrophyUaceæ, samt år afbildad uli BoLan. Magazine t. 3485, i Bot. Register XX. t. i-yiS. och i Sweet's Brit. Flower-Garden t. Sag. NemopJiila atomaria Fischer & Me- yer. — En annan enårig art, hvilken åfven har nedliggande stjelkar och pinn- tandade blad. Den forekommer v ild i Nya Californien i den Ryska Colonien derstå- des. Denna Våxt har hvita, iniiti i bott- nen ofta svagt Ijusblå och alltid med morkbla eller bruna puncter tecknade blom-kro- nor, hvaraf art-namnet år tåget. Den gif- ver ymnigt fro och skotes såsom iV. insi^nis. Våxten år afbildad i Bot. Regist.T. XXIII. t. ig^o i Sweet*s Br. Flower-Garden t. S^H. Nemophila aitrita Dougl.. Dess sljel- kar blifva långre an hos de forut omnåmn- da arter; bladen åro pinntandade med små utstående oron vid basen. Blommorna åro blå. Den år enårig, och upptåckt i Ca- lifornien af Douglas. Våxten fordrar en fuktig och något skuggad plats. Eme- dan Våxten år mycket grenig, sljelkarna nedliggande och saftiga, så bora dess fron ej utsås tått, emedan denna Våxt då lått ruttnar. Den år afbildad i Bot. Register T. XIX. tab. 1 60 1. Eucharidium concinnum Fischer & Meyer, en enårig, | fot hog art af ett med Epilobium och Clarkia forvandt Slag- te. Våxten har bredt-lancettlika blad och skona roda blommor; den år tjenlig till 391 infatlningnr af blomslcr-rabatter. Dess fron kunna utsås i bank och sedan utplanteras, om man vill se den tidigare i blomning, eller ock utsås sednare ute på kalljord, ocli blommar till langt inpå hosten. Den va- xer vild i Nja Californien i den Ryska Colonien. Den ar afbildad i Botan. Magazi- ne tab. 358q och Bot. Register T. XXIII. tab. 1962. Den horer lill Y ixxl- F a\m\\en On ag r a^ Hæ ochiLinneiska Systemet till Octandrien. CoUinsia bicolor Benth.. — Eu vac- ker enårig art, funnen i Californien af Douglas. — St jelken ar grenig; bladen hjertlikt-lancettlika eller aggrundt-lancett- lika. Blomkronans ofre lapp ar vid ba- sen hvit men utåt violett, den nedre lap- pen ar hvit och vid basen puncterad. Den beskrefs forst af Bent ham och iir afbildad i Bot. Reg. T. XX. tab. i'j34., i Bot. Magaz. t* — * Den horer till Viixt-Familjen Scro- phnlariaceæ och i Linneiska Systemet till Didynamia och Angiospermia. Infordes forst år i833 till England. Slagtet ar af Nut ta 11 benamndt efter Nord-Ameri- canaren Z. Collins i Philadelphia* Clarkia rliomboidea Dougl. {C* gau- toicles Hortulan.) ar en enårig art af detta Slagte. Den har aggrunda hel- braddade blad och helbraddade rhomboi- diska purpurroda kronblad; den ar nar- mast forvandt med C elegans och upp- tacktes af Douglas på Nordvest-Kusten af Norra America. År af Lindley afbildad i Bot, Regist. T. XXIII. t. 198 1. Den trifves bast. i en lått och nårande jord. Denna och CL elegans hafva 16 ståndare, hvaremot Cl. pulchella vanligen har 12. 292 — En 4'^e art iir C/, nng/tiai/ata Lindl. ifrån samma trakter som C, rlioniboicleaé Tropæolum majus Linn. var. atro- sanguineum. — En i sednare åren i Eng- land anmarkt varieté af den vanliga i\ majus [IticJiansk Krassa), ifrån hvilken den skiljer sig med något liigre vaxt-siitt och morkbruna, sammets-artade kronblad. Den forokes så val af fron som af siitt- qvistar, men man har anmarkt, att ej al- la fron ifrån samma stand gifva denna varieté, utan flera framslalla den ur- sprungliga arten, af hvilken man allt hit- intills under dess långvariga odlings-tid i Europa ifrån år 1684 ej erhållit en en- da varieté, hvilket år ett sållsynt forhål- lande hos en så lånene odlad Vaxt. — Den planteras i en liitt och narande jord. — År afbildad i Hooker's Botan. Magaz. tab. SS-^S. Mimulus cardinaUs Lindl, en mycket vacker, egenteligen två- eller treårig art, men som odlas såsom enårig ute på kall- jord, emedan den redan blommar under forstå sommaren. Den har morkroila blom- mor, kan utsås i bank och sedan utplan- teras, då den tidigare blommar och såk- rare gifver fro. Forokes latt både af fro och af satt-qvistar. I Orangeriet få blom- morna vanligen en blekare farg an på kall- jord. Ar afbildad i Sweet's Brit. Flo- wer-Garden tab. 358. ■ — • Ifrån Chili. Mimulus roseus LindL en vacker art, som år flerårig, men kan behandlas så- enårig i likhet med många andra arter af samma slagte. Den har roda och gul- 293 fiiicklga blommor. Den luklar af moscluis. Foiokas Sil viil af fron som af satt-qvistar. Kan utsås ute på kalljord, ocli ger cler- sliides mogna fron, men uthardar ej vin- tern, hvarf(3re man maste infora den i krukor i Orangerie, om man vill ega den såsom flerårig. Upptiicktes i Nya Cali- fornien af Douglas, ocli infordes forst till England. Lindley har afbildat den i Bot. Reg. T. XIX. tab. i5gi ocliSweet i Brit. Flow.-Gard. tab. 210. Cosinus tenuifoUus LindL en enårig vacker art med glatta, i — 1| fot boga stjel- kar, djupt pinntandade blad med langa och smala flikar, och blommor, som ega stora vosenroda strål-blomster med smiir- re gula disk-blomster. Den vaxer vild i Mexico. Blommar rikt, men sent på ho- sten och bor i Sverige utsås i krukor. År afbildad i Li n dl ey's Bot. Regist. T. XXIII. tab. 2007. Horer till Vaxt-Fa- miljen Cojnpositæ. Calliopsis bas alis Otto & Dietr. (C', Drummondi Hortulan.) enprydlig, enårig, vanligen 2 fot bog art med kantiga och glest håriga stjelkar och omaka parbladiga blad, temmeligen stora gula blommor i topparna på langa blomskaft. Strålblom- morna iiro stora, breda och niistan oran- ge-fiirgade, Viixten infordes år i833 till Berlin, ifrån fron samlade vid Missuri i Norra America. Den blommar sent, ofta ej forr an i Sept., och dess fron bora der- fore utsås tidigt på bank; den torde i Sve- rige knappast gifva fron på kalljord. Den fordrar en lått och nårande jord. 294 Rhodcmthe Mun^Iesii Lindl. en skon enåricf Viixt ifrån Svan-lliver - Culonien på Nya Holland. Dess talrika inie bloni- foder-fjell aro starkt losenroda, vanligen sliål-aitadt utbredda, och gifva idommor- na en utmaikt prakt; snjablomstren iiro obetydliga, alla loiFoiiniga ocli gida. Lik- nar arter a f HelicJirjsium. Den viixer 2:anska hastiqt och nioe^nar lidist sina fron; fordrager ej niyeken viirnia. Infordes till England af Sjo-Capitainen Mangles, af- ter hvilken Lin die v c^ifvit art-narnnet. Tillhorer Vaxt-Familjen Compositæ, Den iir afbildad i Bot. Register T. XX. tab. \^o^. Må ngårig a Ka// /ords - Viiæter» EpimediLun macrunt/iuin Morren & Decaisne. En vacker mangårig art, upp- tackt på Japan af D:r Si e bo Id, som in- forde den ibland de i6o Japanska Viix- ter, hvilka han till Holland heiiifoi t. Vax«- len har stora, blekt-violelta, valhditande blommor. I Enqland nthardar den vin- tern på kalljord, men i Sverige torde det vara siikrast att vårda den i Orans^eriet. Man bor lik val forsoka att odla den ute, emedan troligen flera japanska Viixter fordraga Sveriges sydligaste climat. Den ar afljildad i Bot. Register T. XXII. tab. 1906. Slagtet horer till Viixt-Familjen Berberideæ. Den forokes genoni rot-del- ning och gifver måhiinda ej fro i Europa. Li/imn speclosnm Thunb.. En ibland de praktfullaste mångåriga Lilje-Viixter, nyligen inford ifrån Japan till Holland af I):r Siebold. St jelken iir upprått, grenig och glall. BlaJen spiiclda, iigg- rundt-adånga och skaflade. Blommoi na sit- ta eiisamma och lutande i stjelk-topparna, åro morkioda, med tillbakarullade kron- blad, hvilka inviindigt ega mer eller min- dre iipphojda var tor, och aro starkt ly- sande af christall-lika puncter. Redaii Kæmpfer anmiirkte denna L///e-Arl så- som odlad i Japan. Han underrattades, att den kommit ifrån Corea, och Han kal- lar den "ilos magnificæ pulchritndinis,*' h var v id Lindley an marker, att Kæmp- fer val må kalla den så, "for surely, if "there is any thing not human, which is "magnificent in beauty, it is this plant." Lindley tillagger, att innom sitt hem- land Corea har denna Viixt ingen med- liitlare i skonhet, men att i Japan linnas llera Liljer^ hvilka ej gifva efter i fag- ring. Th un berg si\^ den sedan odlad vid Nagasaki och beskref den såsom en ny art och Siebold hemforde den till Holland ibland ett betydligt antal af andra Z/7ye- Arter, hvilka nu odlas i Ghent. Den blommade derstades forst år 1 832. Lindley anser, att den fordrar samma skotsel som L. japonicum och L, longijlorum , hvilka blomma ute på kall- jord, i en latt lehm-artad jord, hvarest de aro skyddade emot for mycket regn och strang kold. Det år osåkert om den vid Stockholm kan uthårda vintern, men Lilium loTi^^iflorum fordrager densamma betåckt med lof. — L. speciositm ar afbildad uti Lindley's Bot. Register. T. XXHL tab. 2.000. - 2()6 Orang ene- Vcixt ei\ Pentstemon speclosum Don gl.. Pen- na art ar mabanda den stonaste innom sitt i allmanhet vackra Slagte. Den ar niångårig, och blomniar vanligen i andra året, då den iippdrages af fro. Den har få grenar, och gifver således ej många sliott till afliiggare; den mognar ej alltid sina fron. Har stora blå mycket vackra blommor. Trifves bast i en af torf och Jehm bestående jord. Om den sknlle skju- la flera gienar med blom-stjelkar, så dor den vanligen efter blomningen. Vill man derfore hafva starre, kraftigare stand, så bor man borttaga de forstå blom-ax, soni den framalstrar. Under fro-mognaden bor den ej vara utsatt feir m3X'ket regn, och i allmanhet boia flera af detta Slagtes arter aktas for ^nnnigt regn, emedan de latt tåga rota och do. Upptåcktes af Douglas på JNord-Westkusten af Norra America, infordes af honom till England, samt blommade derstiides forst i Tradgårdsr Sållskapets Triidgård. År afbildad i Lindley's Bot. Reg. T. XV. tab. 1270 och i Sweefs British Flower-Garden tab. 259. Lyclinis Bungeana Fisch.. En prakt- full art med i blomqvastar sittande stora skarlakans-fariiade blommor. Den ar be- v) sliigtad med L. fulgeiis Fisch., upptiicktes år 1 83 1 af Bunge i Norra China, h vå- rest den odlades. Han hemf(3rde fron till Petersburg, och a f dessa uppvuxo pjlan- tor, hvilka blommade forst om hosten år ^91 j833. — • Den måslc i Sverige odlas i kru- kor i Oiangeriet, Ijenligast i en liiU svavt- mylla blandad med sand, då den viixer yppigt odl uppnår alUintill 5 fots hojd. Den forukes så val genom fron, som af rot-skoU och af saLl-qvistar. — År afjjildad i Hooker's Bot. Magaz. tab. 35(}4> i Lindley^s Bot. Reg. t. XXII. tab. ij364 samt uti Sweet's Brit. Flower-Garden tab. 3 1 -y. Gcsnera Lindleyi Hooker, En nt- iiiårkt skon art med stora skarlakans-ro- da blonunor; den anses såsom en ibland de storsta prydnader for Warm-Husen. Ifrån Brasilien. Afbildad i Hooker'sBot. Mag t. 36o2 och i Lind ley's Bot. Regist. T. XV. tab. la-yc). Clenicitis cæriilea Siebold. En klån- gande Viixt med tre-fingrade blad och stora skona blå blommor; den ar upptackt pa Japan af Siebold och inford till Hol- land. Den ar beslagtad med CL floriduj och man formodar, att den uthiirdar Eng- lands och Hollands climater på kalljord, men i Sverige maste den tillhora Oran- gjeriet. År afbildad i Lindley's Bot. Register. T. XXIII. tab. ir)55. Soll y a heterophylla Lindl, en mycket skon Bnske, som i varmare climater kan uppnå allt intill 6 fots hojd, men som i kråkor vanligen endast ernår i i fots hojd; har bredt-lancettlika blad och vackra him- melsblå mindre blommor. Den vaxer v ild på van Diemens Land och på Sydvestra kusten af Nya Holland. Den npptacktes forst af Lab ill a r die re. — Den maste vårdas i Orangerier, ehuru man i Eng- land Iiar scLt den uLharda cliiiiatet pa kalljord, planterad på skyddade stallen. Den trifves bast i en jord-blandning af tort och lehrn, och fcirokes latt genom afliiggare. Slagtet horer enligt det Lin- neiska Systemet till Glassen Pentandria Mono'^ynia. L i n d 1 e y har ii ppniimndt det till minne af Engelsmannen Riek. Hors man SoUy, och afbildat den i Bot. Kegist. T. XVII. tab. 1466. Trnpæoliun pentaphyllum Lamarck [CJiiniocarpns pentaphyUits D. Don). En mångårig klangande art med 5-fingrade blad och och ovala småblad samt mindre blommor, hvilkas foder ar nedtill rodak- tigt och upptill gront; Ijlomkronan be- står endast af 2 små rodaktiga kronblad. Den har knoliga rotter. Tweedie hem- siinde forst rottei* af densamma till Neill i Edinburgh. Våxten finnes vild vid Mon- tevideo och tillhorer troligen bergs-trak- ter. 1 Varm-Hiisen i England beklader den viiggarna och blommar ymnigt, men i Berlin har H:r Fr. Otto funnit, att den trifves så val i de varma som i de kalla Orangerie-Husen och på kalljord; en enda planta har i Varm-Huset inta- git 3o fot och blommat ymnigt. De af satt-qvistar uppdragiia plantor beklada der- stades ute på kalljord både vaggar och blomster-rabatter tills host-frosterna skada dem, och de fordraga till och med en kold- grad af — 2° till — 3" Reaum.. Vaxten gif- ver ymnigt fro, hvilka likvål ligga lange i jorden, innan de gro, hvarfore deras fro- skal bor lindrigt raspas, då groningen mera. skyndsamt befordras. 299 2^r()f)iVoInm ad/cncnni Sinllh. l".n cn- arii;, klaUrande aiL, som forljcnar en ])lals i Oiangeriet, ocli som iifven i i^iij^- iand tiitVes iiLe pa kall jord. Den blom- mar dersLiides under 5 manaders tid, och iir ganska tjenlig Lill bekliidnad af fleiTal- diga spalierer, galler-vei k , pyramider, o. s. v.. For att (å den tidigt i blomning, sa bora dess fron li kval utsas i Mars må- iiad i Oiangeiie eller i drit-bank, ocb så snart plan Lor na faLt 4 blad, utsiittas de i små krukor. I sbiLeL af Maj bora de uLplanLeras på kalljord; frona kunna ock på våren siit- tas på kalljord, men plantorna uppnå då ej den betydliga fVodigbet, som de tidigare i bank uppvuxiia. TritVes biist i en ren, tuktig oeh niirande jord. Tropæoluin bnicliyceras Hook. & A rn.. En ibland de mindre ocb spadare arterna med talrika kliingande stjelkar,små skoldlika 5- till 6-delade blad, ocb smaire blommor, bvilka bafva ett gront blomfoder ocb gula kronblad, af bvilka 2:ne aro ifrån basen rodstreckade. Den viixer bast om den får klåttra uppefter små gallerverk af trad eller sLål-tråd, bvilka blifva boljda af tal- rika stjelkar, blad ocb blommor. Den vii- xer ymnigt v ild på busk-bevuxna stallen på bergen vid Valparaiso, bvarest den kallas Flor de Perdiz, Den infordes forst till England af Cruicksbank, men se- dan den derefter utdoLt inkom den å nyo ocb blommade derstades år i836 i A ugusti bos C u m m i n g R o s b I e i g b vid Mancbestcr, då ban blott baft rotterna planterade i 3 månader. Den fortplantas 3oo sa val genom sina rot-knolar som af fron, hvilka mogna i mangel i England, hvarest den om sommaren utplanteras vid murar och stakett. — Den iDcskrefs forst af Hoo- ker odl A mott uti deras Arbete "Bota- ny of Gapt. Beechey's Voyage" och ar af- bildad i Botan. Regjist. T. XXIII. tab. 1926. och i Sweefs Brit. Flower-Gar- den. tab. 3 70. TropæoJum tricolor Sweet. En skon mångårig, afven starkt klangande, spadare art, hvilken synes vara nagot omtåligare an 7\ pejitapJijUum, I Berlin hafva skot- ten iitvuxit i October, så att den der vege- terar under vintern med talrika stjelkar; den liar smarre, sk()ldlika 5- till 6-delade blad och blommor med skarlakans-fargadt blom- foder, hvars flikar aro i spetsarne violetta, och sma gula kronblad. Den vaxer v ild på busk-bekladda stallen på klippor niira Valparaiso, hvarifrån den i sednare åren blifvit inford till England, hvarest den nu ar allman i Tradgårdar och i Orange- rier, och gifver ymnigt fron; tjenligast ar att lata den kliittra upp efter ett galler- verk. Den fortplantas så val med sina knoliga rotter som med fron och satt-qvi- star. I England finnes den under som- maren så val i krukor med spalierer som ute i Tradgårdar. Yid hostens borjan inflyt- tas den i Orangeriet. Den ar afbildad i Hoo- ker*s Bot. Magaz. tab. 3 169, i Lindley^s Bot. Regist. T. XXIII. t. igSS och i Sweet*s Brit. Flower-Garden. tab. 270. Tropæolum taber osum Ruiz. & Pa von. ar afven en mångårig art, inford till Eng- 3oi land ocli Tyskland och liifves dersliides, samt anses såsom en af de storre piyd- nader for Orangerierna. Den blom made for forstå G:ån2:en i Berlin år i836. For- okes liitt så val af rot-knolar som af fron. 1 Lima odlas den allmiint for sina åtliga rot-knolar, hvika utgora en del af Infci- digarnas dagliga foda. De kalla Yiixten Massua och dess rotter Massuas, Den vaxer på hojder af i35o hexap. ofver liafs-ytan, och blommar vanligen ifrån Ju- ni tili September. Enligt Garten-Director Otto's un- derråttelser, så trifvas arterna af Tropæo- lani bast i en lått, nårande och sand-blandad jord. ])e rotter och plantor, hvilka om våren utplanteras på kalljord, bora inflyt- tas i krukor, så snart kolden borjar att skada stjelkarna eller dessa affrysa, och derefler få en torr plats i Orangeriet. Om de tidigt inflyttas, så fortfara de att blomma under hela hosten. I slutet af Mars eller tidigt i April borjar man att drifva de under vintern torra rot- knolarna for att bereda dem till utplan- lering. I England odlar man dessutom åfven 7\ tenellum. Men flera af de mest praktfulla arter, hvilka våxa vilda vid Yalparaiso, åro ånnu ej ofverforda till Europa, såsom T. poljphyllum Cavan., hvars blommor våxa tillsammans i form af hufvuden af en knyttnåfves storlek; T, azureum., hvars blommor ega en skon Ijusblå farg, samt 2:ne vackra af Ruiz och Pa v on afbildade arter T, bicolor och dipetalum, m* fl.. 3o2 Gesncrid latcrilia Lindl.. En niang^ arig prakLfuli art med niistan rundadt- aggrnnda eller lijertlika blad och stora coccionelirargade blommor. Vilxer villd 1 Brasilien. Blom made forst i Encrland år 1834. Ar afblldad i Lindley's Bot* Register. T. XXIII. tab. i()5o. Jiegoriia insi^nis Grah.. En ibland de skonaste Viixter, som egas i Englands Drif-bus. Den bar en saftige glatt stielk, snedt bjertlika eller aflångt-lancettlika blad, ocb stora bangande blomqvastar af rosenioda blommor. Ifrån Brasilien. År afbildad 1 Botan. Mngaz. t. 2900 ocb i Bot. Regist. T. XXIII. tab. 1996. 2\'Con]a jdstnitioides Lind!.* En klan- gande Vaxt med parbladiga blad; blom- morna sitta i klasar i grenarnas toppar, aro stora, klock-Hka, bvita, med phitt bram ocb iniiti rosenioda. Viixer villd på Nya Holland 5 blommar ej sa allmant, ebura den ofta forekommer i Engelska Orange- rier. Afbildad i Lindley's Bot. Regist* T. XXIII. t. 2002. Ibland de ofriga odlade, utmarktare Viixter, bvilka under året blifvit mera allmant kiinda, må fc)ljande narnnas: Bur^ linotonia catidida Lindl., Chjsis aitrea Lindl., BolbopJiyllum harbigerum Lindl. & B* saltatoriuni Lindl., Lælia anceps Var. BarkerianUj Peristiria cerina Lindl., Cypripedium purpur atum Lindl., Milto^ nia specta bilis Lindl., Oncidium dettoi- deum Lindl., Jnoectochilus setaceus^Xw- me, en sardeles utmarkt art genom sina gron- och brun-randiga blad med rosen- 3o3 roda blad-skafl och l)lom-skiirmar. Alla (lessa ega lu)p;st bcsynncilii^a blom-fonner och Lillhora Orchideernas ¥i\mi\\. — Petu- '% nia inienneiUa Lindl. med stora roda tratt- lika blommor. — NuttaUia cordata Lindl. med vackra bjertlika blad och stora Ijust- violeUa blommor. — PhjceUa brevituba Uevhevl (^^^ J/narj/l/(Ieæ). — Gardenia pan- nea\j\u(\\.. — Wi^^andia caracassana\\w\\\\^., Bonj)!. &• Kunlh. — Habranthus gracilifo- - Hus /3. Boothianus Herb. (af AmaryUl' deæ). — Psoralea orbicularis Lindl., en på kalljord viixande mångårig art ifrån Cali- fornien, med stora trefingrade blad. — Hossackia stolonifera Lindl., en mångårig, på kalljord viixande vacker Årt-Vaxt med 3 lots boga mj^cket bladiga stjelkar, oma- ka mång-pariga storre blad och mång- blommiga blom-flockar af grona på mid- ten roda blommor. Utgor en Buske, som hastigt utbreder sig genom sin kry- pandc rot och ar tjenlig att bilda så- kallad små-skog i plantager; den gifver 3^mnigt fro. IJpptacktes i Californien af Douglas. — Canna Reevesil Lindl. med stora gula blommor; ifrån China. — Hibi- scus Ulacinus Lindl., en vacker mångårig art med hela eller tredelade blad, hviika i sitt vikla tillstånd aro nastan trådlika; blommorna aro stora, Ijust violetta. Va- xer vild vid Svan Kiver på Nya Holland. Uti en sarskild afliandling har Triid- gårds-Miistaren Morch i Kopenhamn med- delat anmarkningar om odlingen af En- åriga Yiixter, och dervid upplyst, hviika ibland dem, som fordraga att omplanteras 3o4 odl Jeraf befordras i sin vegelallon, och hvilka de aro, som ej tala omplanteiing utan att lida deraf. Genom omplantering erna Enåriga Arter af foljande Yaxt - Familjer den storsta fallkomlighet: Polj^aleæ j Mal- vaceæ 3 Geraniaceæ _, Tropæoleæ , Bal- samineæ j Cucurbitaceæ j Compositæ _, So- lanaceWj ydniaranthaceæ j Urticeæ. Des- sa bafva, sager Forf. , ett storre eller mindre antal af hår-rotter, i synnerhet finnas de i stursta niangd hos Solanacem (t. ex. Nicotiana , Datura)^ men i min- dre antal hos Tropæoleæ och Cucurbita- ceæ j och Forf. tillagger, att man egentli- gen icke kan saga oin dessa, att de utan konstigt bitriide bilda en sammanhangan- de rot-klimp. Deremot fordrager ej den storre mangden af de ofriga Enåriga A r terna att omplanteras, utan erna sin storsta fullkomlighet, då de utsås på de stallen, på hvilka de få qvarblifva. Af Dicotjledoneæ: Ranunculaceæ y Papaveraceæ j Cruciferæ (t. ex. Cliej^ ranthuSj, Iberis), Resedaceæ j Cistineæ j Unibelliferæ, Caryophyllacece., Les^umino- sæ j, Onagrariæ {i)enothera ^ Clarkia)^ Campanulaceæj, Polemoniaceæ {Collomia^ Gilid), ConvolvulacecBj Asperifoliæ^ Scro- phulariacece (t. ex. Coll in si a ^ Linaria _, Melampjrum , Schizan thus ^ Salpiglossis^ _, Labiatæ ^ Euphorbiaceæ. Af Monocotjledoneæ : Gramineæ, — Majs {Zea Mays L.) ar har vid ett un- dantag, ty den kan utan skada omplanteras. De 3of> De Viixter, hvilkns fron Iiafva elt liårcU skal, gro med svårigliet, da frona tiro gamla eller en ihållande lorrka in- ^ Iriiflar, t. ex. RanunciUaceæ ^ Papaver a^ ceæ j, Resedaceæ j Cistineæ ^ Unibelliferæ , Compositæ j Polemoriiaceæ j AsperijoUæ ; dessa bora utsås på hosten eller ganska ti- digt på våren, i sjnnerhet då jordmånen iir sandig. (Allgem. Garten-Zeit.). Botanisk a Ltirobocker. B.T D. Dietrich fortsatter ofvcrsatt-Lomion'* ningen af Loiidon*s Encyclopedia ofp;"i*;rj*'^ Planls eller Vaxt-Encyclopedie, med åt-^*i^''y^'"'' skilliga foriindringar och tillagg '°). Ar- 7 & 8. Leiet iir forfalladt på tyska språket. Yåx- terna afliandlas efler det Linnciska Syste- met; for hvarje class forekomma i borjan forst essentiella kiinnetecken for Sliiglena och inuti arbetet upptagas de något utfor- ligare kannemarkena lor hvarje Slagte sar- skildt. Derefter folja art-kiinnetecken, till slorre delen ofversatta ifrån andra For- fatlares arbeten, några anmarkningar, upp- lysande Vaxternas utseende, uppgifterom Yaxternas hemland och om blommornas ^") J. C. Loudon^s Encyclopadie der Pflanzen. Enthaltend die Besclireibung aller bis jetzt bekannlen Pflanzen, welche diirch mehr als 20,000 Abbildungen erlautcrt werden. Fiei nacli dem Englischen bearbeitet von D:r Da v. Dietrich. yrte und 8:te Lieferiing. — Je- na. 1837. 8:0. (Text Ss. 181—216, Tab. Xll.-a & 45—49, pp. 217—244, Tab. XIII:a <& 5o— 56). Pvof. JFihstroms Arsher. 1838. -20 3oG fargor. Ilaftena 7 ocli 8 aro under Aret lUgifna, odl innehålla fortsaltning af Tri^ andria monogytiia, ArbeLel åtfoljes af Ta- Leller i 4*0 » upptagande miniatnr-figurer i svart af jQera arter af hvarje Slagte. Link Den mest liirorika botaniska Laro- phUoso-" Bok , som i sednaste åren utkom mit ar phiæ bo-^j^^jj ^\\ jemnforelse Andra Uppla"an af Editio ait.Link's Elementa Philosophiae Botanicæ, eller Grundlehren der KratUerkiinde '). Ett arbete, hvilket egenlligen i form af en Yaxt-Anatomie och Vaxt-Phjsiologie beskrifver Yaxternas sarskilda delar. Delta verk ar indeladt i paragrapher, och hvarje paragraph borjas med en kort laro-saLs el- ler beskrifning, ofver hvilken sedan foljer en utforlig forklaring. Uti Forstå Delen lémnas forst en ofversigt af Natur-Alstrens indelning och egenskaper i allmanhet, samt derefter: I. ofversie;t af en Viixts byggnad och natur i allmanhet. II. Vax- tens form (forma). Hiir afliandlas rot, stam, blad, knoppar, blommor och frukter i allmanhet. III. Viixlens inre byggnad (structura): I. Hos Phanerophjter^ hvil- ka bestå af epidermis, celle-vaf, karl (va- ^) Elementa Philosoplilæ Botanicæ. Auctore H. F. Link. — T. I. Gam TabiiHs lilhograph. IV. — Editio altera. — Berolini. 1837. — Tomus II. — Editio altera. — Berolini. 1837. — Grundlehren der Krauterkiinde von H. F. Link. Erster Theil. Mit Vier lithogra- phischen Tafehi. ■ — Zweite Ausgabe. — Ber- lin. 1837. 8:0. pp. XIII & 5of. — Zweiter Theil. — Zweite Ausgabe. — Berlin. 1837. 8:0.: Ss. XV & 377. •^ 3o7 sa), snft-gommen (Opangia) och Lacuner (Lacnnæ), uti livilka blott finnes luft. li. Alesophjter: Ornibunkar^ hvilkahafva, sr.mma structur som Plianerophrter^ och Mossorj som sakna spiral-kiirl och siillan ega fiber-celler. III. Cryptophjter, hvil- ka bestå af celler eller af fibrer (fiber- celler) eller af bada: Jh^er^ La f var och Sv am par, IV. Stammen hos P haner o^ phyter j Mesophyter {ProtJiaUus) och Cryptophyter (T/ialhcs). V. Blad. Uti Andra Delen afhandlas: VI. Epi- dermatio (Haut-Ansatze): Stomata, glan- dulæ, verrucæ, papulæ, papillæ, pili, pili interni, strigæ, aculei, epiphyllia, (fjall, blad-artade delar, som finnas på Vaxternas yta t. ex. på blom-skaften hos Moss-Ro^ sen [Rosa mus co sa kil.), på Ormbunkarnas stjelkar, o. s. v.). — VII. Blomma (Flos). — VIII. Frukt (Fructus). — IX. Quali- tas (Egenskap). Har afhandlas Vaxternas narings-amnen. — Vaxt-andning genom upptagande af syre under natten och i niork vaderlek samt genom afgifvande af syre om dagen och i klar vaderlek. — Ljusels bitrade befordrar Vaxternas fun- ctioner, och genom varma borja de. — Af- Sond ringår hos Vaxterna. — Lifs-varma finnes blott understundom i vissa delar. — - Få Vaxter ega ett phosphoriskt sken. — X. Vegetationen. Hiir framstallas an- miiikningar om Vaxternas varaktighet. Annuella, två-åriga eller mångåriga. — Vaxternas årliga forandring består i gro- ning, lof-sprickning, blomning, frukt-mog- ning, lof-fall, rot-skotts-bildning. 3o8 Foi f. forlfar alt ega den c>fverlygelsc% att hvarje Vaxt-cell ulgor ett eget ocli ifiån alla andra skildt organ, hvilket ge- nom fallkomligt tjocka, ej med hål ge- nornborrade hinnor upptager safteraa, for- iindrar dem ocli sedan å ter genom sam- ma hinnor afleinnar dem. Dertill fordras, siiger Forf., en lifs-kraft, genom hvilken cell-hinnan irriteras och nedstammes, ocli nu liksom genomsilande emottager somli- ga amnen och ulestiinger andra. Forf. an- marker, att sarskilda, fiirgade, med en egen saft fjUda celler emellan andra ofiirgade cel- ler, och likartade phænoraen hos Djuren leda Lestamdt till en sådan Theorie. Spiral- karlen och beshigtade karl, hvilka Forf. kallar Spiroiderj fora narings-saft till cel- lerna. Forf. kallade fordom dessa Spiroi- der for 2'rac]ieæ eller Luft-Ror, JNuhar Han funnit, att de uppkomma utur de HahbandsUka eller af Mey en så kallade Kortledade Karlen _, liksom utur celler, hvilka forlanga sig åt bada iindar, inym- pa sig i andra likartade karl och så bilda kiirl-Systemet. Spirnl-Kdrlens ursprung utur celler såg Forf. tydligt hos fron af Casuartna. wii- Den af Prof. Wilbrand utgifna bo- "^ "!u.htaniska Handbok innehåller ett Naturligt Viixt-System enligt de af Forf. tillforne meddelade grunder ^). Den lemnar på der IJota iiik. ^) Handbuch der Bo tan it nach den Naturlichen Pilanzenstufen, Pflanzen-Kreisen und Familien mit einer einleitenden Aufzahlung sammtli- cher Geschlecbler nach Linné's System zum \ 3o9 ialinska spraket forflUtacle kannemarken for Vaxt-AfUclninirar, livilka Forf. gifvit 1 for egna namn, for Viixt-Familjcr, (ur alla kiin- tla Slaglon samt for de niarkvardigaste ar- ter. Uppgifterna om Viixternas hemland, om vaxt-stiillcn, om blom-fiirg, om stor- lek, m. m. meddelas på tjska språket. Afhandlings-siittet lir i allmanhet mjcket kort; man har trott, att någon storre ftdl- stiindighet och någon mera bestamdhet i uppgilter kunde hafva blifvit gifna iifven i elt arbete af mindre volum. En af Prof. H o c h s t e 1 1 e r på ty ska Ho c h- språket ftjrfattad Botanisk Liiro-Bok arpopnhin åmnad till undervisning for bildade Med- ^'*4c?'' borgare utur flera classer i samhallet, och har blifvit ansedd tjenlig att upp- fjlla sin bestammelse ^). Uti Forstå De- s e Gebra«che belm Aiifsiiclien nnbekannter Pflan- zen so'e. — Erster und Zweiter Band. Weimar. 1837.8:0. Neuer Nacbtrag zum vollslandigen Lexicon der Garlnerei und Botanik &c. 6:v und 7:r B:d. (26:5 und 27:s B:d des ganzen Werkes). — 3\cu cntdeckte Pllanzen, ibre Gbarakteiislik, 3i6 ' ^ ter for Herbarier utkommo under sldslid- ne år. Benutzung und Behandlimg, hinsichtlicli der Standoiter, Fortpflanzung und Vermehrung. 6:v B:d. [Moiiachantus-Phytoxj-s). Von F r i e d r. Gl. Diet rie li. — Ulm. iJSy. 8:0. Die vorziiglichsten in Teutscliland wach- senden Gift-Pflanzen und deren Wirkunsren auf das Leben und Gesundheit der Menselien. IVebst Angabe der Hiilfsmiltel bei Vergif- lungs-Fallen. Fdr Scliule und zum Prival- Gebrauch allgemein fasslich beschrieben. Von G. A. E. Scbo ttlander. — Ulm. 1837.8:0. Syslemalisehe Beschreibung der gebrauch- lichsten in Deutschland wild ^vaehsenden oder kullivirten Arzneigewachse zum Gebrauclie flir Studierende Årzte, Wund-Åizte und Apo- theker, von D:r Jos. K. Maly. — Griitz. 1837. — 8:0. pp. X & 134. Histoire pharmacologiqiie du Camphre. Par D. B. J. L. Millot. — Strasbourg. 1837. 4:0. Nouveau Tralte des Plantes usuelles spe'- cialement applique' a la Me'decine domestique et au regime alimentaire de THomme sain ou malade. Par Joseph Roques. Tome I. Premiere Livraison. Paris. 1837. 8:0. Medical Botany; or ilUistrations and de- scriptions of the medicinal Plants of the Lon- don, Edinburgh and Dublin Pharmacopoeias; comprising a popular and scientific account of poisonous Vegetables, indigenous to Gieat Britain. By John Stephenson and James Mor ss Churchill. — New Edition edited hy Gilbert Bur nett. The Linnæan artificial System of Botany, — By T. Castle. London. 1837. The Elements of Botany, wilh illustra- lions. By E. E. Perkins. — London. — . 1837. 8;o. Della utilita ed amenlta delle Piante. Dls- corso inaugiuale detto il di Apiile delT An- no 1837, nella grande aula della J. B.. Xhii- 3,7 Af Hansen's Schlesvigska Herba- rium ar io:de Semi-Centurien utgifven '**). — Af Fiinck's Cryptogainiska Viixter i synnerhet Fichtelbergets iir j^oide Haftet utkommet. Hiir firmas lo Mossor^ ibland hvilka Phascum rectum^ Weissia amblyo- doUjy Bryiun Duvaliij Octodlceras julia- num j Hjpnum confervoides» 7 Vatten^ versita di Padova da Roberto de Visiani Padova. iSiy. 8:0. pp. 48. ^°) Herbariirm der Schleswig-, Holstein-, La- iicnbiirgisehen Flora. Herausgegeben von L, Hansen in Husbye. io:te Semi-Centiirie. i836, Cryptoganiische Gewachse besonders des Ficlitelgebirgs. Gesammelt von H. C. Funck. — /\o',s> Heft. Plantæ Selectæ Floræ Bohemicæ. — Au- ctore P. J. F. Tausch. Fase. HIis. Edi- tio n. Agrostolheca Hungarica, complectens plan- tas siccatas gramineas, cyperaceas et jimceas Hungaiiæ, Groatiæ et Dalmaliæ. Die Graser Ungarns, gesammelt nnd fiir Botaniker und Oekonomen herausgegeben von Jos. Sadler. Pesth. Musclii rari del la Provincia di Como e della Valtellina, raccolti e piiblicati dal Dr Santo Garovaglio. — Dec. IV — VI. I Musci deir Austria Inferiore. dal Dr Santo Garovaglio. Dec. I — VII. Lichenes Provinciæ Comensis et Vallis Tel- llnæ. Decas I &i II. Filices Provinciæ Comensis a Doctoribus S. Garovaglio et M ond el li. — Decas I. fol. 1837. Flora Galliæ et Germaniæ exsiccata. Her- bier des Plantes rares et critiques de la Fran- ce, de TAllemagne, reciieillies par la Societe de la Flore de France et de FAllemagne, piiblie' par le D:r F. G. Schultz. — Anne'e j836, ou I;re Cenlurie 6cc. 1837. 3i8 J/ger och 3 Sv am pa r. — A f P. J. F. Tausch's Plantæ selectæ Floræ Bohemicæ ar en ny samling af 3:clje Fascikeln ut- gifven, och af dess ofriga Exsiccat-Sam- lingar (se foreg. Års-Beralt.) finnas ånnu qvar exemplar till salu. — Af Sadle r 's Agrostotheca Hungarica utkom 2:dra Fa- scikeln, innehållande Cyperaceæ: Careæ 4 arter, Holoschoenua i och Cyperus i. — Gramineæ: 17 arter. — Junceæ: 1 arter af Juncus, — Af Garovaglio's Samling af Comensiska Mossor aro 5 Decader utgif- na; af hans 6'(7m/m§r af Mo i-^or ifra n Nedre Osterrike hafva 7 decader uLkommit. — Af hans Samling af Comensiska Lafvar aro 2 Decader lemnade, samt af Garovaglio's och Mondelli's Samling af Comensiska Ormbunkar [Filices) ar en Decad i folio iitgifven. — D:r F. G. Schultz har ock borjat utgifvandet af en Exsiccat-Samling af Franska och Tyska Våxter: Flora Gal- liæ et Germaniæ exsiccata, af hvilken Forstå Centurien utkommit och kosLar 20 Francs i Bokhandeln i Tyskland. Jemnte ganska många vanligare Vaxter, så inne- håller denna Centuria afven flera sallsynta, och, som det sages, nya arter, t. ex. ^rcr- tis auriculata Lam., Viola SchuHzii Bil- lot, Viola Billoiii Schultz, Cerastium Gre- rderi Schultz, Umbilicus pendulinus D.C. , Sibthorpia europæa L., Liiulernia Pyxi- daria Allion., Ophrys arachnites Hoffm., Careæ heleouastes Ehrh., C. microglochin W.b.g., Alopecurus utriculatus Pers.. i):r Kochel i Wien forsaljer 3 Cen- turier af The od. Kotscl>y's Herbarier 319 sanilade pa Taurns, i Grekland, i Nedre Ægypten och i Syrien; livaije Cenlu- lia kostar i5 Gulden Conv.-Mynt. — Kotschy alfoljde år i836 en expedition, som liade for afsigt att uppsoka nytti- ga fossilier innom Ægypten. Forst be- sokte lian Grekland, begaf sig derefter Lill Ægvpten intill Cairo, bereste se- dan på kort tid en del af Syrien in- till berget Taurus, livarest Han dels i dess bogre trakter dels i dess dalar till- bragte 2 sommar-månader, oeb gjorde en rik skord af sallsynta ocb nya Vaxter. Han bar sednast begifvit sig lill Niibien ocb till Abyssinien. En ganska vacker ocb dyrbar brasi- liansk Exsiccat-Samling utgifves af Prof. Martins i Miincben: Herbarium Floræ Brasiliensis, af bvilken 3 Centurier åro utgifna, men jag kanner ej priset for dem. riera Centurier skola framdeles utgifvas, emedan Marti us bar en bekant i Brasi- lien, som bestandigt insamlar ocb ofver- siinder Herbarier ifrån detta vaxtrika Land. Botaniska Journaler och Periodlska Arheten, De Journaler, bvilka ensamt omfatta Regonsb. Botanik, iiro for niirvarande egentligen t,°Ig f^p" 3:ne: i. Regensburger Botaniscbe Zeitung,"^-"^- ^^^7. som utgifves af Botan. Siillskapet i Re- gensburg. A f denna Tidning ar 2o:de År- gangen for år iSS-y utkommen, åtfoljd af »» 320 fjnn»a. sin Litleratur-Beiiclite '). — Linnæa, en ^^"i^^,"'^' Journal, som utgifves af Piof. v. Schlech- Eifter tendal i Halle, och af hvilken ii:te År- Jahrgang. To oO -nv t i ibS;. gangen utgais ar 10J7. JJenna Journal utgores vanligen af 5 eller 6 Haften for året, samt ålfoljes iifven af en Litteratur- Berichte ^). — 3. Hooker's Gompanion to the Botanical Magazine. — De bada Tj^ska lournalerna upptaga Original-Af- handlingar och Recensioner a f nya re iVr- beten, och den Botaniska Tidningen med- delar iifven flerfaldiga underriittelser i allt det, som kan tillhora Vetenskapen. Hooker's Hooker^s Gompanion to the Bota- nro^^to nical-Magazine, hvilken omnamndes i sed- Tsinoa^iné.^^s^^ Bot. Års-Beriitt. s. a-yG, har jag nu Yoiri&ii.haft tillfiille att igenomse. Den ar en Journal af hogt varde och innehåjler tal- rika och larorika Original-Afhandlingar, många recensioner af mindre kanda af- handlingar och flerfaldiga underriittelser om nyare uppliickter. Endast sme To- mer åro hitintills utgifna ^). Uti dem finnas ') Flora oder Allgemeine Botanisclie Zeitung Ward's satt att trans- portera lefvande Viixter. — Bentham^s Synopsis of the Buchnereæ _, en afdelning af Scrophulariaceæ. Sec, &c. — Volumen 11.: Bentham's S^aiopsis of the Heml- meridecGj en afdelning af Scrophulariaceæ, — Afhandling om Erjthroxylon Coca La- marck. — Gray's Monographie ofver de jN[ord-Americanska arterna af Rhyncospora. — Om de iitliga Vaxterna på van Diemens Land. — Nya Slagten ocli arter at' Scro- pulariaceæ a f Bent ham. — Grahain^s Anmarkningar om det Ceylonska Gummi- Guttæ-Trddet, — Capska Orchideæ^ sam- lade af Drege och heskrifna af Lindley. — En Flora ofver Nya Zeeland. — Nya arter af Ceylonska Melastomaceæ af Ar- nott. — Nya Inåiskdi j4c ant} laceæ af Nees v. Esenbeck d. Å. &:c, Annaies Aniiales des Sciences Naturelles ^^, jf^^^l^y Oken's Jsis ^) och Vinstitut aro fortsatta Isis 1837. for inne vårande år ^\ rinstitut * 5:cAnnée, 4^ Annales des Sciences Naturelles 5cc. Seconde SeVie. Tome V:me. Paris. 1837. 8:0. G. Tab, ^) Isis, oder Encyclopadische Zeitschrift. — Her- ausgegeben von Oken. Jahvgang 1837. ^'.o, ^) Llnstitut, Journal des Academies et Sociele's van Jer IIoeven's ocli de Vric-^d hoc- se's Tidskrift for Natural-Historia ocli/^"^." d e v r 1 e- Physiologie forLsiitles. Fjerde Delen inne- '«e iija- lialler foljande Botaniska Alliandiingar: J^ideDeeV. irste en arde Sluk. Pp. 25 — 4^^ Over het Sargasso of Zeekroos, door F. A. W. Miquel. Pp. 4^ — io5: Jets over het Ontstaan, den Groei, en de Vonnveranderingen van den Stenirel, door J. Wttewaall. Pp. io6 — $34.* Onderzoek aangaan- de de Bladbewegingen , die niet door aanzw^ellingen ontstaan, door M. Dassen. Pp. i54 — 208: Proeven over de wer- king van vergiften op Planten, door F. A. W. Miquel. Pp. 21 1 — 2 30: Eenige Berigten aanga- ande Gott fr. Reinli. Tre vi r a nus; Me- degedeeld door J . v. d. H e v e n (Biographie). 3:e en ^:e Stuk. Pp. 271 — 2(So: De Noord-Nederlandsche Yegetatie in haie hoofd trekken vergeleken met die der pruis- sische Rijn-Provincie, door F. A. W. Mi- quel. — — ■ Pp. 282 — 333: Bijdrage tot oplossing der vraag: is Lemna arr/iiza Auet. eene Standvastige, ondersheidene soort, dan w el een ootwikkelingsworm van eenige andere van hetzelfde gc- 7 scientifiques de France et de TEtranger. — Cinquieiiie Annee. 1837. Paris. fol. ) Tijdschrift voor Natuurlijke Gescheidenis en Physiologie. — Uitgegeven door J. van der Hoeven en AV. H. Vriese. — Deel. i;e en 3:e Stilk, te Leiden. 1837. 8:0. — 3:e en 4*^ Stilk, te Leiden. i838. 8;o. % 324 slacht? cloor J. F. Hoffmann. tah^ III. — • — Pp. 370 — 374: Over het omhulsel van liet stigma der Scævolacece en Goodeniaceæ j door P. W. Kort li a Is* — " — . Pp. 387 — 4o^- ^^ Bifori^ nes van Turpin, eene nieiiwe ontdek- king in de krystallographie van het Plan- tenrijk; medegedeeld, door W. H. de V r i e s e. — — Pp. 4<^9 — 42^- Novæ spe- des Cycadearum Africæ Australis, quas' descriptionibus et figuris illustravit W. H. de Vriese. Tab. VI & VII, VIII, IX & X. Forf. lemnar har kannemarken for Slagtena Zamia L., Encephalartos Lehm. samt for foljande arter jemnte beskrifnin- gar af dem: Ene. bracJiyphjllus Lehm, & de Vries. Tab. VI & VII. — E. elon- gat us Lehm. Tab. VIII. — E, spinulosus Lehm. Tab. VII. fig. B. — ^. nauas Lehm. Tab. VIII. f. G. ~ E, van IlalUi de Vries. Tab. X. — E^ latifrons Lehm.- Tab. IX. Hvarje Hafte slutas med en *'Boek- beschouving en Letterkunde Berigten," i livilka forekomma några få recensioner af inlandska och utlandska arbeten i Natur- Vetenskaperna. I Fjerde Delen finnas smar- re utdrag ifrån Kroyer's Natur-historisk Tidskrift V Håften eller blott afhand- lingarnas titlar, samt en recension af MohTs och Michler*s Untersuchun- gen iiber die anatomischen Verhaltnisse des Chlorophylls. (Tiibingen. 1837. 8:0). 325 Kroyer's Natural-Historiska TidskriftKvoyers ^r fortsatt ^). Forstå Bandets 3:dje — 6:tte stm"isk' Halten iiro under aret utq^ifna, och i dem?^'^'^l^''^t* • 1 Bind. mnehculas foljande Botaniska Afhandlingar:3:die— (3:to 3:dje Hiiftet. Ss. 345 — 352: "Nogle Bemerkninger om Sliigten Poljgonwn af H. Dr e jer. Har meddelas anmiirkningar och be- skrifning om Pol. minus Huds. och om dess tvenne former, af hviika en vaxer på oppnå platser och har nedliggande stjelk, och en annan, hvilken forekommer på skuggiga stallen, ar uppratt. Bladen variera mycket till bredd och langd. Den har 5, eller niera sallan 6 ståndare. Hos P. Persicaria L. har Forf. understundoni funnit blom-skaften finhåriga eller glatta hos stjelkar ifrån samma rot, iifv^ensom blom-skaften hos P, lapathifolmm L. nå- gon gang forekomma glatta. Blomkronan år hos bada oftast 5- till 6-delad; hos P, lapatliijoUum också ibland 4'<^lelad. — Forf. an marker, att P. nodosum Pers. ej kan erkannas såsom egen art. Reichenbach sager, att styli aro tillbakabojda och hos P. lapatliijoUum slutna till hvarandra, men detta skiljemarke ar ej bestandigt. P. Persicaria och flera andra arter hafva frukter af tvenne slag, och de forekomma, såsom det synes, hos de Viixter, hviika kunna anses såsom batarder, och såda- na alstras i miingd ibland arter af Po* 8) Nalurhistoriskt Tidsskrift. Udglfvet af H. Kroyer. — ForsteBind. Tredje, Fjerde, Fem» te, Sjette Hefte. — Kjobenhavn. 1837. 8:0. 326 Ij^onum ^ då ilera ibland dessa arier va- xa bredvid hvaiandra. Foi K har aninaikt en vaxt-fovm, som synes vara batard af P. Hydropiper ? och P. minits o^; en ann an, som troiigen iir baUnxl at' P, minus '^ och P. Persicariit c/', eller niahiinda snarare a F P. Hydropiper cf. Dessa bada hafva frukter af tvenne slas;. — Derefter frani^ staller Forf iakttagelser om Stellaria gra- rninea L., af hvilken han antaster 2 for- luer: i. forma feminina [parvijlora): kronbladen af hlomfodrets léingd, delade lill hasen: ilikarna kilformiga och langt utstående; stiften af kronbladens langd, i spetsen litet sammanridlade och bojda 11 Låt; ståndarna mycket kortare an det Kåstan klotronda frukt-åmnet, 5 kortare och 5 langre; fromjols-knapparna små, med gtdt iVomjol. — 2. forma masculina [^randifiora): kronbladen nastan dubbelt så langa som blomfodret: flikarna om- våndt åggrunda, icke så langt utstående, i spetsen naggade. Under befruktningen iiro stiften tillbakabojda, och mycket kor- tare an ståndarna. Efter befruktningen alfalla fromjols-knapparna, då stiften stråcka ut sig, men blifva något kortare an kron- bladen, och vidt utstående ifrån hvaran- dra, deras spetsar ej sammanrullade, men vånda åt en sida'; ståndarna' iitet kortare an kronbladen, lika langa, med stora fro- mjols-knappar och cinnober-rodt from jol. Bada formerna gifva mogna fro. Fro- husen hos den såkallade Hon-Våxten åro li- tet storre an hos Han-Våxten, men hos bådu iiro de langre an blomfodret. De vaxa bred- 32-7 vid hvarandra, och Forf. tror, att då Hon- Vaxtens Hannar ej synas vara rigtigt iit- vecklade for att forriitta befruktningen, så maste den befruktas af Ilan-Viixten. Han har ej sett någon form, hos hvilken bada konen varit hka iitveckhide. Ss. 353 &c. "Botaniske Noticer af Lector Blytt i Christiania." Denna x\fliandlin2: ut^or ett utdras: Oa D ifrån Lector Blytt's "Indberetning om en Botanisk Reise i Sommeren i833," in- ford i Magazin for Natur-Videnskaberne, 2:den Række. i:ste Hefte. — Af densamma ar ett utdrag redan lemnadt i en foregåen- de Års-Berattelse. Femte Hefte. Ss. 4^7 — 47^* "Om Flora Danica af J. yS , Hornemann (Fortsættelse)." Forf. meddelar har nnderriittelser om fortsiittningen af Flora Danica ifrån år i8o5, då Han emottog dess utgifvande, till niir vårande tid. Han bor jade Ver- kets 22:dra Fascikel, utgifven år 1806, och har fortsatt till och med den 38:de Fase, utkommen år i836. Forf. anforer lor hvarje Hiifte årtalet af dess utgifvan- de, de markviirdigaste Vaxter, hvilka uti detsamma ilro afbildade samt såsom noter flerfaldi^a iakttacfelser och historiska un- derriittelser om Vaxterna. Derefter foljer en ofversigt af de i4 Botaniska Resor, hvilka Forf.' foretagit innom de Danska Provincerna, på Stats- Verkets bekostnad, for att anst alla botaniska undersokningar och for att afrita Vaxter for Flora Dan